<p>The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.</p><p>Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?</p><p>The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition.</p> / <p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen.</p><p>Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen?</p><p>Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.</p>

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region. Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region? The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition. / Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen. Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen? Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.

Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning. Denna uppsats försöker kommentara detta faktum. Det behövs andra, eller möjligtvis förändrade metoder för att kunna värdera naturmiljön. Uteblivna ekologiska och biologiska värderingar, får konsekvenser för helheten. Den förminskade vattenamplituden kommer att få konsekvenser som ej blivit värderade, den grund som beslut fattas på är då inkomplett vilket leder till att besluten också får konsekvenser som kan vara mycket kostsamma för samhället. Denna uppsats efterfrågar via intervjuer samt en litteraturstudie, vilka ekologiska värden som förväntas påverkas och vilka metoder som kan användas eller bör användas för att uppnå en helhetssyn. Det saknas idag tillräckliga data för att ge en konsekvensanalys av denna åtgärd. Därför borde man i enlighet med denna uppsats avvaktat med ny vattenregim i Vänern, tills alla fakta i målet finns att tillgå. / The water amplitude of the lake Vänern was lowered by a decision by the County Administrative board of Västra Götaland, this was carried out by the electric company Vattenfall AB in the year 2008. This was done to reduce the risks of severe flooding’s. The procedure was recommended by the report “Climate and vulnerability”. This will have adverse effects on the natural values around Vänern. The method used in the report was the Cost-Benefit-Analysis (CBA) method. In this valuation method, it is very difficult to value natural values according to their monetary value since the method itself lacks the procedures to do so properly. And also the investigators chose to not value these in a monetary sense because of the difficulties in doing so. This thesis questions through interviews and an extensive literature study why this came to pass, and how and why the natural values of the lake Vänern could have been valued. The possibility that the adverse effects on the natural values around the lake is diminishing is a fact not implemented in the report makes the proceeding decision to lower the water amplitude of Vänern, makes it difficult to determine the final consequences.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.

Aspen är en karpartad fiskart och lite är känt om dess ekologi, på rödlistan har den klassen nära hotad (ArtDatabanken 2012). I värmländska Glumman, en ca två mil lång övergödd å belägen väster om Väse, vandrar aspen upp på våren för att leka vid Väse kyrka där den enda kända lekplatsen i ån finns. Tre vandringshinder finns i ån varav det nedersta är beläget ca 500 m från den kända lekplatsen. Syftet med studien var att undersöka om asp som lyftes över det nedersta vandringshindret sökte sig till lekplatser högre upp i systemet och om de där lekte. Totalt radiomärktes tre asphanar varav två lyftes över det nedersta vandringshindret. Ingen av dem vandrade vidare uppströms för att undersöka möjligheterna till lek. Den asp som släpptes ut nedströms vandringshindret visade inte några tendenser på att vilja passera den kända lekplatsen och fortsätta mot vandringshindret. Leken skedde på det första lekområdet som aspen kommer till i Glumman. När aspen lämnat Glumman uppehöll de sig i sjön Panken. Den första aspen lämnade Panken efter 22 dagar, den andra efter 23 dagar, båda vandrade nedströms mot Vänern. Den tredje aspen var kvar i Panken vid studiens slut. En fiskväg förbi det första vandringshindret i Glumman skulle troligen inte vara det bästa sättet att gynna aspen på för tillfället. / The asp is a threatened cyprinid fish, of which little is known about its ecology (ArtDatabanken 2012). In Glumman, a nearly twenty kilometer long eutrophicated river located west of Väse in Värmland, asp migrate upstream for spawning in the spring to the only known spawning ground, located at Väse church. There are three migration barriers in the river, of which the lowermost is located about 500 m from the spawning ground. The purpose of this study was to investigate whether asp that were lifted over the lowermost migration barrier found their way to spawning grounds higher up in the system and if they spawned there. In total, two of three radio-tagged male asps were lifted above the lowermost migration barrier. None of them migrated further upstream, where they could explore opportunities for spawning. The asp that was placed downstream of the migration barriers did not swim upstream past the known spawning ground and continue to the migration barrier. Spawning occurred at the first spawning ground that the asps reached in Glumman. When the asps left Glumman they went into Lake Panken. The first one left LakePanken after 22 days, the second after 23 days and both migrated downstream towards LakeVänern. The third was still in LakePanken at the end of the study. A fishway at the lowermost migration barrier in Glumman is not likely the best way to help asp at the moment.