Trots det välstånd som finns i västerlandet mår många fysiskt och psykiskt dåligt. Vad kan detta bero på? Cecilia Medler, forskare vid Stockholms universitet, menar att människor ohälsa beror på att de inte längre har existentiella svar på livet. Aaron Antonovsky har en teori om KASAM,som står för Känslan av sammanhang, och innebär att en människa som känner en känsla av sammanhang ofta klara sig genom livet med  bättre hälsa. Om människor i allmänhet mår ganska dåligt, hur är det då med människor som genomgår en kris? Kan en tro  skapa känsla av  begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och ge en djupare känsla av sammanhang? Uppsatsens syfte kan därmed formuleras till att undersöka om det uppfattas, och i så fall på vilket sätt,  att tro bidrar till Antonovskys tre bärande begrepp i KASAM (Känsla av sammanhang);nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Uppsatsen frågeställning är: att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tre religiösa individer uppfattar och beskriver trons roll i en livskris. De frågor som lyfts i uppsatsen har tidigare inte studerats så mycket. Den forskning som finns har haft ett annat perspektiv och fokus. Det har handlat om frågor gällande om tro kan minska stressorer, validiteten hos Antonovskys KASAM samt om teorierna om KASAM är kultur­bundna eller ej. De studier som ligger närmast uppsatsens syfte och empiri har återfunnits i C-uppsatser. Dessa har handlat om trons betydelse för att ta sig ur missbruk samt om det finns ett samband mellan KASAM och styrkan i tron.  Den metod som valts är materialinsamling via halvstrukturerade intervjuer. Tre personer har intervjuats vilka har en uttalad kristen tro samt genom gått en kris. Intervjusvaren har sedan sammanställts och satts i förhållande till vald teori och uppsatsens frågeställning. Intervjuerna har genomförts utgående från en intervjuguide. Intervjuguidens utformning har styrts av Antonovskys teori om KASAM  samt tron förstådd som livsåskådning. De teorier som använts i uppsatsen är Bråkenhielm perspektiv på livsåskådning, Kallenbergs diskussion om kriser samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). De slutsatser som dras i studien är att de personer som intervjuats upplever att deras tro har varit ett stöd vid genomgången livskris och efteråt. Intervjusvaren visar att respondenterna med utgångspunkt i sin tro kunde hitta sätt att både begripa, hantera och känna meningsfullhet i krisen och i livet. Den slutsats som dras i uppsatsen är att för dessa personer utgjorde tro en resurs och en tillgång för att, utifrån Antonovskys begrepp, uppleva en känsla av sammanhang.

<p>Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.</p>

<p>Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan tre olika föräldrastilar (auktoritär, auktoritativ, tillåtande) och KASAM i vuxen ålder. Undersökningsdeltagarna (N=88) som kontaktades via öppna förskolor, besvarade en enkät om uppfostringsstilar och KASAM. Resultaten visar på ett svagt men signifikant samband mellan olika föräldrastilar och några av KASAM:s delkomponenter (hanterbarhet, r = .33, begriplighet, r = .22, r = -.27) ), men inget signifikant samband erhölls mellan föräldrastil och individens totala KASAM poäng. Mot bakgrund av att en individs KASAM visat sig avgörande för hälsa och ohälsa hos vuxna individer, visar resultatet av föreliggande studie att vidare forskning om hur olika föräldrastilar påverkar en individs KASAM är av relevans.</p>

<p>Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan</p><p>uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang</p><p>hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och</p><p>implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

<p>I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.