In January 2019 the Swedish government created an agreement called “Januariavtalet” as a result of the 2018 election. Part of this agreement includes that they want to introduce market rent in the new-built part of the market. The tenant association Hyresgästföreningen have requested a report on how this reform would affect the Swedish rent market as their 2019 scholarship. The purpose of this report is to examine how this change would affect the property owners. We have interviewed politicians, property owners and a tenant association called Hyresgästföreningen. During the interviews these three groups were asked different questions that were used to analyze how the market works today and how it will be affected by this reform. The questions were based on the report’s problem definition which is: “How was the current rent system motivated as it was created? And what issues was it designed to prevent?” and “In what ways would this reform affect the property owners?”. This report is demarcated to the Stockholm region since each rental market in the country is different and unique for its location. During these interviews it became clear that this reform would not make significant difference for the larger property owners as to how the system works today, neither regarding how much they could produce or how they manage their rental income. Although the property owners did express their opinion that it would be much better to agree on a reform for the system that includes the existing property stock. For the smaller property owners on the other hand it would make a difference regarding how they would dare to invest in new construction of rental apartments. Mostly because of the possibility to make calculations that are much more accurate, since the current system only allows calculations 15 years in advance. What the property owners found most interesting with this reform was that it would hopefully be a step in the direction to implement it on the complete rental system in Sweden including the current system of the existing property stock as well. Due to the fact that the property owners consider the whole rental market to be dysfunctional. The tenant association Hyresgästföreningen opposes this reform since they consider it to make the rental market uncertain for the tenants. It would also diminish the consumer protection, as well as create a generic uncertainty as to how the rental market would develop over time. This projects conclusion is that market rent would not affect the larger property owners due to the current rents already is at a level which could be described as a market rent. Though for the smaller property owners this could be the difference between to build new property or not. / I januari 2019 kom Januariavtalet upp på bordet som ett resultat av det svenska riksdagsvalet hösten 2018. Januariavtalet är ett förslag som väntas träda i kraft juli 2021 om utredningen ger ett positivt resultat. Punkt 44 i detta avtal innebär att man vill införa fri hyressättning på nyproduktion och avskaffa presumtionshyressystemet som man använder sig av i dagsläget. Hyresgästföreningen har efterfrågat en rapport om hur detta kan påverka det svenska hyressystemet som sitt uppsatsstipendium för 2019. Syftet med denna rapport är att undersöka hur denna ändring skulle kunna påverka fastighetsägarna. Vi har intervjuat politiker, fastighetsägare samt Hyresgästföreningen. Olika frågor har ställts till de tre intervjuade grupperna som sedan använts som utgångspunkt till en analys över hur marknadsläget ser ut idag. Hur skulle marknaden kunna ändras i framtiden om detta förslag realiseras? Frågorna ställda till de tre parterna baserades på frågeställningen i denna uppsats, dessa är: “Hur motiverades presumtionshyressystemet inför dess tillblivelse? Vilka var de problem som presumtionshyran ansågs bidra till att lösa?” samt “Vad skulle en eventuell lagändring innebära för hyresfastighetsägare?”. Rapporten har avgränsats till att endast belysa stor-stockholms hyresmarknad för att inte arbetet skulle bli för brett då alla hyresmarknader ute i landet är unika och har olika förutsättningar. Under dessa intervjuer visade det sig att en reform av presumtionshyressystemet inte skulle påverka de större fastighetsägarna speciellt mycket varken i vilken utsträckning man ska bygga eller hur det skulle påverka deras hyresintäkter. Fastighetsägarnas stora missnöje med bruksvärdessystemet kom dock att belysas. För mindre aktörer framgick det dock att detta förslag skulle kunna innebära att man kan våga investera i nyproduktion i en större omfattning än idag. Det går då att göra kalkyler på fastighetens hela livslängd och inte endast de första 15 åren som i nuläget innan fastigheten åker in i bruksvärdessystemet. Det fastighetsägarna ansåg vara bra med att detta förslag införs är dock själva tanken med fri hyressättning, att man i framtiden kommer att ta steget längre och implementera det på hela hyresmarknaden i Sverige. Detta på grund av att man från fastighetsbolagens sida anser hyresmarknaden i dagsläget vara dysfunktionell. Hyresgästföreningen ställer sig mot marknadshyror förslag då de anser att de kommer att resultera i en mindre säker marknad från hyresgästernas sida med lägre konsumentskydd och generell osäkerhet på marknaden då man inte kan få en förutsägbarhet på hur förutsättningarna för hyresgästerna kommer att kunna utvecklas över tiden. Det undersökningen kom fram till var att marknadshyror på nyproduktion inte kommer att förändra marknaden markant i sin helhet. För de större fastighetsägarna kommer detta inte påverka deras marknadssyn på grund av att hyrorna idag redan ligger vid en nivå som kan anses vara marknadshyror. Däremot för mindre aktörer kan detta betyda skillnaden mellan att bygga eller inte.

This thesis will analyze and evaluate the legal system of care for related persons and carers leave and further discuss its flaws. I will do this by reviewing the current legal sources as well as the new preambles that are under consideration at the moment. This thesis will discuss the matter of who can take out carers leave and get compensation for it and under what circumstances. Furthermore, it will examine what impact the two new preambles will have on the subject as well as the protection of employees. The results are that the legal system is hard to manage and there are certain words that need to be clarified. If the preambles are implemented it will, in my opinion, in some ways make life easier for the persons who provide the care and protect his or her employment status.

Bostadspolitiken har länge varit en het fråga i samhället. Att det är svårt att få ett boende i form av ett förstahandskontrakt i Sveriges storstadsregioner har nog ingen missat. Efter det senaste regeringsvalet skrev Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartier under ett 73-punktsprogram där man bland annat tagit fram reformförslag för hyresmarknaden. Det finns många studier om hur hyressystemet i Sverige har bidragit till den bostadssituation vi har idag. Däremot är förslagen i januariöverenskommelsen nya och därför är syftet med denna uppsats är att undersöka hur och om förslagen som presenteras i punkt 44 i januariöverenskommelsen kommer påverka hyresmarknaden. Arbetet har grundats på följande frågeställningar: Hur ställer sig aktörer på bostadsmarknaden till reformförslagen i januariöverenskommelsen? Kan en friare hyressättning öka byggvolymen av nyproducerade hyresrätter? Behövs det en hyresreform? Uppsatsen tydliggör att det rådande bruksvärdessystemet är illa anpassat för dagens bostadsmarknad och ger upphov till inlåsningseffekter. Av intervjuerna framgår det att alla respondenter är ense om att det råder en bostadsbrist i landet men hur den ska lösas finns det skilda meningar om. Representanter från den privata hyressektorn välkomnar förslagen i januariavtalet, i stort, eftersom man ser det som en möjlighet att förädla produkten (hyresrätten). Samtidigt finns det en tveksamhet till avtalets genomslagskraft bland samtliga aktörer. Det råder en osäkerhet bland hyresgästorganisationer och representanter för det allmännyttiga hyresbeståndet. De menar att förslagen kan göra hyresförhandlingarna snårigare och att hyresgästens roll försämras gentemot hyresvärden. I studien konstaterar vi att en fri hyressättning i nyproduktion med största sannolikhet inte kommer leda till en ökad byggvolym av hyresrätter. Det blir också tydligt i slutsatsen att det är svårt att förutspå vilka effekter förslagen i punkt 44 kommer få. Under tiden den här uppsatsen skrivs är reformförslagen innebörd inte tydligt definierade och under utredning. 5 Fortsatt forskning inom området uppmuntras. Däribland behöver man studera konsekvenserna av förslagen när utredningarna är klara och det inte finns någon osäkerhet i vad punkterna innebär. Det bör också forskas om konsekvenserna av en fri hyressättning i nyproduktions inverkan på det bruksvärdessatta beståndet. / Housing politics has been a hot topic for a long time in the general discourse. No one will have missed that it is currently hard to get a first-hand contract to a rental apartment in the major cities of Sweden. After the last election, an agreement was made between the Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna and Centerpartiet consisting of 73 points. The agreement involved propositions to reform the rental market. A lot has been written about the rental setting system in Sweden and how it has contributed to the current living situation. However, the propositions in the January agreement are new and therefore the purpose of this paper is to research how, and if, the 44 th point in the agreement will affect the rental market. The main focus of the project has been to answer the following questions; What are the actors, on the rental market, views of the propositions in the January agreement? Will a deregulation of rents in newly constructed buildings increase building rates? Is there a need for a reformation of the rental system? The paper sheds light on the current "use-value-system" (bruksvärdessystemet) and that it is, in its present adaption, ill-fitted to the housing market and generates lock-in effects. The results held from the interviews show that all actors are in agreement. There is a housing shortage. However, their opinions on how it is best solved differ. The actors representing the private sector welcomes the suggestions. Mainly because it gives opportunity to refine the product or rental property. Meanwhile, there is uncertainty in the impact of the propositions among the actors. Furthermore, there is an uncertainty among the actors representing the tenants and public housing stock. They think the propositions will make the rental negotiations more complicated and the already weak position of the tenants will worsen. Our results show that a deregulation of the new constructions will most likely not increase building volumes. It is also made clear that it is hard to predict what the January agreement will entail since the propositions are not clearly stated. 3 We encourage further research within the subject. Mainly focusing on the consequences of the January agreement, once the ongoing investigation is done and the actual measures suggested, are made clear. Research should also be made on what effect a deregulation of the new construction stock will have on the use-value-stock.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

I uppsatsen redogörs för hur olika hyressättningssystem har varierat i Sverige under det senaste seklet. De hyressättningssystem som behandlas är hyresreglering, bruksvärdessystemet samt marknadshyra. En historisk bakgrund inför respektive systems tillblivelse skildras genom sammanställning och bearbetning av rättskällor. På hyresbostadsmarknaden tillämpas idag i huvudsak bruksvärdessystemet som för med sig ett starkt besittningsskydd för dagens hyresgäster. Vidare tolkas och redogörs för ett reformförslag om ett närmande till fri hyressättning. Under januari år 2019 förhandlade de politiska partierna Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, i en överenskommelse, fram en lista med 73 punkter (Januariavtalet). I denna lista beskrivs under punkt 44, att den aktuella hyresmodellen ska komma att reformeras genom bland annat införande av fri hyressättning vid nybyggnation. Detta reformförslag kommer troligtvis att implementeras på hyresbostadsmarknaden år 2021, en bostadsmarknad som genomgår ständiga förändringar. I Stockholm sker idag omvandling av hyresrätter till bostadsrätter, likaväl har priserna stigit i förorterna som i stadens centrala delar. Utvecklingen har lett till en stor andel höginkomsttagare i de mest attraktiva och centrala områdena och segregationen är tydligare än någonsin. Idag är efterfrågan och behovet av hyresbostäder högre än beståndet och många är drabbade, inte minst unga och utrikesfödda som är begränsade och saknar ekonomisk kraft för att kunna få tag på en hyresrätt. Ytterligare en begränsning är den genomsnittliga kötiden för att få en hyresrätt i innerstan. Under år 2018 låg den genomsnittliga kötiden på 17 år, enligt bostadsförmedlingen i Stockholm. I uppsatsen dras bland annat slutsatsen om att ett verkställande av reformförslaget enligt den aktuella formuleringen med fri hyressättning vid nyproduktion, kommer att leda till två parallellt verkande marknader; en reglerad marknad samt en oreglerad marknad. På sikt kommer dock båda att innebära en viss reglering, men som ändå kommer att ligga på två jämförbara prisklasser. Ena för nyproducerade och attraktiva bostäder riktad till den del av befolkningen med högre inkomst och en annan för ett redan befintligt bestånd med en relativ hög efterfrågan. Likaväl kommer det troligtvis att leda till att respektive system får olika besittningsskydd på marknaden. / A description of how different renting systems have varied in Sweden during the last century, will be presented in the project. The renting systems that are described are rental control, the utility value system and market rent. A historical background for respective system's appearance is presented. Today, the utility value system is used in the Swedish rental housing market. The system provides a strong protected tenancy for today's tenants. Furthermore, a reform proposal on free rental market is presented. In January 2019, a negotiation between the political parties Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet and Socialdemokraterna, led to an agreement, a list of 73 points (the January agreement). In this list, under point 44, the current rental system is described to be reformed by imposing free rent on newly built rental apartments. This reform proposal will probably be implemented in the rental housing market in 2021, a housing market that is going through constant changes. Today many rental apartments in Stockholm are converted into cooperative apartments, yet prices have risen in both suburbs and the city's central parts. The development has led to a large proportion of highincome people in the most attractive and central areas of the city and the segregation is clearer than ever. The need and the demand of rental apartment is higher today than the supply can cover and many are affected, not least the younger generation and the foreign-born who are limited and have lack of financial power to be able to obtain a rental apartment. According to the housing agency in Stockholm, the average queue time was 17 years in 2018 for obtaining a rental apartment in the inner city. The conclusion that can be drawn is, among others, that the implementation of the reform proposal according to the current formulation in the January agreement about imposing free rent for newly built rental apartments, will lead to two parallel operating markets; one regulated market and one unregulated market. In the long term, however, both markets will entail some regulation, but they will still be on two comparable price ranges. One for newly produced and attractive apartments aimed for that part of the population with higher income and the second one for an already existing supply with a relatively high demand. The two parallel markets will furthermore probably lead to different strength of protected tenancy.