Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska relationer, vad som kan påverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter. Den första dimensionen fokuserar på hur mäns respektiver kvinnors nätverk ser ut, är deras nätverk homogena eller heterogena. I den andra dimensionen ligger fokus på mäns och kvinnors tillit och tolerans till medlemmar från ”andra grupper”. Den tredje dimensionen mäter kvinnors respektive mäns äktenskap med medlemmar från ”andra grupper”. Den fjärde dimensionen mäter kvalitén av de interetniska relationer som män respektive kvinnor har i respektive städer. Denna undersökning har en kvantitativ ansats, grunden för datainsamlingen är en enkätundersökning. Uppsatsens fyra dimensioner har mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas nätverk, tillit, interetniskt äktenskap, kontakt och samarbete med varandra. En logistisk regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan respondenternas etniska relationer, kön, samt bakgrundsvariabler ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad. Resultaten från denna undersökning har visat att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors interetniska relationer allmänt sett. Men mäns och kvinnors etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön. Resultatet visade även en signifikant könsskillnad, där kvinnor upplevde mer stress och var mer neurotiska än män. / Stress is a current topic in today's society. Previous research has demonstrated a link between stress, personality and gender. The purpose of this study was to investigate whether there was any connection between perceived stress and neuroticism, according to gender among students. PSS and SGC-1 forms were distributed to 109 students, of whom 62 men and 47 women. The results of the study showed a positive correlation between perceived stress and neuroticism, when it was controlled for gender. It also showed a significant gender difference, with women experiencing more stress and were more neurotic than men.

I studien, vilken omfattade 177 svenskfödda studenter, utvecklades och kontrollerades enegenkonstruerad enkät: SAPS. Även könsskillnader i fördomar mot okända personers etnicitetoch kön samt könsskillnader i Social Dominance Orientation (SDO) undersöktes. Fördomarmättes med SAPS och SDO mättes med en svensk översättning av SDO scale (Pratto et al.,1994). SDO scale användes också som validitetskontroll av SAPS. Statistisk prövning medSpearmans Rho visade på en negativ korrelation mellan SAPS och SDO scale. ANCOVAvisade en stark tendens till interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets etnicitet,och en huvudeffekt av kön återfanns. Ingen interaktionseffekt återfanns mellan bedömarensoch objektets kön vid testning med ANOVA. Mann-Whitney U-test visade på signifikanthögre värden på SDO hos de manliga deltagarna än hos de kvinnliga. Resultaten diskuterasmed stöd i tidigare forskning om fördomar.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder. Av resultaten kunde slutsatsen dras att en god global självkänsla medför ett gott subjektivt välbefinnande, även om pojkar hade ett generellt bättre subjektivt välbefinnande än flickor. Det blev också uppenbart att kön var en tillförlitlig indikator för en individs subjektiva välbefinnande och ålder för dess globala självkänsla.Sökord: global självkänsla, subjektivt välbefinnande, kön, ålder

Tron på egen datoranvändningsförmåga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jämförs med tidigare forskningsresultat där forskare använt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna är antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lärare och mediekommunikation) och jämförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön på CSE undersöktes också. Studenterna antagna på mediekommunikationsprogrammet erhöll den högsta CSE och kontrollgruppen den lägsta CSE. Inga könsskillnader erhölls. Ett starkt samband mellan CSE och dataerfarenhet erhölls. CSE var något högre i denna undersökning än den som Cassidy och Eachus erhöll.

Syftet med mitt arbete har varit att fördjupa förståelsen av hur en del av den dolda prostitutionen kan gestalta sig, samt att ”ge röst” åt en grupp kvinnor som prostituerar sig och därmed också problematisera bilden av ”den prostituerade kvinnan” samt den heterosexuella normen. Jag har använt mig av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sex kvinnor som alla är verksamma inom prostitution på en och samma klinik i Köpenhamn. I analysen av kvinnornas berättelser använder jag mig av en jämförelse mellan två perspektiv på prostitution, dels ett inifrånperspektiv vilket representeras av kvinnorna själva, dels av ett utifrånperspektiv representerat av framförallt tidigare svensk forskning kring prostitution. I min undersökning och mina tolkningar av kvinnornas berättelser kommer jag fram till att kvinnornas medverkan på prostitutionsarenan kan förstås som ett uttryck för motstånd. Ett motstånd vilket jag tolkar som riktat mot den heterosexuella normen med allt vad den inkluderar.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år. Övrig metod har bestått av semistrukturerade intervjuer, ansikte mot ansikte, över telefon och MSN. Möjligheten att under en längre tid få ta del av en specifik ungdomsgrupps vardag har givit en god inblick i denna grupps livsstil, samspel, attityder och beteenden. Teorin denna undersökning vilar på är Giddens struktureringsteori som tillsammans med begreppskonstruktioner av bland andra, Foucault, Bourdieu och Connell bildar en teoretisk bas. Denna teoretiska bas har valts för att ge en historisk bakgrund vilken visar hur sexualiteten kom att bli en diskurs och hur den vävts in i samhällets kronologiska utveckling. Även den hegemoniska manligheten och manlighetens dominans vävs in i bilden som också omfattar moderniteten. Analys har gjorts mot bakgrund av tidigare forskning och teorier och har skett parallellt med insamling av empiri enligt principerna för grounded theory. Underliggande frågeställningar har varit att förstå varför killar i denna grupp klär sig och i övrigt uttrycker sin stil i traditionellt kvinnliga attribut, varför de ägnar sig åt samkönat hångel när de betraktar sig som heterosexuella samt hur ungdomarna i denna grupp ser på kvinnligt och manligt. Resultatet presenteras till största delen som en etnografi. Det pekar, för det första, mot att samkönat hångel inte behöver ha med sexuella preferenser att göra utan istället kan vara en del av konstruerandet av självidentiteten i form av ett livsstilsval. Det antyder dessutom att den manliga dominansen kan vara i gungning genom att en ny bild av manlighet håller på att utvecklas, vilket implicit leder till ökad jämställdhet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna. I förskolan såg vi tydligt hur pojkarna tydde sig till varandra medan flickorna arbetade individuellt. En viktig slutsats är att flickor oftast var de som tog första initiativet medan pojkarna var mer avvaktande. Enligt vår tolkning var den stora skillnaden mellan förskola och grundskola var att förskolebarnen var mindre färgade än grundskolebarnen av samhällets åsikter och värderingar om vad bland annat dans innebär.

The purpose of this study is to find out how the four teachers at the two preschools believe they are working with gender and how they actually work with it in practice. It also aims to show how they treat the children at the preschool based on their gender. What is the preschool teachers view on gender and equality? How do they consider that they work with gender and gender equality, and how do they really work with it in practice? The study is based on a qualitative study were I chose to both interview and observe four preschool teachers from two different preschools. My theoretical starting point is Yvonne Hirdmans theory of gender and also research on gender equality. The results show that the majority of respondents believed that gender and gender equality means almost the same thing or have the same meaning. They could not explain the concepts further. It also showed that the majority of informants are working for equality more than gender, when they emphasizes that the individual should be placed in the center and that it should be based on individual rights, regardless of gender.