No description available.

No description available.

<p>I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.</p><p>Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?</p><p>Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp.</p> / <p>In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps.</p><p>The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems?</p><p>The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.</p>

Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt.  Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete. / The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press. Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar? Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp. / In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps. The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems? The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.

Vid framställning av småskaliga kartor från storskaliga kartor behöver de kartografiska objekt som kartan utgörs av generaliseras för att den ska förbli läsbar. Historiskt har generaliseringen och urvalet vid skapandet av kartor utförts av kartografen när kartan ritats, men i dag kan generaliseringen göras automatiskt för att effektivisera generaliseringsprocessen. Automatisk generalisering är en avancerad process där flera algoritmer behöver användas för att generaliseringen ska efterlikna den en kartograf gör vid ritandet av en karta. Flera olika geografiska informationssystem och andra programvaror erbjuder möjligheten att automatiskt generalisera kartobjekt vid kartframställning, vilket är nödvändigt när stora datamängder ska generaliseras, men få jämförelser har gjorts mellan olika programvarors generaliseringsverktyg. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och utvärdera verktyg för automatisk generalisering av kartobjekt i programvarorna ArcGIS Pro och FME Desktop. Det som undersöks och jämförs är hur verktygen i de båda programvarorna skiljer sig, om tidsåtgången vid användningen av verktygen är olika och hur resultatet efter generalisering av byggnader och vägar ser ut i de båda programvarorna. Resultatet från jämförelsen kan användas av kommuner eller olika länders nationella lantmäterier och kartverk vid valet av programvara för generalisering, eller vid generalisering av webbkartor. Tre typer av generaliseringsmetoder som kan användas på kartobjekt och som undersöktes vid jämförelsen av de två programvarorna i denna studie är förenkling, utjämning och sammanslagning. Vid digital och automatisk förenkling av linjer används förenklingsalgoritmer, vilka tar bort brytpunkter från linjens geometri för att förenkla den. Vid utjämning används utjämningsalgoritmer, vilka flyttar på brytpunkter i linjens geometri för att göra den mjukare. När sammanslagning av polygoner görs vid digital och automatisk generalisering grupperas först flera mindre polygoner ihop baserat på avståndet mellan dem, för att sedan ersättas av en enda större polygon. De data som i jämförelsen generaliserades i de båda programvarorna var vektordata från GSD-Fastighetskartan och från Karlstads kommuns baskarta. Resultatet från generaliseringen sammanställdes genom att antal brytpunkter, väglinjer och byggnadspolygoner samt byggnadsarea före och efter generalisering beräknades. Tidtagning gjordes på processerna i de båda programvarorna och programvarornas olika verktyg och respektive verktygs parametrar sammanställdes och jämfördes. Resultatet från jämförelsen visar att FME Desktop saknar möjligheter att tunna ut vägnätverk. Förenkling av väglinjer tar längre tid att genomföra i ArcGIS Pro och skillnaderna mellan det kvantitativa resultatet i båda programvarorna är liten, medan det finns några betydande skillnader i det grafiska resultatet, där topologin förändras efter förenkling i FME Desktop. De grafiska skillnaderna mellan utjämning av vägarna i de båda programvarorna anses vara obetydliga, men eftersom de utjämnade väglinjerna i ArcGIS Pro följer originallinjen närmre kan det medföra färre spatiala konflikter med kartobjekt i andra kartlager. Förenkling av byggnader anses inte lämpligt att göra med de verktyg som finns tillgängliga i FME Desktop. Det finns både för- och nackdelar med att göra sammanslagning av byggnader i FME Desktop istället för i ArcGIS Pro.

Uppsatsen undersöker förhållandet mellan den grafiska designpraktiken och den kritiskakartografin. Genom en kritisk diskursanalys undersöks hur produktionen, konceptet ochutformningen av kartorna i analysen förhåller sig till den sociala praktiken. De teoretiskautgångspunkterna i uppsatsen fokuserar på representation, kartografi, psykogeografi,deltagande- och konstnärlig utforskande praktiker samt diskurser. Kartor utgår ofta frånett universellt perspektiv och denna uppsats synliggör den makt som kartor besitter.Resultatet visar att kartor är högst beroende av sin kontext och styrks av att ses som enprocess snarare än en artefakt. Den har en unik möjlighet i att kunna kombinerageografisk information med annan information och genom formgivning synliggöra nyaperspektiv. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att den grafiska praktiken och denkartografiska praktiken på många sätt är beroende av varandra och inte bör ses som tvåskilda praktiker, utan som olika dimensioner av varandra.

Visualisering av data för Covid-19 med tematiska kartor har använts av experter, journalister och lekmän för att förstå och förmedla information om pandemin. Problem uppstår när det som visualiseras tolkas på ett felaktigt sätt av den som sedan läser kartan. Särskilt i en kris-situation är det av stor vikt att minimera missförstånd kring den information som ska förmedlas. Det här examenarbetets syfte har varit att utvärdera hur klassificeringsmetod, färgsättning, symbologi och typ av karta påverkar informationsförmedlingen och den uppfattade risken hos den som läser kartan. En litteraturstudie har genomförts för att undersöka vad som är ”best-practice” både allmänt för tematiska kartor men framför allt särskilt för covid-19. Baserat på litteraturstudien har tematiska kartor som visar information om Covid-19 i Värmlands 16 kommuner tagits fram. De tematiska kartorna utvärderades i två webbenkäter där den ena undersökte uppfattad risk och den andra förståelse för kartans innehåll. Deltagare i enkätstudien var studenter vid Karlstad universitet. Resultatet visade att koropletkartor var enklare att förstå än kartor med proportionella symboler samt lite överraskande att det inte är någon skillnad mellan oklassificerad och klassificerad karta med proportionella symboler. För förståelse av kartan var koropletkartan med sekventiell färgsättning den karta som föredrogs av deltagarna men också den karta som uppgavs ge den största känslan av risk. Den uppfattade risken angavs av deltagarna på en 5-gradig skala (ingen risk, låg risk, måttlig risk, hög risk och mycket hög risk). Resultatet visar att den uppfattade risken hos deltagarna var lägre än den visualiserade risken och att enligt deltagarna själva ger koropletkartor en större känsla av risk än en karta med proportionella symboler. Vid analys av statistisk signifikans kunde dock en signifikant skillnad från referensvärdet endast konstateras för den röda sekventiella koropletkartan och den avvikande koropletkartan. Slutligen konstateras att ett större dataunderlag och vidare statistisk prövning av resultatet behövs för att verifiera de olika designvariablernas betydelse för uppfattad risk och förståelse av epidemiologisk information visualiserad i tematiska kartor.

Disputats. Rheinische Friedrick-Wilhelms-Universität, 2001.

Denna studie undersöker hur kunskap om användarmotivation kan vara ett stöd för UX-design vid utformningen av online-samhällen för kartdatadelning. Studien är en fallstudie och baseras på undersökningen av att potentiellt använda sig av Open source map som grundkarta för cykelvägsapplikationen Cykelstaden som förvaltas av Trafikkontoret i Göteborg. Studien genomfördes genom en enkätundersökning, intervjuer med en kartograf och användare som nyttjar både Cykelstaden och olika kartdatadelningstjänster. Studiens delmål var även att undersöka vilken kontextuell information som önskas i ny och framtida användning av digital kartografi. Resultaten visar delvis på att användare utrryckligen vill vara delaktiga vid utformningen och utvecklingen av digitala tjänster. Korrelationen med studiens teoretiska implikationer visar att studier av användarmotivationer inför användningen av digital kartografi leder till att tjänsterna används och har för användare nytta. Resultaten pekar således på att kunskap om användarnas motivationsfaktorer och vad de drivs av vid användningen av digitala tjänster är en viktig framgångsfaktor för framtida digital utveckling av kartdatatjänster. Användarnas vilja och intresse för användarmedverkan kan således hjälpa till att bana vägen för en mer accepterad och tillämpad UX-design. / <p>Studenten påbörjade examensarbetet vt 2017 och slutförde arbetet vt 2018.</p> / -