Den moderna filosofiska analysen av kausalitet utarbetades under 1700-talet av den skotskefilosofen David Hume. Under beteckningen regularitetsteorin har Humes analys varit utgångspunkten för alla senare empiriska analyser av orsaksförhållanden. Men Humes ståndpunkt om kausalitet tolkas olika och åsikterna varierar om vad hans orsaksteori utgörs av. En samtida tolkning av Hume som kausal realist gör gällande att Hume tror på existensen av objekt i tid och rum som är oberoende av våra sinnen och som uttrycker kausala relationer, vilka upprätthålls av icke–reducerbara kausala krafter. Dessa kausala relationer är sådana att om idén om dem vore tillgänglig för vårt medvetande, kunde effekten härledas a priori från orsaken. Detta arbete avser att argumentera mot den realistiska tolkningen av Hume, och visa på att Hume utvecklade en särskilt rigorös empirisk metodik för att undvika att gå längre än erfarenheten. Detta realiseras i första hand av Humes idéteori, dvs. uppfattningen att varje enkel idé härrör från erfarenheten som en kopia av ett enkelt intryck. Idéer står enligt Hume i bestämda relationer till varandra, varav några är naturliga associationer, medan andra är filosofiska relationer. Hume gör ytterligare en åtskillnad i fråga om filosofiska relationer: sådana som endast beror på idéerna och vars motsats är otänkbar, och sådana som kan förändras utan att idéerna undergår någon förändring och vars negation inte resulterar i en kontradiktion. Till den senare hör orsaksförhållanden. På detta sätt betraktat är kausalitet ett kontingent förhållande och något vi får kunskap om a posteriori. Givet Humes begreppsempirism, hörnstenen för båda hans resoluta antimetafysiska hållning och hans naturalistiska projekt, är det inte ens begripligt att tala om kausala krafter såsom en kvalitet hos orsaken. Hume påstår att vi felaktigt projicerar en idé om nödvändighet, något som endast existerar i sinnet, på yttre objekt, som i sin tur påverkar kausalitetens fenomenologi. Humes modus operandi i dettasammanhang är att göra våra idéer klara och tydliga genom att urskilja intrycken från vilka de kopierats. För Hume fungerar oklara idéer som analysandum och sökandet efter dess motsvarande intryck syftar till att ge klarhet åt idén. Mot bakgrund av Humes idéteori är den relevanta betydelsen av intryck för Hume perceptuell, och således förutsätter att de aktuellarepresentationerna är adekvata. Härigenom får distinkta perceptioner en framträdande roll i Humes filosofiska system.

Den 1 april 2018 började en flygskatt att gälla för inrikes- och utrikesflyg i Sverige. Skatten som innebär en avgift på 60-400 kronor skapade en enorm debatt i offentlig media där ämnen som global uppvärmning, koldioxidutsläpp, individuellt ansvar, orättvisa och integritet utgjorde grund för ställningstagandena för eller mot skatten. För att skapa förståelse över vilka meningsmotsättningar som uttrycktes, syftar denna studie till att undersöka debatten om flygskatt i svensk dagspress under 2018. Analysen visade på en starkt polariserad debatt där åsikterna antingen uttryckte ett starkt stöd eller ett stort missnöje med skatten. För motståndarna till flygskatten nämndes en orättvis påverkan på glesbygden som främsta argument mot, men även en vilja att satsa på miljövänlig teknik och biobränsle för att sänka flygets utsläpp av växthusgaser, snarare än att beskatta enskilda individer. I argumenten för flygskatt uttrycktes en stark vilja att minska flygets miljöpåverkan genom att skapa incentiv till att minska på flygandet, och för att reducera de skattesubventioner som flygindustrin tidigare har åtnjutit. Studien jämför även debatten med tre teoretiska begrepp, varav begreppet industriell fatalism överensstämmer väl med motståndarsidans argumentation kring flygskatt genom den tilltro till tekniska utvecklingar  och avsaknad av individuellt ansvarstagande som uttrycks. Även begreppen moralisk och strukturell kausalitet finns tydligt närvarande bland de argument som förs för flygskatt, samt i nivån av individuellt samt strukturellt ansvarstagande av flygindustrins utsläpp. / On April 1, 2018, an aviation tax was applied on domestic and foreign flights in Sweden. The tax which involved a fee of SEK 60-400 sparked a huge debate in public media, where topics such as global warming, carbon dioxide emissions, individual responsibility, injustice and integrity constituted the basis for the positions for or against aviation taxes. In order to create an understanding of which contradictions were expressed, this study therefore aims to investigate the debate on aviation tax in the Swedish daily press in 2018. The analysis shows a strongly polarized debate, where the views either express strong support or a great dissatisfaction with the tax. For the opponents of the air tax, an unfair impact on sparsely populated areas were mentioned as the main argument against, but also a willingness to invest in environmentally friendly technology and biofuel to reduce the emissions of greenhouse gases from the aircraft, rather than taxing individual air travellers. Regarding the arguments for an aviation tax, a strong desire was expressed to reduce aviation's environmental impact by creating incentives to reduce air travel and to diminish the tax subsidies that the aerospace industry has previously experienced. The study also compares the debate with three theoretical concepts, of which industrial fatalism is well in line with the opponent's argument about aviation tax through the belief in technological developments and a lack of individual responsibility. The concepts of moral and structural causality are also clearly present in the debate among the arguments put forward for air tax, as well as the level of individual and structural responsibility for the aviation industry's emissions.

Visionen med tunnelbygget i Hallandsåsen var att det skulle generera vinster på olika plan, men det kom mer att handla om snabba problemlösningar som inte alls blev tidseffektiva. Tunnelkommissionen analyserade problemen och släppte en slutrapport där lösningar föreslagits. Syftet med denna uppsats är att sammanfatta kritisk realism som en vetenskapsteori vars ontologiska och epistemologiska grunder skiljer sig från andra och som därmed behandlar teoretiska och praktiska aspekter annorlunda inom forskning. Därefter ska kritisk-realistiska angreppssätt analyseras i relation till Tunnelkommissionens slutrapport för att sedan kunna se om någon av dem reflekterar svagheter eller styrkor i olika anseenden. Resultatet av undersökningen visade att Tunnelkommissionen har svagheter i deras ställningstagande mot förståelser av grundläggande faktorer och endast finner lösningar som ur ett kritisk-realistiskt perspektiv skulle anses vara temporära. Kritisk realism däremot har svagheter i den bemärkelsen att det är svårt att komma fram med specifika tillvägagångssätt som reflekterar deras ontologiska och epistemologiska grunder i praktiken. Däremot visar denna undersökning att kritisk realism också förmedlar nya insikter inom forskning genom att förmedla nya grundläggande ställningstaganden.

<p>Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.</p>

Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself. The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory. A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”. Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.

Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.

<p>Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself.</p><p>The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory.</p><p>A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”.</p><p>Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.</p>

<p>VT2020</p>

No description available.

Syfte: Undersökningen vill öka kunskapen om svenska dagstidningars rapportering av terrorbrott och vilka kausaliteter som svenska dagstidningar lyfter fram som förklaringar till terrorbrott i sin nyhetsrapportering. Frågeställningar: 1: Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrott som skedde i: ● Utöya i Norge 2011 ● Newtown i USA 2012 ● Kuwait City i Kuwait 2015 2: Vilken förståelse av terrorbrott som fenomen bidrar svenska dagstidningar till att skapa med sin nyhetsrapportering av dessa händelser? 3: Hur kan man använda geografisk och kulturell närhet/distans för att förstå rapportering av terrorbrott inom svenska dagstidningar?  Metod och material: Undersökningen använder en kvantitativ innehållsanalys av svenska dagstidningars rapportering av tre olika fall av terrorbrott. Huvudresultat: Den förståelse av terrorbrott som svenska dagstidningar bidrar till att skapa varierar mellan olika fall av terrorbrott. Svenska dagstidningar rapporterar en stor variationen av kausaliteter mellan olika fall.