Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen. Vårt urval består av fem respondenter som genomgått kognitiv coaching för att förbättra motivationen och prestationsförmågan och minska stressen. Resultat härledd ur vår undersökning ger stöd till att den kognitiva coachingen kan ändra och influera på gamla, negativa tanke, känslo- och beteendescheman hos individer samt att kognitiv coaching bidrar till att minska stressen och balansera motivationen samt prestationen.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandling inom kommunal familjerådgivning/krismottagning. En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppna enkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevda brister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi. Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigt att behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas efter gruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom att lägga till interventioner utifrån KBT.

Kognitiv Beteende terapi (KBT) är en sammansättning av två behandlingsformer; kognitiv terapi och beteendeterapi. Sammansättningen av dessa två började forskas kring på 1960-talet för att skapa en bättre behandling för individer med depression. De senaste åren har KBT dominerat psykoterapiforskningen och mycket av forskningen är gjord på metoderna i behandling av depression, men även ångest. Behandlingsmetoden har utvecklats och fått nya förgreningar, bland annat Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Vi ville jämföra de två behandlingsmetoderna i behandlingen av ångest och depression genom att göra en litteraturöversikt på redan existerande forskning. Vi har haft en hermeneutisk ansats under vårt arbete, där våra tolkningar och fördomar leder oss genom arbetets gång. Resultatet visar på att de båda metoderna är effektiva och långsiktiga i behandlingen av ångest och depression. IKBT har en större samhällsnytta än konventionell KBT då fler kan få tillgång till behandlingen men en nackdel är att den internetbaserade metoden inte ännu är verksam för de tyngre diagnoserna. IKBT visar sig vara ett bra komplement till KBT och det behöver implementeras mer i vården för att möjliggöra att fler får behandling, men även för att det ger terapeuten mer tid att fokusera på de individerna med svårare problematik.

No description available.

Sammanfattning Följande studie är en kvalitativ litteraturstudie, grundat på kvantitativ forskning, som undersöker det befintliga kunskapsläget angående de långsiktiga behandlingseffekterna rörande sambandet mellan KBT-inriktad behandling och återfall hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Studien syftar till att granska vilket utfall KBT-inriktade behandlingsprogram har för vuxna, manliga pedofiler samt övriga sexualförbrytare. Vidare ämnar litteraturstudien att undersöka om befintlig forskning tar hänsyn till och belyser problematiken som kan uppstå i samband med utvärderingar av behandlingsprogrammen. 14 kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats och ligger till grund för denna litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna har genom en tematisk analys syntetiserats och analyserats utifrån stämplingsteorin samt begreppen makt och stigma. Resultatet av litteraturöversikten visar att KBT- inriktade behandlingsprogram visar blandade resultat när det kommer till att minska återfallsfrekvensen hos pedofiler och övriga sexualförbrytare. Vidare visar resultatet att de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt i olika grad tagit hänsyn till och belyst olika problem som kan uppstå i samband med utvärderingar, men generellt är denna aspekt väldigt bristfällig i samtliga studier. Det framkom även att samtliga artiklar hade olika förutsättningar i sina studier då de exempelvis har olika uppföljningstider, har utfört behandlingsprogrammen på olika institutioner, majoriteten saknar en definition av återfall samt att artiklarna inkluderat olika typer av sexualförbrytare i sina studier. Därav är det inte möjligt att sammanställa resultaten av samtliga inkluderade artiklar. Utifrån detta går det således heller inte att veta huruvida KBT-inriktade behandlingsprogram är verksamma för de olika typerna av sexualförbrytare.

Generaliserat ångestsyndrom (300.02), GAD, är en kronisk, funktionsnedsättande sjukdom som innebär ökad risk för psykisk och somatisk samsjuklighet samt skadligt alkoholbruk.  Farmakologisk behandling och/eller KBT psykoterapi rekommenderas, men många blir inte hjälpta av standardbehandlingen. På senare år har fokus riktats mot affekter och dess betydelse för psykiatriska åkommor och behandlingsresultat. Affektteorin utgör en central del i många terapiformer och studier visar att lidandet minskar om patienten kommer i kontakt med sina smärtsamma känslor. Syftet med denna uppsats är att jämföra innehåll, skillnader och likheter, mellan KBT och en affektfokuserad terapiform; Emotionsfokuserad terapi (EFT). En kvalitativ litteraturstudie genomförs och datan analyseras med inspiration från teorin om beskrivande metasyntes. Resultatet visar på både skillnader och likheter, största likheten är synsättet att oron används som copingstrategi för sådant som upplevs alltför skrämmande eller smärtsamt. Båda modellerna beskriver nödvändigheten av närmande av det förut undvikna.  Största skillnaden är att EFT fokuserar på förändringen av de underliggande smärtsamma primära känslorna, medan KBT fokuserar på att minska den sekundära oron. Slutsatsen är GAD-patienternas oro i KBT hanteras genom adressering av det synliga beteendet och tankarna kopplade därtill, medan man i EFT intresserar sig främst för de underliggande maladaptiva känslorna som anses leda till oro och undvikande.

This systematic review aimed to compare acceptance and commitment therapy (ACT) andcognitive behavioral therapy (CBT) as a treatment for anxiety disorders by means of asystematic review of the existing literature. Studies were identified by searching thedatabases of PsycINFO and PubMed. RCT studies comparing CBT and ACT as treatmentsfor anxiety disorders were included in the study. Seven studies met the inclusions criteria. Allseven studies showed that both CBT and ACT significantly improved psychological health.No statistically significant differences between the two treatment modalities was evident. Theresults suggest that ACT can be used as a viable treatment for individuals suffering fromanxiety disorder. / Denna systematiska litteraturstudie ämnar jämföra Acceptance and commitment therapy (ACT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) för behandling av ångestsyndrom. RCT studier med avsikt att jämföra KBT och ACT som behandlingsintervention identifierades genomsökningar på databaserna PsycINFO och PubMed samt inkluderades i uppsatsen. Artikelsökningen resulterade i 7 studier som matchade inklusionskriterierna. Samtliga studier påvisade att KBT och ACT signifikant förbättrade deltagarnas psykiska hälsa. Dock så återfanns ingen signifikant skillnad i en gruppjämförelse mellan behandlingsinterventionerna. Resultatet från denna systematiska litteraturstudie visar på att det finns en medelhög till högvetenskaplig evidens som pekar på små till inga skillnader mellan ACT och KBT på ångestsyndrom. ACT kan potentiellt användas som en likvärdig alternativ till guldstandarden KBT för behandling av ångestrelaterad problematik.

Internetförmedlad Kognitiv beteendeterapi (iKBT) är ett vanligt sätt att bedriva behandling. Kliniska resultat visar att iKBT med terapeutstöd är ett effektivt sätt att arbeta med psykiska besvär och likvärdigt med ansikte mot ansikte-terapi. Fördelar med terapeutstöd är att det kan sättas en diagnos och terapin kan skräddarsys. Om terapeuten dessutom får handledning ger det en extra input i terapin. Det finns även studier som pekar på att vissa klienter inte blir hjälpta och några blev t.o.m. sämre av terapi. Internetbehandling beskrivs bäst som en online-utbildning i KBT. Mycket av materialet är hämtat från självhjälpsmaterial. Kontakten med behandlaren sker främst via mejl som svarar på frågor och ger övningar oftast en bestämd tid en gång i veckan. Syftet var att var att undersöka vilka frågor klienterna ställde till sin terapeut under en vägledd internetbehandling vid depression och komorbida besvär. Med hjälp av en innehållsanalys med en kvantitativ inriktning, analyserades de frågor som 197 klienter ställde till sin terapeut under 10 veckors iKBT för depression och komorbida besvär. Av de som ställde frågor ställdes oftast en fråga. Av de 166 frågor som klienterna ställde till behandlarna var 45.1% frågor om att underlätta förståelse och tillämpning av materialet och kärntekniker. Näst vanligaste frågorna rörde terapiprocessen (44.0%). Förvånansvärt få (7.8%) var tekniska frågor och 3.1% gällde frågor utanför programmet som inte berörde iKBT. Frågornas karaktär skiljer sig inte från en vanlig ansikte mot ansikte-terapi. Få teknikfrågor ställdes vilket kan bero på att samplet var yngre välutbildade kvinnor. En vidareutveckling och framtida forskningsfråga kan vara att man undersöker hur klienter påverkas av hur behandlaren svarar på frågor skriftligt. Ytterligare ett syfte var att undersöka antal frågor och faktorer som kan bidra till att få eller flera frågor ställs. Dessutom undersöktes samband mellan förändring i depressionssymptom och antal frågor som ställdes samt öppnade moduler. Studiens resultat visade att det fanns ingen egentlig skillnad mellan dessa olika faktorer. Det blev ingen skillnad vad gäller förbestämd kontra egenvald behandling, det påverkade inte antalet frågor. Det fanns en effekt av schemalagt kontra stöd vid behov med det gällde meddelanden, inte frågor. Det fanns heller inget samband mellan depression, utfall i det och antalet frågor. Däremot var antalet frågor kopplade till hur många moduler som var öppnade.

Abstract: Den föreliggande studien hade som syfte att undersöka hur psykoterapeuter i Sverigeupplevde medveten närvaro - sk. mindfulness - som en effektiv behandlingsmetod inomKBT, samt hur dessa upplevelser sammanföll med tidigare empiri om metodenseffektivitet i kliniska sammanhang. En kvalitativ forskningsdesign valdes där sjulegitimerade psykoterapeuter intervjuades och datan analyserades med en induktivtematisk analys. Fem teman identifierades: lämplighet, anpassning till patienten, KBTutan mindfulness, samt positiva respektive negativa aspekter, med en till två kategoriervardera. Resultaten pekade på att mindfulness kunde vara ett effektivtbehandlingskomplement inom traditionell KBT då metoden hade större fokus ochkunde sedermera tillämpas inom så gott som alla psykiska diagnoser. Terapeuternaupplevde att medveten närvaro var ett hjälpsamt verktyg för samtliga besvär med tankaroch känslor, oavsett om det fanns en psykisk diagnos eller inte. Detta skulle såledeskunna göra mindfulness till en effektiv behandlingsmetod både inom kliniska ochvardagliga miljöer för att motverka utbredningen av psykisk ohälsa i världen.

Personer som drabbats av depression återfaller/återinsjuknar ofta en eller flera gånger i livet. Forskning har visat att b la demografiska faktorer, residualsymtom och insomni är prediktorer för återfall. Syftet med studien var därför att undersöka betydelsen av demografiska faktorer, residualsymtom och insomni för nivån av depression 6-12 månader efter avslutad behandling på en psykiatrisk specialistmottagning. Urvalet var alla patienter som diagnosticerats med depression eller recidiverande depression och genomgått KBT-terapi under perioden 2008 – september 2013, och som hade uppföljningsdata vid sex eller tolv-månader, vilket sammanlagt var 111 patienter. Beroendevariabel var resultat på formuläret Patient Health Questionnaire (PHQ-9). Resultaten visade att patienter med residualsymtom inte försämrades signifikant mellan eftermätningen och uppföjningsmätningen, ett fynd som inte överensstämmer med forskning på området. Regressionsanalyser visade ingen signifikant påverkan av kön, ålder och utbildningsnivå på senare nivå av depression vid uppföljningsmätning. Däremot visade regressionsanalyser att sömnbesvär, mätt med formuläret Insomnia Severity Index (ISI), vid framför allt eftermätning hade ett samband med senare nivå av depression vid uppföljningsmätningen. Resultaten indikerade att kvarstående sömnbesvär då behandlingen avslutades predicerade senare nivå av depression. Slutsatsen är att ett tillägg av en sömnintervention för de patienter som har insomni då behandlingen avslutas kan minska sannolikheten för återfall i depression. Då många patienter saknade uppföljningsdata kunde inga säkra slutsatser dras.