Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som metod för främjandet av hälsa, socialt samspel och lärande samt vilka utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Vidare vill vi ta reda på i vilken omfattning de använder sig av utomhuspedagogik inom fritidsverksamheten och vilka utmaningar de intervjuade ser med att bedriva denna pedagogiska modell.   Arbetet har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har används som metod för att besvara frågeställningar.   Respondenterna som intervjuats är tre utbildade fritidslärare som arbetar på samma skola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ofta används som ett alternativt sätt att undervisa på och fritidslärarna menar att de integrerar flera ämnen i utevistelsen. De intervjuade fritidslärarna menar att utomhuspedagogik baseras på aktiviteter som är gruppstärkande och samarbetskrävande. De tycker även att denna pedagogik har positiv inverkan på lärandet, hälsan och det gynnar elevernas sociala kompetens. Resultatet visar även att alla respondenter uttrycker att de tycker att det krävs utbildad personal, en varierande närmiljö och tid för att kunna genomföra denna pedagogik.

Ovarialcancer också kallas för äggstockscancer och är den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. De främsta riskfaktorerna för ovarialcancer är ärftlighet och hög ålder. Det är svårt att diagnostisera ovarialcancer för symtomen är diffusa som exempelvis oregelbunden vaginal blödning, buksmärtor och aptitlöshet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats för att besvara syftet: att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med ovarialcancer under behandling. Litteraturöversiktens resultatdel baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultatet presenterades i en kategori: vardagen med ovarialcancer och fyra underkategorier: synen på sin förändrade kvinnlighet, balansgång av känslor, genomleva livsförändringen och betydelsen av relationer med sjukvården. Resultatet gav en uppfattning om kvinnors upplevelse att leva med ovarialcancer under behandling och hur det påverkade dem i livet gällande till exempel alopecia (fläckvis håravfall), att ha ett sexuellt samliv och oron för närstående. När kvinnor upplever en känsla av sammanhang (KASAM) minskar deras osäkerhet och de upplever en känsla av kontroll över livsförändringen. Slutsatsen är att kvinnors dagliga liv påverkas på olika sätt när de diagnostiseras och behandlas för ovarialcancer.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod, litteraturöversikt gjordes som består av 12 kvalitativa artiklar som analyserades med en deduktiv ansats. KASAM var den omvårdnadsteoretiska utgångspunkten, vilket delade in resultatet i tre teman; begriplighet hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på nio underteman. Slutsatsen var tre gemensamma faktorer som var genomgående i de olika artiklarna. Efterfrågan av information som var anpassad för kvinnor, ett gott bemötande sätter tonen för hela upplevelsen av sjukhusvistelsen och betydelsen av anhöriga främst i rehabiliteringen.

Personlig assistans kan anses som unikt i Sverige i sitt utförande och ges till personer med funktionsnedsättning. Huvuduppgiften för en assistent är att stödja individen till ett aktivt liv utefter dennes behov och vilja. KASAM tas upp som en viktig del då teorin utgår från att alla individer ska ha en meningsfull tillvaro. Studiens syfte var att undersöka hur personliga assistenter ser på sin yrkesroll idag. Sju kvinnor och en man intervjuades från samma organisation under 35 minuter vardera. Intervjuerna meningskoncentrerades sedan och ur analysen framkom fyra centrala teman som resultatet sedan baserades på: 1) motivation, roll och yrkets innebörd, 2) bemötande och förhållningssätt, 3) arbetets innehåll, samt 4) socialt stöd och trygghet. Yrkesrollen för en assistent handlar om: (1) känna sig behövd, (2) fungera som ett stöd, (3) inget genomtänkt arbetssätt finns, (4) rutinmässig vardag, (5) bristfälligt chefsstöd, (6) anställningstrygghet. Ingen samhörighet bland assistenterna inom organisationen finns.

Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift. / <p></p><p></p>

Vi är två lärarstudenter med inriktning mot gymnasieskolan som genomfört en undersökning om en sluten religiös rörelse. Denna studie handlar om fyra kvinnors personliga berättelser hur det är att leva, lämna och livet efter en sluten religiös rörelse, Jehovas vittnen. . KASAM-teorin är ett verktyg att analysera hälsa och ohälsa vilket är användbart i kommande religionsundervisning. Med hjälp av denna teori analyseras berättelserna för att definiera hälsa och ohälsa. Det visade sig att familjesituationen påverkade kvinnornas mående mer än Jehovas vittnen

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.

No description available.

Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda.

Background: Depression is a condition that adversely affects an individual’s thoughts, emotional life and overall well-being. Research indicates that physical activity is beneficial for those suffering from major depression and depressive symptoms.   Purpose: To compile current research findings on human experiences of physical activity associated with major depression and depressive symptoms.   Method: Literature study of published articles in the current field. Out of 14 carefully read articles, ten were selected for quality review and included in the study. Seven of the articles used were determined to be of high quality while three were determined to be of medium-high quality.   Result: Physical activity is experienced by most as positive and that it can be an aid in the processing and management of major depression and depressive symptoms. Many experienced their mood to be improved, decreased anxiety levels and an increased level of stability and harmony due to exercise.   Conclusion: Physical activity has a positive effect on the well-being of people with major depression and depressive symptoms. The results of this literature review can offer understanding as to how people with major depression and depressive symptoms experience physical activity. It can also provide nursing tools that can improve responses and give motivation for these individuals, while helping them overcome obstacles and barriers regarding physical activity. / Bakgrund: Depression är ett tillstånd som påverkar en persons tankar, känsloliv och den allmänna hälsan negativt. Forskning tyder på att hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora vid depression och depressiva symtom.   Syfte: Sammanställa aktuella forskningsresultat om personers upplevelser av fysisk aktivitet i samband med diagnostiserad depression eller depressiva symtom.   Metod: Litteraturöversikt av redan publicerade artiklar inom det aktuella området. Fjorton artiklar lästes noggrant varav tio stycken valdes ut till kvalitetsgranskning som sedan inkluderades. Av de tio artiklarna bedömdes det att sju stycken hade hög- och tre stycken medelhög kvalitet.   Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes som positivt och att det kan vara en hjälp i att bearbeta och hantera depressionen och depressiva symtom. Humöret förbättrades av träningen, oro minskade och personerna kände sig mer stabila och harmoniska både i anknytning till träningen och generellt.   Slutsats:  Fysisk aktivitet har en positiv effekt på välbefinnande för personer med depression och depressiva symtom. Denna litteraturöversikts resultat kan bidra med förståelse för hur personer upplever fysisk aktivitet vid depression och depressiva symtom. Den kan också ge sjuksköterskan verktyg i att bättre kunna bemöta dessa personer och motivera ytterligare till fysisk aktivitet samt hjälpa till att överkomma hinder och barriärer emot fysisk aktivitet.