• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Går företagen i konkurs? : Användbarheten av revisionsberättelser och förvaltningsberättelser vid konkursprediktion.

Fransson, Jesper, Holmgren, Jesper January 2016 (has links)
Denna studie behandlar konkursprediktion bland svenska K3-företag där vi bearbetar två avsnitt i företagens årsredovisning, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen. Det grundläggande syftet med denna uppsats att undersöka huruvida ovanstående delar kan användas för att förutspå konkurser. Studien är relevant eftersom tidigare forskning sällan har undersökt förvaltningsberättelsens samt revisionsberättelsens användbarhet för att förutspå en konkurs och speciellt i en svensk kontext. Studien omfattar 101 stycken K3-företag som gick i konkurs under bokslutsåren 2007- 2014. Utöver detta inkluderar studien 202 K3-företag som inte hade gått i konkurs vilket medför att det totala urvalet omfattar 303 observationer. Dessa verksamma företag har blivit matchade med förhållandet 2:1 mot konkursföretagen utifrån bransch, storlek och finansiell situation. Detta urval möjliggör en undersökning av studiens problematik i de situationer där finansiella mått och liknande faktorer inte inverkar på sannolikheten för konkurs. Den teoretiska metoden omfattar en kvantitativ forskning där hypoteser deduceras från relevant teori för att slutligen testas i en logistisk regression. Metodologin angående revisionsberättelsen är baserad på vetenskapliga artiklar, där revisorers anmärkning om fortsatt drift har använts i en hög utsträckning tidigare. Gällande förvaltningsberättelsen är den tämligen outforskad i jämförelse med revisionsberättelsen och studien undersöker om företagets grad av optimism angående framtida utveckling kan användas vid en konkursprediktion. Studiens huvudsakliga resultat är att både revisions- och förvaltningsberättelsen kan användas i situationer där företagen har jämförbara ekonomiska förhållanden och är således svåra att urskilja ifall de kommer att gå i konkurs eller inte. I de observationer då revisorn anmärkte tvivel om fortsatt drift gick 25 av 29 företag i konkurs. Utifrån denna studie går det dock inte med säkerhet säga att revisionskvalitén skiljer sig mellan olika byråer. Däremot finns tendenser att revisorer från de fyra största revisionsbyråerna medför mer kvalitet i rapporteringen om fortsatt drift. Det går att konstatera att företagets grad av optimism i förvaltningsberättelsen innehåller användbar information för att förutspå konkurser. Dessa är i överlag svagare än revisionsberättelsens samband men indikerar samtidigt att företag som upplyser om negativa framtidsutsikter oftare går i konkurs. Genom detta, samt vad revisionsberättelsen förtäljer är de möjligt för en användare av företags årsredovisningar att inkludera detta resultat vid konkursprediktion.
2

K3-regelverket : Förenklade redovisningsregler? / K3 : Simplified rules?

Carlström, Dan, Cederlund, Oskar, Pettersson, Christer January 2007 (has links)
<p>Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska</p><p>lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och</p><p>komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden</p><p>idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på</p><p>storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är</p><p>begränsad till att enbart behandla K3.</p><p>Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.</p><p>Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda</p><p>på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som</p><p>möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för</p><p>företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande</p><p>beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till</p><p>Redovisningsrådets rekommendationer.</p><p>Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i</p><p>Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka</p><p>de företag som hamnar inom K3.</p><p>Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag</p><p>hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena</p><p>och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen</p><p>kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre</p><p>tilläggsupplysningar än dagens regler.</p><p>Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns</p><p>inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med</p><p>undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-</p><p>företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.</p> / <p>Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have</p><p>adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not</p><p>listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within</p><p>the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called</p><p>bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These</p><p>categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3.</p><p>Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The</p><p>information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how</p><p>these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this</p><p>category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start</p><p>the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall</p><p>description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3</p><p>rules, and today’s present rules.</p><p>The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains</p><p>interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of</p><p>how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within</p><p>this category.</p><p>When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3</p><p>companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are</p><p>according to the old rules average big companies, and these companies will most</p><p>likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger</p><p>companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact</p><p>that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish</p><p>companies.</p><p>We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure</p><p>within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest</p><p>companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use</p><p>some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that</p><p>smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external</p><p>stockholders.</p>
3

K3-regelverket : Förenklade redovisningsregler? / K3 : Simplified rules?

Carlström, Dan, Cederlund, Oskar, Pettersson, Christer January 2007 (has links)
Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är begränsad till att enbart behandla K3. Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket. Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till Redovisningsrådets rekommendationer. Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka de företag som hamnar inom K3. Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre tilläggsupplysningar än dagens regler. Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3- företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse. / Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3. Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3 rules, and today’s present rules. The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within this category. When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3 companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are according to the old rules average big companies, and these companies will most likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish companies. We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external stockholders.
4

Varför väljer företag att frivilligt införa IFRS? / Why do companies voluntarily adopt IFRS?

Forsvall, Jessica, Karlander, Ulrika January 2015 (has links)
Den första januari 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag med koncernredovisning inom Europeiska unionen att redovisa enligt IFRS. För onoterade bolag finns det också möjlighet att redovisa koncernen enligt IFRS, men det är frivilligt. Regelverket anses mer komplicerat än de svenska reglerna som annars ska tillämpas av dessa företag. I denna studie har vi undersökt vilka anledningar företag har att frivilligt anta IFRS och få en förståelse för varför man väljer mer komplicerade redovisningsregler när det inte är tvunget. Vi har haft ett tolkande synsätt med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom telefonintervjuer eller enkäter med ekonomichefer på sex stycken företag. Samtliga företag höll vi anonyma. Genom en litteraturstudie tog vi del av resultat som presenterats i tidigare studier. Vi identifierade sex stycken faktorer som enligt tidigare studier kan förklara antagandet av IFRS. Dessa faktorer är att höja redovisningens kvalitet, att uppfattas som mer legitima, påverkan av revisor, informationsverktyg mellan företag och ägare, sänkta kapitalkostnader och upphandlingsincitament på en global marknad. Dessa faktorer analyserades med grund i institutionell teori och isomorfa tryck. Vid datainsamlingen undersöktes om dessa faktorer även förklarar svenska företags val. Av de sex faktorerna fann vi empiriskt stöd för fem. Koncerner som verkar i Skandinavien upplevde inte någon skillnad i kvalitet. Däremot upplevdes en kvalitetsökning av företag som verkar på en större global marknad. När investerare och långivare är utländska verkade internationella regler vara av betydelse. Revisorerna hade en viss påverkan på företagens beslut. Vid en eventuell försäljning av företagen fungerade internationell redovisning som ett informations-verktyg för köpare. Vi kan se att investerare på en global marknad har krav på IFRS. Däremot fann vi inget stöd för att företag infört IFRS för att minska sina kapitalkostnader. Intervjuerna gav oss ytterligare fem faktorer; ett enhetligt redovisningsspråk över koncernen, en framtida börsintroduktion, inget avskrivningskrav på goodwill, rekrytering samt branschjämförelse. Vi fann stöd för att företagen påverkas av alla tre isomorfa tryck när de beslutar att anta IFRS. / On January 1st 2005 it became mandatory for listed companies with consolidated financial statements within the European Union to account according to IFRS. For unlisted companies there is also a possibility to submit a consolidated financial statement, however, this is on a voluntary basis. The regulations are considered more complicated than the Swedish regulations that otherwise need to be practiced by these companies. In this study we have examined what the reasons are that companies voluntarily adopt the IFRS regulations and obtain and understand why the more complicated set of consolidated financial regulations are chosen when not necessary. We have maintained an interpreted tactic with a qualitative approach. The data has been collected through telephone interviews and surveys with financial directors at six companies. All companies have been kept anonymous. Through literary studies we obtained results that were presented in earlier studies. We identified six factors that according to previous studies can explain the acceptance of IFRS. These factors were to raise the quality of their accounting, to be seen as more legitimate, influence accountants, information tool between companies and owners, lower cost of capital and procurement incentive on the global market. These factors were analyzed based on institutional theory and isomorphic pressure. When collecting the data it was also considered if these factors could explain Swedish companies' choice. Of the six factors we found an empirical support for five. Companies active in Scandinavia did not experience any difference in quality. However, it was perceived that companies active on a larger global market were searching for quality. When investors and lenders are foreign it seems as if international regulations are of importance. Accountants have a certain influence on the companies' decisions. In case of a potential sale of a company the international regulations acted as an information tool for the buyer. We can see that investors on the global market have a requirement for IFRS. However, we found no evidence that companies that have introduced IFRS did so to reduce capital costs. The interviews provided us with five additional factors; a uniform financial language across the company, a future listing of the company, no depreciation on goodwill, recruitment and industry comparison. We found support for companies being influenced by all three isomorphic pressures when deciding to adopt IFRS.
5

Tillämpning av IFRS under högkonjunktur : En undersökning av icke noterade K3-fastighetsbolag / Implementation of IFRS under market boom : a study of non-public K3-real estate companies

Dahnér, Anders January 2017 (has links)
Uppsatsens fokus var att undersöka i vilken utsträckning icke noterade K3-fastighetsbolag i Stockholm, Sverige frivilligt tillämpar verkligt värde genom användandet av International Financial Reporting Standards, IFRS som redovisningsstandard. Ämnet är aktuellt med tanke på de höga marknadsvärdena på fastighetsmarknaden i Sverige. Höga marknadsvärden kan vara ett incitament för fastighetsbolag att gå från den traditionella anskaffningsvärdeprincipen till att redovisa sina fastigheter enligt verkligt värde. Problematiken vid värdering enligt verkligt värde är svårigheten för långivare att bedöma kreditsäkerheten på grund av komplexiteten bakom de högt värderade fastigheterna. Incitament som tidigare forskning belyst är att påverka och manipulera nyckeltal för att företaget ska se starkare ut. Företagen kan även vara intresserade att värdera fastigheter högt om de är nära att bryta mot lånevillkor. Studien har fokuserat på fastighetsbolag baserade inom Stockholms län, där företagen som blivit utvalda behövt uppfylla vissa kriterier för att vara av intresse för studien. Studiens resultat indikerar att majoriteten av fastighetsbolagen i Stockholm väljer att inte tillämpa verkligt värde när de redovisar sina fastigheter, därmed är det normativa på marknaden att redovisa fastigheter enligt anskaffningsvärdet. Studiens resultat är motstridigt mot tidigare forskning som framhäver att redovisning enligt verkligt värde används för att påverka företagets inkomster och resultat när det råder höga marknadspriser. Studien framhäver att det enbart är sex procent av företagen som redovisar enligt verkligt värde, de här företagen kännetecknas av låg skuldsättningsgrad samt stabil ekonomi. Studien påvisar även att 72,6 procent av företagen som inte redovisar till verkligt värde fortfarande presenterar det verkliga värdet på fastigheterna i sina årsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att påvisa om fastighetsbolag använder sig av verkligt värde eller inte, samt identifiera gemensamma faktorer som utmärker dessa företag. Då studien genomförts med en kvantitativ undersökningsansats kunde inte alla incitament som tidigare forskning belyst undersökas. En helhetsgranskning hade krävt både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökningsansats. Därmed är resultatet som presenteras i denna uppsats ämnat att svara på om företag redovisar enligt verkligt värde eller inte samt vad som utmärker företagen, inte att ge en fördjupad förståelse för varför de gör det. / The essence of this paper has been to investigate to what degree real estate companies based in Stockholm, Sweden voluntarily adopt fair value accounting, FVA by using International Financial Reporting Standards, IFRS as accounting principle. This subject is currently interesting because of the high market values on real estates in Sweden right now, never have the prices been as high on the market as the current ones. The high pricing on real estates may be an incentive for real estate companies to move from the traditional acquisition value to the adoption of FVA when presenting the value of their real estates in their annual reports. The problem of the FVA is the complexity behind the valuation which makes it harder for creditors to evaluate the assets of companies. Previous research has highlighted incentives for FVA such as, the effort to effect or manipulate financial ratios to make the company look stronger. And that companies can have an incentive to evaluate their properties high if they are close to break their bond covenants with the bank. This paper has focused on real estate companies in the Swedish capital city, Stockholm. Where the companies chosen to be included in the study have been required to fulfil some credentials to be of interest for the survey. The study clearly present that the majority of the real estate companies in Stockholm, Sweden does not use FVA in their financial statement when book keeping their properties. Therefore, the normative isomorphic pattern among the companies is to book keep properties according to acquisition value. What extinguish these companies are their low debt to ratio and high ability to pay. The findings are inconsistent with prior studies that have been conducted arguing that companies use FVA when accounting to engage in result increasing actions. In Stockholm on the other hand there are only six percent of the companies that are accounting according to FVA, but there is a total of 72,6 percent of the companies not using FVA as their book keeping principle that provides the fair value of their real estates in their annual reports. The core of the paper has been to establish whether the companies use FVA or not. The paper also present breakdowns of the incentives that prior studies have concluded has an influence on companies when choosing FVA as accounting principle. Because of the quantitative method used when conducting the study not all the incentives that prior research has provided where able to be analysed. To be able to conclude a full picture, the issue needs to be addressed with both a quantitative and a qualitative method. Therefore, the result presented in this paper is to be regarded as an answer to if real estate companies in Stockholm, Sweden use FVA, not why they do it.

Page generated in 0.1353 seconds