Syftet med denna studie är att belysa språkets betydelse vid integrering av nyanlända invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lärare kartlägger elevens språk- och kunskapsutveckling. Resultaten är baserade på information från personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag använde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som är en erkänd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren från mina intervjuer stämmer väl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling går hand i hand. Jag har kommit fram till att mottagande, kartläggning och integration är av största betydelse för den språkliga utvecklingen hos en nyanländ invandrarelev och dess fortsatta integration i det svenska skolsystemet då ett barns utveckling har visat sig ske i samspel med deras omgivning. Nyckelord: Mottagande, Kartläggning, Nyanlända invandrarelever, integration / The purpose of this study is to highlight the importance of language in the integration of newly arrived immigrant students . I examine how the students perceive their reception in the Swedish school and how or if the teacher charts the student's language and knowledge . Results are based on information from personal interviews and how this information correlates with my chosen theory. I used a theoretical framework of Lev Semenovich Vygotsky , a recognized educational theorists .   The results of my study show that the responses from my interviews is consistent with my chosen theory : that environment and development go hand in hand. I have concluded that the receipt , identification and integration is of paramount importance to the linguistic development of a newly arrived immigrant students and its continued inclusion in the Swedish school system when a child's development has been shown to occur in interaction with its environment.Keywords: Reception,Mapping, newly arrived immigrant students ,integration

Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter.   De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar.   Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv.   Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna kan även bero på en bristande motivation från elevernas sida.  För att hjälpa de elever som har svårt för matematik användes specialpedagog och arbete i mindre grupper.

En utleveransprocess hos PostNord Logistics analyserades för att identifiera problemområden i processen. Utleveransprocessen analyserades genom en kartläggning och med hjälp av simuleringsverktyget Arena. Lean strategin användes sedan för att hitta grundorsakerna till problemområdet som identifierats i simuleringsmodellen. De främsta rekommendationerna till PostNord Logistics är att organisera produkterna i lager, införa en plockstrategi för att skapa en effektivare process och eliminera problemområdena.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.    Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola. Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan? Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Vår studie innehåller en kvantitativ metod i form av webenkät. Respondenterna är pedagoger som samtliga arbetar inom grundsärskolan och undervisar i ämnet svenska. Resultatet visar att de flesta skolor saknar plan för kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan. De flesta pedagoger kartlägger dock regelbundet med något verktyg, som varierar från skola till skola och från pedagog till pedagog.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,

An optimization of the production at Scania is not only affected by the production flow but also by tool performance. More than 90 percent of tools used in production at Scania are custom-made, and they make up the third largest area of expenditure. Scania continuously replace custom-made tools with new improved tools to increase their life expectancy, reduce tied-up capital, improve quality and/or reduce lead times. Today, this process is not standardised. Furthermore, it is highly dependent on relationships with suppliers and is perceived to be time consuming. The purpose of this thesis project is to investigate the information flows at various production units within Scania and, on the basis of these, to provide Scania with information on how to standardise the implementation of new custom-made tools and how to improve cooperation with suppliers. A more transparent flow of information and an improved cooperation with suppliers are predicted to generate cost and time savings. To streamline the workflow a project model was created. This contained five steps: literature study, interviews regarding the current situation, identification of problem areas, data analysis and proposals for improvement. Our analysis showed that the transition to new tools is handled in very different ways in the various units at Scanias engine department. Problems regarding who should carry through the work, how tools should be tested, how administration and documentation should be handled, and which role suppliers have were identified. The data analysis showed that internal activities can be ineffective and sometimes tie up capital. Furthermore, it appeared that suppliers of custom-made tools hold a wide range of lead times, service levels and delivery dependability. We propose a method for implementing new tools which would eliminate the identified problems. The method is clarifying which activities should be undertaken and in what order, and delineating responsibilities for carrying them out. It also increase efficiency and motivation for managing improvements. The method focuses on prioritising between projects and minimising the number of active projects with aim to reduce the lead time for the implementation process. Our work underlies the importance of documentation with purpose to enable measurable work of improvement. Furthermore, the method suggests better cooperation and explicit requirements for the suppliers to further standardise the work. The main purpose of the thesis is to standardise in order to reduce lead times of the implementation process and thereby generate cost savings.

Att utvärdera om rektorer och specialpedagoger inom särskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nå uppsatta mål. / Are we aiming high enough

Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka yngre elevers taluppfattning igrundläggande aritmetik inom addition och subtraktion i lägre talområde. Detta för att en godtaluppfattning är en grundläggande färdighet för det fortsatta matematikarbetet i skolan. Hur stor del aveleverna har svårigheter inom grundläggande aritmetik? Vilka specifika typer av svårigheter i dengrundläggande aritmetiken visar eleverna samt i vilket avseende förbättras elevernas färdigheter efterträning? Metoden att få svar på detta var att använda befintliga data från skriftliga diagnoser somgenomförts tidigare på året på en årskurs 1-6 skola. Resultatet visade att en stor del av eleverna på skolantroligen inte automatiserat den grundläggande aritmetiken så de kan räkna i huvudet med flyt. Efterträning visade uppföljningen att knappt hälften av de elever som tidigare visat svårigheter behövde vidareinsatser. De specifika svårigheterna som visade sig var främst till tals uppdelning av termer ochlikhetstecknets betydelse för de yngre eleverna och talområdet 20-100 med tiotalsövergångar för de äldre.

Undersökningens syfte är att skapa en kartläggning av Södra Cells alla värmeväxlare för att sedan göra en djupare analys av ett tjugotal viktiga värmeväxlare där teoretiska beräkningar utfördes på värmegenomgångskoefficienten. Sedan valdes fyra värmeväxlare ut för att undersöka varför dessa inte fungerar optimalt. Examensarbetet har utförts i samarbete med Södra Cell i Mörrum som tillverkar pappersmassa och textilmassa. Detta har genomförts genom teoretiska beräkningar och analyser. Alla data som har samlats in har sammanställts och analyserats för att hitta orsakerna till att värmeväxlarna inte fungerar optimalt.