<p>Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, <em>Emotioner, Relationer, Bemötande </em>och <em>Livs- och omsorgskvalité, </em>presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: <em>SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- </em>och <em>Utbytesteorin</em>, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité</p>

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg. Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation.Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer.Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster). Slutsatser gällande hur en person av annan etnisk bakgrund kan påverkas att utnyttja fler delar av de erbjudna tjänsterna var kulturell och språklig samhörighet. De övriga tjänsterna var inte elevanta till vad som efterfrågades av respondenterna.

Tidigare i Sverige sattes barn med funktionsnedsättning på instution, i dagens samhälle förväntas föräldrar själva stå för för det omfattande föräldraansvaret för de lågfungerande barnen. Det saknas kunskap om hur familjesituationerna ser ut hos målgruppen. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstens insatster enligt LSS till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning upplevs av föräldrarna. Med socialtjänstens insatser avser korttidsvistelse, personlig assistans och ledsagare. Frågeställningarna var hur målgruppen upplever stödet och de LSS-insatser de beviljas av socialtjänsten. Vidare frågeställning var hur föräldrarna uppfattar bemötandet från myndigheter samt hur deras livs- och familjesituation påverkas. Metoden var kvalitativ och nio föräldrar till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning intervjuades. Studien genomfördes utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med utgångspunkt i teorierna stigma, resilience och coping. De fyra teman var "att leva med ett barn med grav funktionsnedsättning", "stöd och insatser", "myndigheters bemötande", "det bristande södets inverkan". Studiens resultat visade att föräldrar är nöjda med socialtjänstens insats i from av korttidsvistelse men upplever att personlig assistans inte fungerar lika bra och kräver mer organisering. Vidare framkom att vägen till att få stöd har varit lång och påfrestande. Att leva med ett svårt funktionsnedsatt barn medför påfrestningar och föräldrarna är slutkörda. Studien visade att det finns brister i LSS-handläggares kunskaper om hur den här gruppens livs- och familjesituation faktiska behov ser ut. Av studiens resultat framkom att samhällets stöd är otillräckligt.

Sammanfattning Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation. Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer. Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

I de senere årene har det blitt mer fokus på å bruke dyr og gården i arbeid med mennesker. Dette kan sees i forskning og evalueringsrapporter, og spesielt med mennesker med psykiske lidelser, eldre med demens, gårdsbarnehager og skoler som har gårdsaktiviteter. Det er derimot lite forskning på barn og unge som er plassert i tiltak på gårder via barnevernet. Det å kombinere dyr og gårdsarbeid sammen med mennesker har fellesbegrepet Inn på tunet (IPT). Forskningen på IPT hevder generelt at mennesker som har ulike vanskeligheter som psykiske lidelser, demens eller lærevansker kan ha stort utbytte av å ha nærkontakt med dyr og å gjøre praktiske oppgaver på en gård. Dette kan blant annet føre til positive opplevelser, bedre selvtillit og mestring. I forskningen på IPT er det som regel voksne, eller tilbydere av IPT- tjenester som uttaler seg på området, mens det er lite av der hvor barn og unge får sin stemme. Denne oppgaven baserer sin undersøkelse på et kvalitativt semistrukturert forskningsintervju og deltagende observasjon. Deltagerne var 6 ungdommer i alder 16-20 år, som har avlastningstiltak på Buan gård. Det ble utarbeidet en intervjuguide for intervjuene, og lagt til rette for deltagende observasjoner som ble gjort på to helger ungdommene var på gården. Oppgaven innehar et fenomenologisk og hermeneutisk perspektiv for å få tak i ungdommenes opplevde livsverden på gården. Dette gjør at oppgaven har fokus på ungdommenes perspektiv, og søker å få tak i deres meninger og opplevelser av å være i et avlastningstiltak på en gård. Oppgaven har følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdommer som er plassert i avlastningstiltak av barnevernet å være på en gård, og hvordan kan disse opplevelsene bidra til mestring? Resultatene viser at de faktorene ungdommene legger til grunn for trivsel på avlastningsgården er det sosiale, opplevelser, dyr, rom for læring og utvikling, samt følelsen av trygghet. Ungdommene gir uttrykk for å trives på gården, og fremhever disse faktorene som spesielt viktig for trivsel. Videre kan disse faktorene for trivsel bidra til å utvikle motstandskraft hos ungdommene ved mestringens vilkår, nemlig dyaden, familien og sosialt nettverk. Faktorene ble satt inn i denne sammenhengen, og det har blitt vist at gården i sin helhet kan bidra til at ungdommene kan ha utviklet motstandskraft og resiliens på gården. / The use of animals and the farmyard environment for treatment of human beings has become increasingly popular during recent years. Evidence of this is apparent in research journals and reports, in particular within research on psychological problems, elderly with dementia and work with kindergartens and schools. A somewhat less explored area is the effect of this way of treatment on children and adolescents currently in contact with child protection. Using animals and farm work in treatment or therapy of people has been termed as green care (in Norwegian: “grønn omsorg” or “Inn på tunet” (IPT). Research within this area indicates that people suffering from psychological problems, dementia or learning disabilities can greatly benefit from close contact with animals and experiencing life on a farm. Benefits include positive experiences, improved self confidence and a feeling of accomplishment and coping. Previous studies have focused on interviewing adults going through this treatment, while the children's opinions are seldom heard. This master thesis is based on qualitative, semi-structured interviews and participating observation. The informants were 6 children in age between 16 and 20, who were visiting a farm to relieve their parents or themselves. In this case the farm is Buan farm. An interview guide was devised and participating observation was carried out during two weekend visits to the farm. The thesis focuses on the adolescents opinions and experiences from visiting the farm. The following research question has been chosen for this work: How do teens in contact with child protection experience life on a farm, and how can these experiences contribute to coping? The results of my study show that the most important factors for the adolescents are the social interactions, the positive experiences, the animals, the feeling of accomplishment and learning as well as a feeling of safety and belonging. The adolescents listed these factors as reasons for enjoying their visits to the farm. I show how these factors can contribute to developing a general resilience in the adolescents through coping in dyad, family and a social network. I argue strongly that visiting the farm helps to improve the adolescents everyday coping and resilience.

Internet blir en större del av våra liv för varje dag som går. Vår relation till internet utvecklas mer och mer till symbios där en av effekterna av detta är att vi blir beroende av den tillgängliga information som internet erbjuder. År 2011 studerades första gången Google-effekten som är ett begrepp som beskriver tendensen att glömma bort lättillgänglig information hämtad online, just därför att det finns snabb åtkomst till den. Internets tillgänglighet och människans tendens att glömma lättillgänglig information resulterar i att vi idag minns mindre än förr. Detta är åtminstone Google-effektens tes. I den här studien utforskades huruvida internets lättillgänglighet gör att studenter inom Medieteknik minns googlat studiematerial sämre än motsvarande tryckt material, i kontexten studier inför tentamen. Detta undersöktes genom att elva stycken deltagare delades in i två grupper, där båda grupperna fick besvara tolv stycken frågor. Skillnaden mellan de två grupperna var att ena fick använda Google som hjälpmedel för att besvara frågorna, medan andra gruppen fick ett tilldelat utskrivet fotokompendium, det vill säga tryckt text. Dagen efter testdagen fick deltagarna ytterligare en gång besvara samma frågor, men denna gång utan hjälpmedel. Därefter räknades antalet ihågkomna svar för respektive deltagare från dag ett till dag två, och skillnader mellan de två grupperna analyserades. De erhållna resultaten i studien visade ingen antydan på skiljaktigheter mellan de två grupperna. Det vill säga att denna studie inte kunde påvisa att det finns någon skillnad i inlärning mellan de två olika mediumen, när det kommer till hågkomst. Studien kunde därmed inte påvisa Google-effekten. Resultatet skulle kunna föreslå att man är fri att välja vilket av dessa inlärningsmedel man vill utan rädsla för reducerad hågkomst, men ytterligare forskning krävs på ämnet för att kunna fastslå detta. / The Internet is becoming a bigger part of our lives with each passing day. Our relationship with the internet is developing more and more into symbiosis, where one of the effects of this is that we become dependent on the available information that the internet offers. In 2011, the concept of the Google Effect was first studied, which describes the tendency to forget easily accessible information, simply because there is quick access to it. The result of the availability of the internet and the human tendency to forget easily accessible information, is that we today remember less than before. This is at least what the Google Effect theory proposes. In this study, it was investigated whether the ease of access to the internet means that students in Media Technology remember googled study material less than the corresponding printed material. The context being that of studying before an exam. This was examined by dividing eleven participants into two groups, where both groups had to answer twelve questions. The difference between the two groups was that one group was allowed to use Google as an aid to answer the questions, while the other group was given a printed compendium on the topic. The day after the test day, the participants had to answer the same questions once more, but this time without aid. Then, the number of remembered answers for each participant was counted from day one to day two, and differences between the two groups were analyzed. The results obtained in the study found no indication of differences between the two groups. That is, this study could not demonstrate that there is any difference in learning between the two different mediums when it comes to memory. The study was thus unable to demonstrate the Google effect. This result suggests that it is possible that you are free to choose which of these learning tools you want, without fear of reduced recall. Further research on the subject is however required before this can be confirmed.

Today, there are more Egyptian obelisks outside of Egypt than there are left where they were made. The obelisks are certainly beautiful, but what lies beneath are uncountable hours, days and years of work. Work which made the obelisks end up where they are today. From quarrying these enormous pieces of stone by smashing rock against rock, to building ships without equal for their transportation. It is hard to understand the amount of resources, manpower and organization that went into creating these tall monuments. Therefore, this study will attempt to examine each step in transporting the obelisks, from the quarry to their destination. Where theories collide, the study will weigh them against each other critically to give a fuller account of the transportation of the obelisks of Egypt. This study will begin by presenting a background, or basis, which will be further built upon as it progresses. The first chapter is mainly focused around the circumstance of transportation, along with giving a basic description of obelisks as individual objects. The next step lies in studying the general shipbuilding techniques used in ancient Egypt. This in turn will help in understanding the obelisk ships and the loading and unloading of these vessels. The obelisk ships and their loading will be the focal point of this study. The mainstay of the sources used for this study comes from earlier theories. The primary sources of this study will mainly consist of textual remains along with depictions. / Idag finns det fler obelisker utanför Egypten än vad det finns kvar innanför dess gränser. Obeliskerna är helt klart vackra, men vad som ligger under ytan är oräkneliga timmar, dagar och år av arbete. Arbete som gjorde att obeliskerna hamnade på den plats de är idag. Från att bryta dessa enorma stenblock genom att slå sten mot sten, till att bygga skepp utan dess like för deras transport. Det är svårt att förstå den enorma mängd resurser, arbetskraft och ren vilja som krävdes för att skapa dessa höga monument. Av denna anledning kommer den här studien att försöka närma sig varje steg i transporten av obelisker, från stenbrottet till deras destination. Där teorier kolliderar, kommer denna studie att väga dem mot varandra kritiskt för att ge en mer komplett inblick i transporten av antika Egyptiska obelisker. Denna studie kommer att börja med att presentera en bakgrund, eller bas, som kommer att byggas vidare på under arbetets gång. Studiens första del fokuserar  på omständigheterna för transporten, samt med att ge en grundläggande beskrivning av obelisker som individuella objekt. Det nästkommande steget ligger i att studera de tekniker som användes för skeppsbygge i det antika Egypten. Detta kommer i sin tur underlätta för förståelsen av obeliskskepp och avlastning samt pålastning av dessa farkoster. Obeliskskeppen och deras lastning kommer att utgöra huvuddelen i denna studie. Huvuddelen av källorna som använts för denna studie kommer från tidigare teorier. Primärkällorna som använts består till största del av textuella lämningar samt avbildningar.

Police officers today run the risk of being exposed to events that others will never experience during their lifetime. Many of these experiences may lead to traumatic memories that, in worst case, could make them never wanting to work as a police officer again. How can the police get better at taking care of their employees? This study aims to shed light over how the crisis-supporters perceive their learning within the activity of debriefing. The research questions asked are:” what moments in debriefing do the crisis-supporters identify as a learning activity?” and ”in what ways do the crisis-supporters think they can develop professionally during their practice of debriefing?”. This study investigates the phenomenon of crisis support from a sociocultural theory. The result show that the crisis-supporters feel that they get more knowledge when they debrief police officers compared to when participating in formal education. The results also show that verbal communication is very important in the practice of debriefing. Finally the results show that the interaction between crisis-supporters and police officers plays an important role in both crisis-supporters as well as police officers learning. / Poliser löper varje dag risk att erfara händelser som någon annan aldrig någonsin kommer att få uppleva under sin livstid. Många av dessa händelser kan leda till traumatiska minnen som i värsta fall gör att de inte kan fortsätta arbeta som polis. Hur kan polisen bli bättre på att ta hand om sina medarbetare? Denna studie syftar till att ge lyse åt hur krisstödjarna uppfattar sitt lärande inom krissamtal. Vi ställde frågor om ”vilka moment i krisstödet ser krisstödjarna ett lärande?” och ”på vilka sätt kan krisstödjarna utvecklas inom sitt krisstödjande?”. Studien undersöker detta genom att med hjälp av det sociokulturella perspektivet belysa lärandet hos krisstödjarna i krissamtal. Fem krisstödjare inom polisen har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades deduktivt med hjälp av tematisk analys och med sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att krisstödjarna får mer kunskap av att hålla krissamtal än att delta i formella utbildningar. Det visar även att språket är fundamentalt för hur krisstödjarna kommunicerar med varandra och de drabbade samt att samspelet mellan krisstödjare och drabbade spelar en viktig roll i lärandet.