<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med detta examensarbete är att genom en jämförelse mellan det köpande och det säljande företaget belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgångsrikt.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och ett hermeneutisk synsätt. Detta eftersom vi har gjort några intervjuer och inga data har samlats in som kan göras mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då de intervjuade fick chansen att styra hur intervjuerna artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgångsrik.</p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Under uppsatsens gång har vi kommit fram till att vi anser att företag borde outsourca sin redovisningsfunktion, då företag ska göra det de är bäst på. Kunskapen hos de säljande företagen är vad som gör outsourcingen framgångsrik. Med andra ord ska man lägga ner all sin tid och kraft på sin kärnverksamhet. I och med detta blir man ett konkurrenskraftigare företag, vilket leder till att fler marknadsandelar tas på marknaden.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Våra rekommendationer för fortsatta studier är att det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan större och mindre företag. Att se vilka för- och nackdelar som då dyker upp. Vilka för- och nackdelar ser de större företagen med att outsourca fullständigt eller partiellt?</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Denna uppsats ska ge en större förståelse för företags kärnverksamhet och dess betydelse för företaget. En förståelse ska uppnås för varför företag väljer att outsourca sin redovisningsfunktion.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim with this essay is to make a comparison between the buying company and the selling company. When we have done this, we will illustrate the factors that can contribute that outsourcing by the companies accounting will be successful.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In this paper we have used a qualitative method of research with a hermeneutic approch. This because we have done interviews and no measurable data has been collected. Our method of interview was unstructured, this because the people that we interviewed should have a change to influence the interview. A research can have different purpose, we used the describing and the understandable methods.</p><p> </p><p><strong>Result & conclusions:</strong> We have found that companies should use outsourcing, because they shall do what they are suppose to do. It is the knowledge in the selling companies that make the outsourcing succesful. With other words, companies shall put all their energy and time in their core activity. In this way, companies will be very competitive and they will make more market shares.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Our suggestions for future research are to make a comparison between bigger and smaller companies. To see which advantages and disadvantages that will appear.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This essay will give a bigger understanding for the company’s core activity, and an understanding shall accomplish why companies choose to outsource their accounting.</p>

Abstract In 1974 - 81 Björn Borg conquered the tennis courts and his opponents around the world (International Tennis Hall of Fame, 2006). Today Jonas Björkman, Robin Söderling and Joachim "Pim-Pim" Johansson are the most successful Swedish tennis players according to the ATP ranking (2007). Svenska Tennisförbundet (2007) has a vision, that through the engagement of tennis clubs around Sweden secure the position as a world leading tennis nation. Bankeryd Tennisklubb is one of those engaged tennis clubs and is situated in Bankeryd, a smaller village in the outskirts of Jönköping. The organization was established in 1958 and has 230 members. They are striving to achieve a feeling of “we” among its members (Bankeryds Tennisklubb, 2007). Bankeryd’s Tennisklubb wants to find out what their core activity is and if this is clear to their members. Therefore the purpose of this thesis is to examine the core activity of Bankeryd’s Tennisklubb to improve and strengthen the organization’s brand. Core activity within business and organizations is the inner core of importance, the main thing about a service or a product according to Eagan and Harker (2005). This is in turn dependent on the core competencies discovered within the organization (Beech &amp; Chadwick, 2004). The theoretical framework also includes brand management and since the core activity of BTK is interrelated with the brand BTK the two concepts are not separated. To answer the purpose a questionnaire was distributed among the members of Bankeryd’s Tennisklubb. To get a deeper understanding about the feelings of the members, four focus groups were carried out. The data collected was then analyzed with the support of the theoretical framework. From the analysis it was found that the members thought the core activity of BTK should be the tennis practice and that the feeling of “we” at the club and that surrounding activities are less important. The deciding factor of whether or not to stay as members within the club was the quality level of the tennis practice. Conclusions drawn are that BTK should focus more on tennis practice but not be a professionalized club striving to reach the elite by themselves. With the “we” feeling and the corporate culture combined with knowledge about customer expectations on high-quality tennis practice they can build a stronger brand. / Sammanfattning Björn Borg, svensk tennis spelare som blev en av världens främsta tennis spelare, erövrade tennisbanor världen över 1974 -81 (International Tennis Hall of Fame, 2006). Idag är Jonas Björkman, Robin Söderling och Joachim ”Pim-Pim” Johansson de mest framgångsrika svenska tennisspelarna enligt ATP rankingen (2007). Svenska Tennisförbundet (2007) har en vision att genom engagemang från tennisklubbar runt om i Sverige kunna säkra positionen som världsledande tennisnation inom en snar framtid. Bankeryds Tennisklubb är en av de klubbarna och finns i Bankeryd, en ort strax utanför Jönköping. Organisationen grundades 1958 och har idag 230 medlemmar. De strävar efter en ”vi” känsla bland medlemmarna och inom klubben (Bankeryds Tennisklubb, 2007). Bankeryds Tennisklubb vill gärna ta reda på vad deras kärnverksamhet är och om den är tydlig för deras medlemmar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka och förtydliga Bankeryds Tennisklubbs kärnverksamhet för att stärka organisationens varumärke. Kärnverksamheten inom företag och organisationer är den innersta kärnan; den huvudsakliga servicen eller produkten enligt Eagan och Harker (2005), som i sin tur är beroende av kärnkompetens som finns inom organisationen (Beech &amp; Chadwick, 2004). Den teoretiska referensramen förklarar även konceptet brand management och eftersom kärnverksamheten på Bankeryds Tennisklubb står i så pass nära relation till varumärket BTK separeras inte de två koncepten. För att kunna besvara syftet med uppsatsen gjordes en datainsamling genom en enkätundersökning bland medlemmarna på Bankeryds Tennisklubb. Fyra fokusgrupper genomfördes sedan för att få en djupare förståelse för medlemmarnas tankar och känslor. Den insamlade informationen analyserades sedan utifrån och med stöd av den teoretiska referensramen. Analysen visade att medlemmarna ansåg att kärnverksamheten inom BTK skulle vara tennisträning och att “vi”-känslan framstod som mindre viktig. Faktorn som avgör om medlemmarna stannar inom klubben eller ej är nivån på tennisträningen. Slutsatserna blev att BTK ska fokusera mer på tennisträning som främsta aktivitet, men inte bli en klubb som satsar på professionell tennis på egen hand. ”Vi”-känslan och den interna kulturen i kombination med kännedom om medlemars förväntningar på tennisträningens kvalité kan bygga ett starkt varumärke.

<p>Abstract</p><p>In 1974 - 81 Björn Borg conquered the tennis courts and his opponents around the world (International Tennis Hall of Fame, 2006). Today Jonas Björkman, Robin Söderling and Joachim "Pim-Pim" Johansson are the most successful Swedish tennis players according to the ATP ranking (2007). Svenska Tennisförbundet (2007) has a vision, that through the engagement of tennis clubs around Sweden secure the position as a world leading tennis nation. Bankeryd Tennisklubb is one of those engaged tennis clubs and is situated in Bankeryd, a smaller village in the outskirts of Jönköping. The organization was established in 1958 and has 230 members. They are striving to achieve a feeling of “we” among its members (Bankeryds Tennisklubb, 2007).</p><p>Bankeryd’s Tennisklubb wants to find out what their core activity is and if this is clear to their members. Therefore the purpose of this thesis is to examine the core activity of Bankeryd’s Tennisklubb to improve and strengthen the organization’s brand. Core activity within business and organizations is the inner core of importance, the main thing about a service or a product according to Eagan and Harker (2005). This is in turn dependent on the core competencies discovered within the organization (Beech & Chadwick, 2004). The theoretical framework also includes brand management and since the core activity of BTK is interrelated with the brand BTK the two concepts are not separated.</p><p>To answer the purpose a questionnaire was distributed among the members of Bankeryd’s Tennisklubb. To get a deeper understanding about the feelings of the members, four focus groups were carried out. The data collected was then analyzed with the support of the theoretical framework.</p><p>From the analysis it was found that the members thought the core activity of BTK should be the tennis practice and that the feeling of “we” at the club and that surrounding activities are less important. The deciding factor of whether or not to stay as members within the club was the quality level of the tennis practice. Conclusions drawn are that BTK should focus more on tennis practice but not be a professionalized club striving to reach the elite by themselves. With the “we” feeling and the corporate culture combined with knowledge about customer expectations on high-quality tennis practice they can build a stronger brand.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Björn Borg, svensk tennis spelare som blev en av världens främsta tennis spelare, erövrade tennisbanor världen över 1974 -81 (International Tennis Hall of Fame, 2006). Idag är Jonas Björkman, Robin Söderling och Joachim ”Pim-Pim” Johansson de mest framgångsrika svenska tennisspelarna enligt ATP rankingen (2007). Svenska Tennisförbundet (2007) har en vision att genom engagemang från tennisklubbar runt om i Sverige kunna säkra positionen som världsledande tennisnation inom en snar framtid. Bankeryds Tennisklubb är en av de klubbarna och finns i Bankeryd, en ort strax utanför Jönköping. Organisationen grundades 1958 och har idag 230 medlemmar. De strävar efter en ”vi” känsla bland medlemmarna och inom klubben (Bankeryds Tennisklubb, 2007).</p><p>Bankeryds Tennisklubb vill gärna ta reda på vad deras kärnverksamhet är och om den är tydlig för deras medlemmar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka och förtydliga Bankeryds Tennisklubbs kärnverksamhet för att stärka organisationens varumärke. Kärnverksamheten inom företag och organisationer är den innersta kärnan; den huvudsakliga servicen eller produkten enligt Eagan och Harker (2005), som i sin tur är beroende av kärnkompetens som finns inom organisationen (Beech & Chadwick, 2004). Den teoretiska referensramen förklarar även konceptet brand management och eftersom kärnverksamheten på Bankeryds Tennisklubb står i så pass nära relation till varumärket BTK separeras inte de två koncepten.</p><p>För att kunna besvara syftet med uppsatsen gjordes en datainsamling genom en enkätundersökning bland medlemmarna på Bankeryds Tennisklubb. Fyra fokusgrupper genomfördes sedan för att få en djupare förståelse för medlemmarnas tankar och känslor. Den insamlade informationen analyserades sedan utifrån och med stöd av den teoretiska referensramen.</p><p>Analysen visade att medlemmarna ansåg att kärnverksamheten inom BTK skulle vara tennisträning och att “vi”-känslan framstod som mindre viktig. Faktorn som avgör om medlemmarna stannar inom klubben eller ej är nivån på tennisträningen. Slutsatserna blev att BTK ska fokusera mer på tennisträning som främsta aktivitet, men inte bli en klubb som satsar på professionell tennis på egen hand. ”Vi”-känslan och den interna kulturen i kombination med kännedom om medlemars förväntningar på tennisträningens kvalité kan bygga ett starkt varumärke.</p>

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att genom en jämförelse mellan det köpande och det säljande företaget belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgångsrikt.   Metod: I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och ett hermeneutisk synsätt. Detta eftersom vi har gjort några intervjuer och inga data har samlats in som kan göras mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då de intervjuade fick chansen att styra hur intervjuerna artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgångsrik.   Resultat &amp; Slutsats: Under uppsatsens gång har vi kommit fram till att vi anser att företag borde outsourca sin redovisningsfunktion, då företag ska göra det de är bäst på. Kunskapen hos de säljande företagen är vad som gör outsourcingen framgångsrik. Med andra ord ska man lägga ner all sin tid och kraft på sin kärnverksamhet. I och med detta blir man ett konkurrenskraftigare företag, vilket leder till att fler marknadsandelar tas på marknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Våra rekommendationer för fortsatta studier är att det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan större och mindre företag. Att se vilka för- och nackdelar som då dyker upp. Vilka för- och nackdelar ser de större företagen med att outsourca fullständigt eller partiellt?   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge en större förståelse för företags kärnverksamhet och dess betydelse för företaget. En förståelse ska uppnås för varför företag väljer att outsourca sin redovisningsfunktion. / Aim: The aim with this essay is to make a comparison between the buying company and the selling company. When we have done this, we will illustrate the factors that can contribute that outsourcing by the companies accounting will be successful.   Method: In this paper we have used a qualitative method of research with a hermeneutic approch. This because we have done interviews and no measurable data has been collected. Our method of interview was unstructured, this because the people that we interviewed should have a change to influence the interview. A research can have different purpose, we used the describing and the understandable methods.   Result &amp; conclusions: We have found that companies should use outsourcing, because they shall do what they are suppose to do. It is the knowledge in the selling companies that make the outsourcing succesful. With other words, companies shall put all their energy and time in their core activity. In this way, companies will be very competitive and they will make more market shares.   Suggestions for future research: Our suggestions for future research are to make a comparison between bigger and smaller companies. To see which advantages and disadvantages that will appear.   Contribution of the thesis: This essay will give a bigger understanding for the company’s core activity, and an understanding shall accomplish why companies choose to outsource their accounting.

<p>Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om ämnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tänker och agerar kring detta.</p><p>Outsourcing känns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vår studie ska bidra med förståelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.</p><p>Metod: För att få en användbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. Vår studie sträcker sig över Gävleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkät om trenden för outsourcing till 85 företag och fått svar av 52. Utifrån dessa enkäter har vi sedan valt ut ett antal företag som använder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingående.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Outsourcing är vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i Gävleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen använder sig av outsourcing i någon form. Kostnadsminskning, ökad flexibilitet samt fokusering på kärnverksamheten är viktiga motiv. En faktor som påverkar valet av outsourcing är att företagen vill undvika för stora och kostsamma organisationer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Vi tror att fortsatt forskning, utifrån denna studie, skulle kunna ta upp fastighetsföretagens kunder och hur de ser på outsourcing och hur det påverkar deras upplevelse av företaget i fråga. Vår studie kan också användas som jämförelsepunkt för att studera trenden för outsourcing och dess eventuella upp- eller nedgång i framtiden.</p><p>Uppsatsens bidrag:</p><p>Vi hoppas att vår studie ska bidra med kunskap om ämnet outsourcing och ge företagen i regionen en förståelse för hur andra företag ser på ämnet och hur de tror att framtiden kommer att utvecklas. Då outsourcing kan vara en stor del i ett företag och innebära stora beslut har vi också valt att visa på de faktorer som påverkar valet av outsourcing i fastighetsförvaltning.</p> / <p>Aim: As proposed real estate economists, we wanted to find more knowledge about outsourcing and about how the real estate companies intend and acts around this. Outsourcing feels reality anchored and inspiring, and we hope our study will contribute with understanding what governs the choice of outsourcing and give an insight in how the future will be.</p><p>Method: In order to find an applicable theory in this essay we have examined literature about outsourcing and real estate administration. Our study stretches over the area of Gävleborg and Dalarna. We have sent out a questionnaire about the trend for outsourcing to 85 companies and got replies of 52. On the basis of these questionnaires, we have chosen a number of companies that use outsourcing and interviewed them in more detail.</p><p>Result & Conclusions:</p><p>Outsourcing is commonly occurring among real estate companies in Gävleborg and Dalarna. 89% of the replying companies use outsourcing in some way. Cost reduction, increased flexibility and focus on the core activity are important reasons. A factor that influences the choice of outsourcing is that the companies want to avoid big and expensive organizations.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>We believe that continued research, on the basis of this study, could include the customers of the real estate companies and their perspective on outsourcing and how outsourcing influences their experience of the company in question. Our study can also be used as comparison point to study the trend for outsourcing and its possible progress or decline.</p><p>Contribution of the thesis:</p><p>We hope that our study will contribute with knowledge about outsourcing and to give the companies in the region an understanding for how other companies see on the matter and how they believe that the future will be developed. Because outsourcing can be a big part in a company and involve big decisions we also pointing on the factors that influence the choice of outsourcing in real estate administration.</p>

Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om ämnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tänker och agerar kring detta. Outsourcing känns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vår studie ska bidra med förståelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut. Metod: För att få en användbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. Vår studie sträcker sig över Gävleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkät om trenden för outsourcing till 85 företag och fått svar av 52. Utifrån dessa enkäter har vi sedan valt ut ett antal företag som använder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingående. Resultat &amp; slutsats: Outsourcing är vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i Gävleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen använder sig av outsourcing i någon form. Kostnadsminskning, ökad flexibilitet samt fokusering på kärnverksamheten är viktiga motiv. En faktor som påverkar valet av outsourcing är att företagen vill undvika för stora och kostsamma organisationer. Förslag till fortsatt forskning: Vi tror att fortsatt forskning, utifrån denna studie, skulle kunna ta upp fastighetsföretagens kunder och hur de ser på outsourcing och hur det påverkar deras upplevelse av företaget i fråga. Vår studie kan också användas som jämförelsepunkt för att studera trenden för outsourcing och dess eventuella upp- eller nedgång i framtiden. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vår studie ska bidra med kunskap om ämnet outsourcing och ge företagen i regionen en förståelse för hur andra företag ser på ämnet och hur de tror att framtiden kommer att utvecklas. Då outsourcing kan vara en stor del i ett företag och innebära stora beslut har vi också valt att visa på de faktorer som påverkar valet av outsourcing i fastighetsförvaltning. / Aim: As proposed real estate economists, we wanted to find more knowledge about outsourcing and about how the real estate companies intend and acts around this. Outsourcing feels reality anchored and inspiring, and we hope our study will contribute with understanding what governs the choice of outsourcing and give an insight in how the future will be. Method: In order to find an applicable theory in this essay we have examined literature about outsourcing and real estate administration. Our study stretches over the area of Gävleborg and Dalarna. We have sent out a questionnaire about the trend for outsourcing to 85 companies and got replies of 52. On the basis of these questionnaires, we have chosen a number of companies that use outsourcing and interviewed them in more detail. Result &amp; Conclusions: Outsourcing is commonly occurring among real estate companies in Gävleborg and Dalarna. 89% of the replying companies use outsourcing in some way. Cost reduction, increased flexibility and focus on the core activity are important reasons. A factor that influences the choice of outsourcing is that the companies want to avoid big and expensive organizations. Suggestions for future research: We believe that continued research, on the basis of this study, could include the customers of the real estate companies and their perspective on outsourcing and how outsourcing influences their experience of the company in question. Our study can also be used as comparison point to study the trend for outsourcing and its possible progress or decline. Contribution of the thesis: We hope that our study will contribute with knowledge about outsourcing and to give the companies in the region an understanding for how other companies see on the matter and how they believe that the future will be developed. Because outsourcing can be a big part in a company and involve big decisions we also pointing on the factors that influence the choice of outsourcing in real estate administration.

No description available.

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>