Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation.Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer.Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Sammanfattning Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation. Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer. Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

<p>Outsourcing, förflyttning av funktioner till extern part som tidigare funnits i företaget, är ett fenomen som under de två senaste årtiondena har vuxit starkt i världen. Outsourcing har möjliggjort för företag att fokusera på sin kärnverksamhet och därmed erhålla konkurrensfördelar. Business Process Outsourcing är en kategori inom detta område, som innebär att företaget outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion. Användandet av Business Process Outsourcing har ökat bland de svenska företagen under de senaste åren. Det finns mångtydiga förklaringar till denna framväxt, där en förklaring är att det är en trend. En annan förklarig är att lågkonjunkturen tvingar företag att hitta nya sätt att kostnadsbespara. Det har dock visats att alla initiativ till outsourcing inte blir lyckade, utan att en del företag upplever att de inte uppnått de förväntade fördelarna med outsourcingen. Vi bedömer att det finns ett behov av att kartlägga de för- och nackdelar som finns med Business Process Outsourcing för att hjälpa företag i deras beslutsprocess vid övervägande om att använda Business Process Outsourcing.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ur fyra olika perspektiv; företag som erbjuder Business Process Outsourcing, företag som använder Business Process Outsourcing, företag som beslutat att inte använda Business Process Outsourcing och företag som använder intern outsourcing, studera och analysera de överväganden som är aktuella i samband med Business Process Outsourcing. Syftet är även att ge vägledning och rekommendationer att beakta vid beslut om Business Process Outsourcing samt skapa en bättre förståelse för ämnet.</p><p>Vi har valt att avgränsa vår uppsats till stora svenska företag. Vi har även valt att definiera Business Process Outsourcing som outsourcing av de funktioner som återfinns hos ett företags ekonomiavdelning, som exempelvis lönehantering, fakturering, reskontrabevakning, bokföring men även bokslut, deklaration samt hantering av skatter.</p>

<p>Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätstudie med 42 slumpmässigt utvalda små handelsbolag. För att få utförligare information om motiven genomfördes även personliga intervjuer. Vi har använt oss av teorier inom outsourcing för att besvara forskningsfrågan. Vår enkätstudie visar att merparten av de undersökta små handelsbolagen hanterar redovisningsfunktionen internt. Det främsta motivet till att den löpande redovisningen sköts internt, är att det anses vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att anlita en extern aktör, i de fall där redovisningskunskaperna återfinns inom företaget. De vanligaste motiven till att anlita redovisningsbyrå, tycks vara att små bolag saknar tillräckliga redovisningskunskaper och att de hellre vill använda tiden till kärnverksamheten. Vår slutsats är att små handelsbolag verkar ha individuella motiv till hur redovisningsfunktionen organiseras. Inget utav de undersökta företagen angav endast ett motiv, utan motiven uppgavs i kombination med andra. Motivkombinationerna varierade även mellan företagen. Därmed kan vi utesluta att det finns ett enda motiv som styr valet kring hur redovisningen organiseras.</p>

<p>Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kärnverksamhet kunnat märkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sälja de fastigheter man är verksam i. 1997 sålde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen är att belysa varför Atlas Copco valde att sälja sina fastigheter samt att påvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser även att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt ägarbytet.</p><p>Resultatet vi kommit fram till är att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsäljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet från Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov. Samtidigt var företaget i behov av pengar och som börsnoterat företag skulle det inte vara ekonomiskt försvarbart gentemot aktieägare att ge sig in i fastighetsbranschen. Detta i kombination med att man inte var tillräckligt kunnig gällande drift och utveckling av fastigheter på ett så pass tillfredställande sätt som skulle krävas. Försäljningen har både likheter men även skillnader mot andra företags fastighetsförsäljningar. En stor skillnad vi kan konstatera är att börsnoterade företags fastighetsägande styrs av avkastningskrav från aktieägare. Vidare har vi kunnat konstatera att Atlas Copcos anställda upplevt en förändring efter ägarbytet och att den till stor del varit positiv.</p>

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätstudie med 42 slumpmässigt utvalda små handelsbolag. För att få utförligare information om motiven genomfördes även personliga intervjuer. Vi har använt oss av teorier inom outsourcing för att besvara forskningsfrågan. Vår enkätstudie visar att merparten av de undersökta små handelsbolagen hanterar redovisningsfunktionen internt. Det främsta motivet till att den löpande redovisningen sköts internt, är att det anses vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att anlita en extern aktör, i de fall där redovisningskunskaperna återfinns inom företaget. De vanligaste motiven till att anlita redovisningsbyrå, tycks vara att små bolag saknar tillräckliga redovisningskunskaper och att de hellre vill använda tiden till kärnverksamheten. Vår slutsats är att små handelsbolag verkar ha individuella motiv till hur redovisningsfunktionen organiseras. Inget utav de undersökta företagen angav endast ett motiv, utan motiven uppgavs i kombination med andra. Motivkombinationerna varierade även mellan företagen. Därmed kan vi utesluta att det finns ett enda motiv som styr valet kring hur redovisningen organiseras.

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kärnverksamhet kunnat märkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sälja de fastigheter man är verksam i. 1997 sålde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen är att belysa varför Atlas Copco valde att sälja sina fastigheter samt att påvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser även att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt ägarbytet. Resultatet vi kommit fram till är att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsäljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet från Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov. Samtidigt var företaget i behov av pengar och som börsnoterat företag skulle det inte vara ekonomiskt försvarbart gentemot aktieägare att ge sig in i fastighetsbranschen. Detta i kombination med att man inte var tillräckligt kunnig gällande drift och utveckling av fastigheter på ett så pass tillfredställande sätt som skulle krävas. Försäljningen har både likheter men även skillnader mot andra företags fastighetsförsäljningar. En stor skillnad vi kan konstatera är att börsnoterade företags fastighetsägande styrs av avkastningskrav från aktieägare. Vidare har vi kunnat konstatera att Atlas Copcos anställda upplevt en förändring efter ägarbytet och att den till stor del varit positiv.

No description available.

Outsourcing, förflyttning av funktioner till extern part som tidigare funnits i företaget, är ett fenomen som under de två senaste årtiondena har vuxit starkt i världen. Outsourcing har möjliggjort för företag att fokusera på sin kärnverksamhet och därmed erhålla konkurrensfördelar. Business Process Outsourcing är en kategori inom detta område, som innebär att företaget outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion. Användandet av Business Process Outsourcing har ökat bland de svenska företagen under de senaste åren. Det finns mångtydiga förklaringar till denna framväxt, där en förklaring är att det är en trend. En annan förklarig är att lågkonjunkturen tvingar företag att hitta nya sätt att kostnadsbespara. Det har dock visats att alla initiativ till outsourcing inte blir lyckade, utan att en del företag upplever att de inte uppnått de förväntade fördelarna med outsourcingen. Vi bedömer att det finns ett behov av att kartlägga de för- och nackdelar som finns med Business Process Outsourcing för att hjälpa företag i deras beslutsprocess vid övervägande om att använda Business Process Outsourcing. Syftet med denna uppsats är att ur fyra olika perspektiv; företag som erbjuder Business Process Outsourcing, företag som använder Business Process Outsourcing, företag som beslutat att inte använda Business Process Outsourcing och företag som använder intern outsourcing, studera och analysera de överväganden som är aktuella i samband med Business Process Outsourcing. Syftet är även att ge vägledning och rekommendationer att beakta vid beslut om Business Process Outsourcing samt skapa en bättre förståelse för ämnet. Vi har valt att avgränsa vår uppsats till stora svenska företag. Vi har även valt att definiera Business Process Outsourcing som outsourcing av de funktioner som återfinns hos ett företags ekonomiavdelning, som exempelvis lönehantering, fakturering, reskontrabevakning, bokföring men även bokslut, deklaration samt hantering av skatter.

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken. Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet. Fler motiv var att öka samarbetet mellan produktion och utveckling, korta ledtiden och få bättre kontroll över tillverkningen. Slutligen fann vi ett nytt motiv vilket var att kunna hävda att produkten helt är tillverkad i Sverige.