Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade. Analysen leder till fyra kategorier som är ”att beskriva genus”, ”pedagoger som yrkesutövare kontra föräldrar”, ”att arbeta med genus” och ”möjlighet till förändring”. Studiens resultat visar att viljan att arbeta med genus finns men att det oftast inte arbetas mycket med det på grund av att tiden inte räcker till. Men även att en förändring har skett, dock är den inte stor och kräver mycket mer tid. Jag har också kommit fram till att det finns mycket pedagogerna kan tänka sig att göra och vill göra, för alla pedagoger vill att varje elev ska få möjligheten att få vara sin egen individ inte det kön de är. Nyckelord: grundskola, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön

No description available.

Denna studie heter ”Jag vill inte dricka, vad är det ni inte förstår? – En statistisk undersökning om varför ungdomar väljer att inte dricka alkohol” och är skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie är att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför ungdomar säger sig avstå helt från alkohol och om det finns någon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie är ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vänner. Regressionsanalys användes för att beräkna oddskvoter för dessa olika faktorer i förhållande till nollkonsumtion. De analytiska teoretiska verktygen utgörs av den sociala inlärningsteorin som presenteras av Madsen & Egidius (1974), Hardings genusteori som presenteras av Jakobsson (2000) samt Bourdieus teori om socialt kapital och habitus som presenteras av Bunar (2001), Håkansson (2011) och Broady (1989). Resultatet från studien visar att könsskillnader finns när det kommer till nollkonsumtion så flickor och pojkar påverkas av olika faktorer samt att en bra skolmiljö och goda familjeförhållanden ökar chanserna för nollkonsumtion. Resultatet visar även att de föräldrar som samtycker till att ungdomen ska få dricka alkohol kraftigt minskar chanserna för ungdomens nollkonsumtion.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen. Kvinnorna utmärkte sig även då det gällde oro över kroppslig exponering och oro över att utsättas för smitta. En övervägande del av patienterna föredrog att samtal med vårdpersonalen gällande den egna vården hölls i enskilt rum. Slutsats: Studiens resultat visade att en stor del av de båda berörda avdelningarnas patienter ställde sig positiva till att dela sal, samtidigt som resultatet också synliggjorde områden i behov av förbättring. Ett sådant område skulle exempelvis kunna vara patientdelaktighet, i synnerhet gällande kvinnor vilka utmärkte sig som en särskilt utsatt grupp. / Background: The recent increased requirement in efficiency of healthcare has led to a situation where it is more common for patients of the opposite sex to share rooms. Aim: To explore male and female patients´ attitudes towards multi-bedded patient rooms. Method: Quantitative survey study with a total of 69 participating patients, whose mean age was 64 years, from two surgical wards. Results: The majority of patients had a positive view toward sharing a room with both several patients as well as patients of the opposite sex. However, women tended to be less tolerant of this than men. The women stood out even when it came to concerns about bodily exposure and concern about being exposed to infection. A majority of patients preferred that conversations with caregiver regarding their own care should be held in a private room. Conclusion: Results of the study showed that the majority of the two concerned wards patients were positive to share room, while the result also made areas in need of improvement visible. One example of such area could be patient involvement in care, especially regarding women who stood out as a particularly vulnerable group.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om och arbete med jämställdhet i förskolan och om miljön och materialets organisering innefattas i deras jämställdhetsarbete. För att besvara detta använde vi oss av nio kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor och en förskoleklass. Studien visade att förskollärarna anser sig ha fokus på individen och inte på kön, men de benämner också flickor och pojkar som två olika grupper. Förskollärarnas förhållningssätt verkar grunda sig i både ett könsneutralt och ett kompensatoriskt tänkande där utgångspunkten för arbetet blir att behandla barn likvärdigt efter individuella förmågor och intressen. Studien visade att förskollärarnas uppfattningar om vad kön och genus är påverkar hur de ser på barns lek och sociala samspel. Miljön och material används ofta i verksamheten som en strategi för att möjliggöra för könsöverskridande lek och motverka könsstereotyp lek

Sexuella övergrepp mot barn begås oftast av män. Det finns indikationer på att kvinnors övergrepp på pojkar inte anses lika allvarliga som mäns övergrepp på flickor och att män är mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön på förövare, offer samt undersökningsdeltagare påverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- åring och en 35- åring, där kön på offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen än kvinnor. Resultatet antas bero på könsstereotyp påverkan och anatomiska könsskillnader. Studiens ovanliga vinjettscenario, med uppmuntrande och initiativtagande offerrespons samt relation över tid mellan den vuxne och underårige, antas inverka på att studien, i motsats till tidigare forskning, inte fann några effekter beroende på undersökningsdeltagarnas kön. Förutom att ingen svensk studie tidigare gjorts på området bidrar studien med utökad kunskap på området.

Denna studie fokuserar på hur kvinnliga chefer upplever sin ”resa” mot ledar- och chefskap. En kvalitativ datainsamlingsmetod har tillämpats där intervjuer med sex nu- och dåvarande kvinnliga chefer har genomförts för att komma närmare in på mina frågeställningar: Hur upplever respondenterna att vägen till chefspositioner påverkats av just den anledningen att de är kvinnor? Vilka erfarenheter lyfts upp i förhållande till samhällets attityder om kvinnligt och manligt? Hur beskrivs ledarskapets karaktär i förhållande till attityder om kvinnliga och manliga roller? Materialet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv om kvinnligt ledarskap. Studien visar för hur dessa kvinnor upplever att deras framgång har påverkats av den orsaken att de är kvinnor. Det framgår i intervjuerna att deltagarna mer eller mindre upplever att en kvinna kan beröras av den anledningen att hon är en kvinna till att klättra sig upp i karriären. Detta, då det enligt respondenterna visar sig att kvinnor oftast behöver bevisa att de har tillräckligt hög kompetens för att erhålla sig en hög position i arbetslivet. Det visar sig även att de oftast prioriterar privatlivet framför karriär i vilket utgör en annan orsak till hinder som kan påverka dem. Trots allt det här visar det sig ändå att de flesta respondenterna själva inte har influerats av detta i stor utsträckning då de menar att de ändå har lyckats med sin karriär. Studien visar dessutom att beteende och självförtroende är en viktig aspekt som med fördel kan bidra till att man vågar ta för sig mer i livet. Slutsatsen är att kvinnor mer eller mindre kan komma att stöta på hinder i livet som påverkar deras karriär. Allt ifrån barn och familj till den personliga karaktären som upplevs skilja sig markant från mannens.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>