Denna studie undersöker förslaget att kombinera utökade kantzoner med nyckelbiotoper med en matrix av hyggesfri skog. Om det här förslaget hade varit framgångsrikt i praktiken hade det medfört många fördelar för biodiversiteten i skogar och vattendrag. Genom analys med GIS-program analyserar studien ifall nyckelbiotoper har en tendens med att ligga nära vatten, och hur mycket skog och nyckelbiotop hade inkluderats i ett antal hypotetiska utökade kantzoner. Studiens resultat visar dock att det inte finns ett kausalt samband med att nyckelbiotoper skulle ligga nära vatten, och mängden skog och nyckelbiotop som skulle ha inkluderats i de hypotetiska kantzonerna är försumbart.

The forestry is the main use of forests in Sweden which results in a number of positive aspects but also a number of negative effects on our nature. Aquatic ecosystems are specifically exposed to land use by the forest industry. The problem areas that arise are mainly discharge of nutrients, mercury, change in hydromorphology and local environment, sludge transport, absence of dead wood in streams and altered solar radiation. In order to reduce negative impact and protect natural populations of species but also to protect important ecosystems, there are a number of national prospective objectives and laws. From the year 2014, a number of prospective aims have been introduced to get a common view of the problem factors, but also to get a common representation of how the forestry measures should be carried out.  This work evaluated the width of the riparian buffer zone left along the 138 streams at final clearcutting in the Vindelälven catchment, comparing three periods: period 1 (year 2001-2007), period 2 (year 2008-2013) and period 3 (year 2014-2018).  The work also included a count of the number of dead wood objects that occur in 16 of the 138 streams in the study area. The method of the study is based on remote sensing using ArcGIS software, along with a field inventory to verify the remote sensing with reality. The results found from the study were that a significant increase in average minimum-width was shown between periods 1 and 3 (ANOVA, n = 138, df = 2, F = 5.083 and p = 0.007). The results from the average width were not significantly different but suggest a positive correlation between lower age of final clearcutting and the average width of the riparian zone. The density of dead wood in the streams of the study site did not give any significant differences or correlations depending on time period. What could be explained from the result was that the presence of beaver (Castor fiber) positively affected the amount of dead wood. To conclude, positive effects of the introduction of new objectives for riparian buffer zone management were indicated.  This is a sign that the forestry industry is moving towards implementing more sustainable methods. In addition, a method based on remote sensing for measuring riparian buffer zone widths was found to provide reliable estimates in the Vindelälven catchment, Västerbotten County. / Grip on Life IP

Det svenska skogsbruket har med fokus på beståndsvis avverkning och återbeskogning genererat ett mosaikartat landskap med en mängd väl avgränsande kantzoner mellan yngre och äldre bestånd, och att uppkomna förändringar hos växtmiljön i anslutning till dessa beståndsgränser kan påverka såväl tillväxt som artsammansättning har konstaterats i ett flertal tidigare studier. Men även om dessa studier påvisat förekomsten av kanteffekter har resultaten varierat utifrån geografiskt undersökningsområde och studerade trädslag. Tidigare studier har utifrån ett nordiskt perspektiv dessutom främst fokuserat på tillväxtförändringar hos tall i Finland och norra Sverige, vilket föranlett att denna studie valt att undersöka förekomst och omfattning av tillväxteffekter inom kantzoner belägna mellan angränsande äldre och yngre granbestånd i västra Götaland. Studien har genomförts genom att inom ett antal representativa objekt samla in data utifrån utlagda provyor i terrängen och undersökningen har avgränsats till att omfatta trädens höjd- och diametertillväxt samt markvegetationens artsammansättning. Vidare jämförelser har därefter gjorts utifrån avstånd från aktuell beståndsgräns, kantzonernas väderstreck i nordlig respektive sydlig riktning samt de yngre beståndens skötselhistorik i form av röjt eller oröjt. För att undersöka förekomsten av signifikanta skillnader mellan grupperna har insamlad data analyserats med hjälp av variansanalys (ANOVA) samt Tukey’s test för skillnader mellan medelvärden. Resultatet visade på signifikanta kanteffekter hos yngre granbestånd där tillväxtnedsättningarna var som tydligast närmast beståndsgränsen, oavsett väderstreck och tidigare skötselhistorik. Dessa tillväxtnedsättningar var dock mindre än de som tidigare konstaterats hos tall, och till skillnad från tidigare studier kunde inga tillväxteffekter konstateras hos angränsande äldre bestånd. Inga tydliga skillnader kunde heller konstateras utifrån kantzonernas väderstreck eller de yngre beståndens skötselhistorik. Markvegetationens artsammansättning uppvisade i sin tur en ökad förekomst av lavar och bärris intill beståndsgränserna. Bärris, lavar och ljung förekommer frekvent inom sydligt exponerade kantzoner medan smal- och bredbladigt gräs i sin tur uppvisade en ökad förekomst inom nordligt exponerade kantzoner. Utifrån dessa resultat skulle en tänkbar rekommendation inför kommande skogsbruksåtgärder och återbeskogning kunna vara att utifrån konstaterade tillväxtnedsättningar ej prioritera plantering av gran inom ett avstånd av 0-2,5 m från beståndsgräns angränsande mot äldre granbestånd. Därmed skulle kantzonen kunna nyttjas för naturvårdande ändamål då dessa områden gynnar den biologiska mångfalden och utgör intressanta miljöer för arter som annars skulle riskera att bli utkonkurrerade i angränsande mer slutna granskogsbestånd. / The aim of this study was to evaluate edge effects along forest edges between young and old Norway spruce stands in south-western Sweden, and examine its influence on tree growth and field vegetation. Comparison between distance from stand edge, exposure (north or south facing) and young forest clearing (cleared or not cleared) showed a reduced growth among young trees near the stand edge, mainly at a distance of 0-2,5 m. This edge effect occurred regardless of exposure or forest clearing history. On the other hand, in contrary to earlier studies, no positive growth effect was found in older stands adjacent to younger stands. Regarding edge effects found on field vegetation, blueberries, lingonberries and lichens showed an increased incidence adjacent to stand edges. Berries, lichens and heather showed an increased incidence at south facing edges while grass showed an increased incidence at north facing edges.

The riparian zone is a changeable and species-rich habitat with important ecological functions that have long been affected by human activities such as hydropower and forestry. Rivers and their adjacent riparian zones also constitute a transport route for plant parts and seeds in a form of passive transport, called hydrochory, which can contribute to the establishment of plants or the preservation of diversity in the riparian zone. Theories such as "the river collector hypothesis" state that the diversity of plants increases with distance from the source of a river and this study aims to investigate a specific part of this theory, namely the effect of tributaries on the accumulation of plants in the riparian zone. Plant surveys have been carried out upstream and downstream of the outlets of several tributaries to Vindelälven (unregulated) and Umeälven (regulated) in Västerbotten County, Sweden, to compare these locations with each other. Species numbers and effective species numbers for upstream and downstream surveys were analysed using paired t-tests with the expectation that both species numbers and effective species numbers would be higher downstream of tributaries than upstream. The results showed no significant differences between the upstream and downstream inventories. When examining the data, there was an indication of a trend of higher species numbers and effective species numbers downstream of tributaries in the Umeälven, but further research is needed to investigate possible connections. The explanation of the effect of tributaries on the diversity of plants in the riparian zone may be more complicated than can be explained only by theories of the accumulation of plants from hydrochory. Alternatively, the effect from the tributaries is small in relation to the longitudinal build-up of plants that occurs in longer free-flowing stretches of the rivers, which may hide the effect of the tributaries. / Strandzonen är ett föränderligt och artrikt habitat med viktiga ekologiska funktioner som under lång tid har påverkats av mänskliga verksamheter som vattenkraft och skogsbruk. Älvar och dess angränsande strandzoner utgör även en transportsträcka för växtdelar och fröer i en form av passiv transport, benämnd hydrochori, som kan bidra till etableringen av växter eller bevarandet av mångfalden i strandzonen. Teorier som ”the river collector hypothesis” säger att mångfalden av växter ökar med avstånd från källan i en älv och den här studien har som mål att undersöka en specifik del av denna teori, nämligen vilken effekt biflöden har på ansamlingen av växter i strandzonen. Växtinventeringar har genomförts uppströms och nedströms om flera biflödens utlopp till Vindelälven (oreglerad) och Umeälven (reglerad) i Västerbottens län för att jämföra dessa lokaler med varandra. Artantal och effektivt artantal för uppströms- och nedströmsinventeringar analyserades med parade t-tester med förväntningen att både artantalet och det effektiva artantalet skulle vara större nedströms om biflöden än uppströms. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan uppströms- och nedströmsinventeringarna. Vid granskning av data fanns en antydan till en trend med större artantal och effektivt artantal nedströms om biflöden i Umeälven men ytterligare undersökningar behövs för att utreda eventuella samband. Förklaringen till vilken effekt biflöden har på mångfalden av växter i strandzonen kan vara mer komplicerad än att det på egen hand kan förklaras med teorier om ansamling av växter från hydrochori. Alternativt är effekten från biflödena liten i relation till den longitudinella uppbyggnaden av växter som sker i längre fritt flödande sträckor av älvarna vilket skulle kunna dölja biflödenas effekt.