This research study had three aims. The first aim was to identify if any changes in job characteristics and the motivating potential of jobs occurred when workers were provided with their own personal desktop computers for accessing automated integrated information management systems, wordprocessing and spreadsheeting facilities. The second aim of the study was to determine if any changes in job satisfaction occurred as a result of such changes in job characteristics and the motivating potential of jobs. The third aim of the study was to determine whether changes in job satisfaction that resulted from changes in job characteristics and changes in the motivating potential of jobs were moderated by the following factors: workers' perceptions of the impact of the new technology on their work practices, workers' prior knowledge of computing, and workers' age, gender and job category. A survey questionnaire was used to collect information for this research study. The complete version of the Job Diagnostic Survey formed the major portion of this questionnaire. The additional portions of the questionnaire were designed to collect information relating to workers' perceptions of the impact of the new technology, their prior computing knowledge and their age, gender and job category. A quasi-experimental multiple time-series research design was used to fulfill the aims of this study. The experimental group comprised 19 workers who had been using the new technology for no longer than five months. In order to maximise discrimination between effects that resulted from the introduction of the new technology and effects that resulted from other organisational factors, two control groups were used in this research study. The "established users" group comprised 10 workers who had been using the new technology in their jobs for at least six months, and the "non-users" group comprised 22 workers who had not used the new techno�logy in their jobs and would not do so for the duration of the study. A period of 18 months elapsed between the pretest and the posttest. In total, 51 respondents completed both the pretest and posttest questionnaires. These respondents' results were analysed using Statview 512+ and JMP (version 2). The participants of this research study were all employees of the National Library of Australia (NLA). Although computer technology has been in use at the NLA since the 1980s, the new technology that has been the focus of this research study differs from previous technology because it provides staff of the NLA with instant access to an information system that is both fully automated and fully integrated. This has been achieved in two ways. Firstly, the development of a local area network, the installation of a Dynix Integrated Library Management System, and the provision of Epsom personal computers equipped with Word for Windows and Excel for Windows have collectively made it possible for staff of the NLA now to access all the NLA's existing and new automated systems from a single personal computer instead of having to use different equipment for different automated tasks as has previously been the case. Secondly, rather than having to share equipment with other staff, each staff member has been supplied with their own PC. The study found that the introduction of the new technology did not have any significant effects on job characteristics and the motivating potential of jobs. However, there was a significant decrease in job satisfaction after the introduction of the new technology. It was found that workers had very positive perceptions of the effects of the technology on their jobs, and very high levels of prior computing knowledge, and therefore it was concluded that these factors did not have any moderating effects on the relationship between the introduction of the new technology and job satisfaction. No relationships were found between the decrease in job satisfaction and workers' age, gender and job category. Results of further analysis, however, reveal that there was a relationship between the decrease in job satisfaction after the introduction of the new technology and two other factors. These were a reduction in workers' perceptions of the value of the skills required to complete their work tasks and a decrease in their social satisfaction. Further research is suggested in order to determine the general applicability of these results to other organisations and other occupational groups.

<p>In Sweden, there are considerable health differences between social groups and between women and men. Regardless of social position, women often report more symptoms than men. The aim of this study was to investigate how education is related to job satisfaction and to different aspects of well-being and symptoms in a nationally representative cohort of middle-aged women and men with children. Moreover, the study aimed to investigate the associations between education, job satisfaction, working-hours, partner status, number of children and various aspects of health. Regardless of gender, a long education was associated with significantly higher levels of general job satisfaction, sense of coherence, self-acceptance, purpose in life, personal growth and fewer physical and mental symptoms. General job satisfaction was a significant predictor of all health-related measures, apart from purpose in life. On the whole, men reported a better health compared to women who reported significantly more physical as well as psychological symptoms.</p>

No description available.

<p>D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model. Denna modell ligger till grund för och används som metod i den här undersökningen. Två studier utförs, en kvalitativ studie där produktions- och teamledare intervjuas om sina erfarenheter </p><p>av teamarbete. Dessutom tillfrågas de om teamets sammansättning har positiva effekter på medlemmarnas arbetsutfall. I den andra studien som är kvantitativ och utförs på industriarbetare, studeras om empowerment samt delaktighet påverkar arbetstillfredsställelsen för team. Den kvalitativa undersökningen visar att teamets sammansättning och arbete anses ha positiva effekter på utfallet, effekter som arbetsglädje och social gemenskap. Det kvantitativa resultatet påvisar ett samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men inte mellan empowerment och arbetstillfredsställelse</p>

<p>Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse. Ökad arbetstillfredsställelse borde kunna uppnås om företagen kan se till att de anställdas arbetsuppgifter innebär en lagom stor utmaning. Likaså att deras inställning till och förståelse för arbetsuppgifterna gör att arbetet känns meningsfullt.</p>

<p>Arbetstillfredsställelse kan definieras som ”en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen” (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33. Meningskoncentrering användes som analysmetod och undersökningen visade att studenterna hade en låg arbetstillfredsställelse men genom att få en bra kontakt med arbetskollegor skapades trivsel. Studien verifierar tidigare teorier om arbetstillfredsställelse och tillför hur extraarbetande studenter kan uppleva trivsel då de arbetar på lager.</p>

<p>Att vara egenföretagare är en anställningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förståelse för varför denna anställningsform växer ökar även kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och trivsel. Motivation har en nära koppling till arbetstillfredsställelse och är en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förståelse om vad som påverkar egenföretagarnas arbetstillfredsställelse och även att ta reda på betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och självständighet har en positiv påverkan på arbetstillfredsställelsen medan en hög arbetsbelastning påverkade arbetstillfredsställelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkännande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsätta driva sitt företag.</p>

<p>Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjälp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkätundersökning (<em>N</em>=38) undersöktes hur arbetstillfredställelse, tillfredställelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mättes med frågor ur OCQ (Mowday et al., 1979). Arbetstillfredställelse och tillfredställelse med teamet var de viktigaste faktorerna för organisations- och teamengagemang. Enkätmaterialet kompletterades med intervjuer (<em>N</em>=5). De mest centrala teman i intervjuerna var att arbete i virtuellt team innebar anpassning och acceptans samt ömsesidigt tillit. Att arbetstillfredställelse gjorde skillnad i organisationsengagemang när teamets utspriddhet var hög uppmanar till framtida studier avseende virtuella team. </p>

<p>Leva för att jobba eller jobba för att leva?</p><p>En undersökning om arbetsmotivation</p><p>Ann-Catrin Jansson</p><p>Tidigare forskning visar att kommunalanställda trivs bättre på jobbet jämfört med övriga sektorer som industri- tjänste- och statlig sektor. Ett uttryck för arbetsmotivation är trivseln. Syftet med studien var att identifiera vilka psykosociala faktorer som påverkar trivseln på ett kommunalt servicehus. Studien genomfördes med en enkät som deltagarna (n = 36) besvarade. Enkäten hade 72 frågor, varav 63 frågor togs från QPS. En multipel linjär regressionsanalys (metod stepwise) användes för att analysera associationerna mellan QPS och trivsel, resultatet visade att låga arbetskrav och hög arbetsmotivation var signifikant associerade till trivseln. Associationen mellan ålder och QPS var emellertid låg. Undersökningen, som kan ses som en förberedande pilotstudie på grund av det låga antalet respondenter, visade på tendenser som kräver vidare forskning.</p>

<p>Arbetstillfredsställelse innebär hur människor anpassar sig och trivs på arbetet. Forskning har visat att personer med hög självkänsla ofta upplever arbetstillfredställellse i högre grad än de med låg självkänsla. Det har också framkommit att människor som uppvisar perfektionistiska drag ofta har hög motivation men kan ha sämre välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka om arbetstillfredsställelse är relaterad till perfektionism samt vilken roll självkänsla spelar i perfektionism. En enkätundersökning genomfördes med 60 deltagare från ett internationellt företag. Resultatet visade att både perfektionism och självkänsla hade ett positivt samband med arbetstillfredsställelse men det framkom en interaktion som visade att det endast var perfektionister med hög självkänsla som var högt tillfredställda på sin arbetsplats.</p>