<p>Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböcker</p><p>i år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring över</p><p>tid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.</p><p>En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utan</p><p>det har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhet</p><p>ur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningen</p><p>såg ut och hur genus konstruerades.</p><p>För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinns</p><p>i uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller deras</p><p>intresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr eleverna</p><p>in i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.</p><p>Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.</p><p>Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.</p><p>Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männen</p><p>fick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld.</p>

<p>Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. </p><p>Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män. Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut. Vidare visade resultatet att näst intill samtliga av respondenterna uppgav att stödet i karriären varit gott från både partner, chefer och kollegor. Slutligen framkom det att det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av karriär. / The purpose of this investigation is to study how men and women, within the county council of Halland, have perceived their careers or occupation to progress. With this starting point in mind we chose to generate three different inquiries that investigated what obstacles that came in their way, what support they received from their employer as well as if there are any particular differences between men and women’s perceptions of their careers.    We chose to use a qualitative way to gather information by conducting interviews. The chosen selection of people included seven managers working for the county council of Halland, including four women and three men.   Our results conveyed that the respondents experiences of their careers were largely positive and also showed that the path to managerial positions could have various methods. Another outcome was that the respondents had faced both opportunities but also obstacles during their careers. The opportunities arisen were of similar nature, though the obstacles varied from case to case. Furthermore the answers gathered also revealed that the support from partners, managers, and colleges had been of positive nature. Finally the conclusion to be drawn from the investigation was that there are some differences in terms of men’s and women’s perceptions of their careers.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböcker i år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring över tid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000. En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utan det har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhet ur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningen såg ut och hur genus konstruerades. För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinns i uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller deras intresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr eleverna in i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga. Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden. Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd. Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männen fick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld.

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.