Insomni är ett stort folkhälsoproblem där Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling också i form av självhjälp. Föreliggande studie hade till syfte att undersöka hur hållbara resultaten av en behandling med en självhjälpsbok är över tid och om ett terapeutstöd 15 minuter i veckan via telefon gav någon skillnad för behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad, kontrollerad studie där 130 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna för sömnsvårigheter. Betingelserna var behandling med stöd, behandling utan stöd och kontrollgrupp på väntelista. Efter 6 veckors behandling visade resultaten utifrån insomninns svårighetsgrad, sömnrelaterade beteenden och sömndagboksmått att båda behandlingsgrupperna signifikant förbättrats och att behandlingsgruppen med stöd förbättrats mest. Vid 3 månaders uppföljning var resultaten stabila. Slutsatsen är att sjävhjälpsbehandling med KBT i biblioterapiformat förefaller ha en god effekt vid insomni. En effekt som förstärks av tillgång till ett begänsat terapeutstöd.

This research aims to show the impact that consultants have on the creation of IS knowledge assets as well as the impact that they have on the development of IS competencies in SMEs. Exploratory case studies involving SMEs and consultants are used to investigate the impact consultants have on SMEs. IS knowledge and IS competencies are important themes that emerge from the exploratory stage of the study. This research further investigates the types of IS knowledge assets and IS competencies that consultants impact in SMEs by conducting further case studies with consultants and SMEs. Several propositions about the types of IS knowledge assets and IS competencies impacted by consultants are developed and tested using a longitudinal single-case study. The results are analysed using resource-based theory and knowledge-based theory and reveals that consultants contribute to the development of experiential knowledge assets like know-how and experience, routine knowledge assets and systemic knowledge assets by influencing the knowledge creation processes of implementing SMEs. Consultants enhance and contribute to the development of the Management of IT competence which relates to the SME’s ability utilise IS. However, the results also show that consultants compensate for other IS competencies: strategy and vision; sourcing and alignment; and systems and infrastructure. These competencies relate to the SME’s ability to integrate IT with business processes, to source and alignment IT/IS and to engage in business and IS strategic thinking. It is proposed that in addition to overcoming the knowledge barrier in SMEs, consultants are an essential part of the IS knowledge-creation process. Additionally, consultants compensate for IS competencies which are abilities; however, it is noted that if an on-going relationship develops between the consultants and SMEs then SMEs may, over time, develop IS competencies related to business and IS strategic thinking, management of IT and, sourcing and alignment.

Exponeringsbehandling med virtual reality (VRET) för specifik fobi har visats vara jämförbar med exponeringsbehandling in vivo. Få studier har undersökt sambandet mellan behandlingstrovärdighet, utfallsförväntan, behandlingspreferens på symtomförbättring, vilket är viktigt om VRET blir ett kliniskt behandlingsalternativ. Deltagarna (n=85) fick innan randomisering till ensessionsbehandling, VRET eller in vivo (OST), skatta behandlingspreferens, upplevd behandlingstrovärdighet och utfallsförväntan samt fylla i två spindelfobiskalor samt genomföra närmande est (BAT), studiens utfallsmått. Deltagarna skattade OST som mer trovärdig än VRET. Endast för gruppen som tilldelades VRET fanns en signifikant och negativ korrelation mellan trovärdighetsskattningar och symtomförbättring på BAT. En marginell interaktionseffekt på symtomförbättring fanns mellan tilldelad behandling och randomisering till föredragen behandling. De som föredrog VRET och tilldelades detta förbättrades minst, de som föredrog och tilldelades OST förbättrades mest och övriga uppnådde en mellanliggande förbättring. Behandlingspreferens, utfallsförväntan och upplevd behandlingstrovärdighet inverkar på behandlingsutfall och bör tas i beaktande vid behandlingsval i klinisk verksamhet. Tänkta orsaker till resultatet och framtida implikationer diskuteras. / VIMSE

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.

Emetofobi klassas i DSM 5 som en specifik fobi som utmärks av en ihållande rädsla för att kräkas eller komma i kontakt med kräkning. Tillståndet är kroniskt, debuterar ofta i tonåren, orsakar betydande funktionsnedsättning och brukar betraktas som svårbehandlat. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad psykologisk behandling av emetofobi har haft effekt. Frågeställningarna omfattade vilken typ av behandling som har studerats och om något behandlingsupplägg fungerat bättre än andra. En litteraturstudie som inkluderade engelskspråkiga artiklar om psykologisk behandling av emetofobi hos vuxna publicerade efter 2014 genomfördes. Tolv behandlingsstudier inbegreps. Resultatet visade att alla ingående studier rapporterade en minskning av emetofobisymtom efter behandlingen. Samtliga författare drog slutsatsen att den undersökta behandlingen hade haft effekt, men det finns stora skillnader mellan studiernas metodologiska kvalitet och utformning samt på vilket sätt resultaten har uppnåtts, beräknats och tolkats vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.

Föreliggande studie avsåg att undersöka förekomst av genusperspektiv i klientarbete hos yrkesverksamma terapeuter. Sex stycken semi-strukturerade intervjuer om ett fiktivt kvinnligt klientcase genomfördes med väl etablerade terapeuter med minst steg1- utbildning i KBT. På grund av risken för socialt önskvärda svar blindades terapeuterna initialt för den del av syftet som rörde genus. Studien hade en induktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen ledde till fyra huvudteman: Att vara kvinna och mamma är att vara stressad, Gilla läget, Jämställdhet som valfri livsstil – upp till varje person  samt Feministisk medvetenhet.  Resultaten visar att strukturella problem ofta hanteras med individualterapeutiska åtgärder. Jämställdhet mellan könen konceptualiseras som ett personligt val och den feministiska medvetenheten hos terapeuterna varierar. Ett genomfört maktkritiskt synsätt i både bedömning och behandlingsförslag finns inte. Terapeuterna uttrycker kunskap om och intresse för genus som något vid sidan av det psykoterapeutiska arbetet. Studiens resultat talar för behov av mer utbildning om genus på psykoterapeututbildningar.

I denna studie har avhopp undersökts i relation till två internetbaserade kognitiva beteendeterapi-behandlingar för depression baserat på data från ett forskningsprojekt kallat Konrad. Behandlingarna skilde sig åt i den textmängd som patienten fick läsa under behandlingens gång men var i övrigt likvärdiga. Studien var en randomiserad interventionsstudie och totalt 271 patienter randomiserades in i behandlingsgrupperna. Arbetet har haft en explorativ ansats och frågeställningarna löd: Skiljer sig avhoppen åt mellan behandlingsgrupperna? och Modereras effekten av behandlingarna på avhopp av koncentrationssvårigheter, läsförmåga, depression, ångest eller ålder? Frågeställningarna testades med en logistisk regressionsanalys, med tillhörande moderationsanalys. Det fanns ingen signifikant skillnad i avhopp mellan behandlingsgrupperna. Depression och ålder hade signifikanta huvudeffekter, vilket indikerade att variablerna hade en påverkan oberoende av grupptillhörighet. Höga initiala nivåer av depressiva symptom och låg ålder ökade risken för avhopp. Ångest hade en signifikant interaktionseffekt. Hög ångest ökade risken för avhopp i den behandlingsgruppen med mer text i jämförelse med den behandlingsgruppen med mindre textmängd. Resultatet var det omvända vid låg ångest. Resultaten indikerar att textmängd kan ha en effekt på avhopp för vissa individer och bör undersökas vidare i framtida studier.

Psykoterapi som inte håller rätt spår benämns i forskning som ”terapeutisk drift”. Den terapeutiska driften beskrivs uppstå när terapeuter inte lyckas fullt ut med att leverera evidensbaserad behandling. Det har påvisats att egenskaper hos terapeuten påverkar behandlingsinnehållet och risken för terapeutisk drift. Nio terapeutegenskaper korrelerar till terapeutisk drift; terapeutkunskap, teoretisk inriktning, attityder till forskning, kritiskt tänkande, klinisk erfarenhet, terapeutångest, terapeutens ålder, terapeutens personlighetsdrag och kulturell kompetens. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för KBT-terapeuters uppfattning om terapeutegenskaper och hur terapeutegenskaperna upplevs påverka behandlingsinnehåll och styrning i psykoterapi. De personer som är med i studien är socionomer och legitimerade psykoterapeuter med KBT-inriktning. Studien är en kvalitativ studie där djupintervjuer har genomförts med fyra intervjupersoner och där resultat påvisar en upplevelse att terapeutegenskaper påverkar behandling och styrning av terapi. I studien framkom bland annat ett eklektiskt arbetssätt, rädsla hos terapeuten att behandling ska påverka patienten negativt och en försiktighet i att pressa patienten till att göra vissa delar i behandlingen för att alliansen inte ska bli försämrad. Egenskaper hos patienten som till exempel samsjuklighet gör att terapeutegenskaper aktiveras och att man därför ibland modifierar behandling och utesluter vissa moment i behandlingen. Ytterligare forskning behövs vad gäller terapeutegenskapernas samverkan, medvetenheten hos terapeuter vad gäller sina terapeutegenskaper, terapeutens hälsa som en faktor till terapeutisk drift, personlighetens påverkan, känslornas betydelse samt sambandet vad gäller terapeutisk allians i förhållande till terapeutisk drift från evidensbaserad metod. / Psychotherapy that does not stay on track is referred to in research as “therapeutic drift”. The therapist drift is described as occurring when psychotherapists do not fully succeed in delivering evidence-based treatment. It has been shown that characteristics of the therapist influence the treatment content and the risk of therapeutic drift. Nine therapist characteristics correlate to therapist drift: therapist knowledge, theoretical orientation, attitudes to research, critical thinking, clinical experience, therapist anxiety, the therapist´s age, the therapist´s personality traits and culture competence. The purpose of the study is to highlight CBT-therapist´s view of therapist characteristics and how they affect the treatment content and management in psychotherapy. The people involved in the study are sociologists and licensed psychotherapists with CBT- orientation. The study is a qualitative study where in-depth interviews have been conducted with four interviewees and where results demonstrate that therapist characteristics influence treatment ang management of therapy and which factors activate therapist characteristics. The study revealed, among other things, an eclectic way of working, fear that treatment will affect the patient negatively and a caution in pressuring the patient to do certain parts of the treatment so that the alliance does not deteriorate. Characteristics of the patient such as comorbidity mean that therapist´s characteristics are activated and that therefore treatment is sometimes modified, and certain aspects of the treatment are excluded. Fear that treatment will affect the patient negatively or the alliance will deteriorate emerged as factors for therapist drive. Further research is needed regarding the interaction of therapist characteristics, the awareness of therapists regarding their therapist characteristics, the therapist´s health as a factor in therapeutic operation, the influence of personality, the importance of emotions and the connection in terms of therapeutic alliance in relation to therapeutic operation from an evidence-based method.

Obesity is today one of the largest and fastest growing public health problems in large parts of the world and it is classified as a chronic disease in an increasing number of countries. For those who suffer from obesity, there is a great risk of getting other related physical and mental sequelae and the risk of dying prematurely increases significantly. The disease is complex and is caused and perpetuated by many interacting factors such as biological, psychological, and contextual nature. CBT, or elements of CBT, is today used as an important and evidence-based part of combined lifestyle treatment to provide support in the implementation of behavioral changes. It is of extra interest to find out what effect the treatment can have since the need in society is vast and CBT is a relatively resource-intensive treatment. The purpose of this systematic review is to investigate the effect of CBT on weight loss. Out of 98 potentially relevant studies, nine were found to meet all the inclusion criteria.  The results show that CBT in combination with a calorie restriction results in weight loss at the end of treatment. However, weight loss is not always that big and follow-up measurements show that weight gain is common. The results are in line with research on combined lifestyle treatment. More research is needed, especially on interventions to maintain weight loss.

Handledning syftar till att hjälpa den handledda att utvecklas i sin yrkesskicklighet genom att teori ges möjlighet att möta praktik under överinseende av en stödjande handledare. Att chefen får korrekt och kontinuerlig handledning tros vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra arbetsmiljön och måendet för hela organisationen och de anställda. Syftet med denna studie är att undersöka om KBT-interventioner vid chefshandledning inom vården är hjälpsamma för välmåendet hos de anställda. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att undersöka syftet. Resultatet visar att handledning och jämförbara åtgärder och interventioner ledde till förbättringar på arbetsplatsen och hos de anställda. Dock förekom motstridigheter i resultatet.