No description available.

With ever increasing volatility due to the recent pandemic and the Russian invasion of Ukraine, the M&A market faces more questions than maybe ever before. While these events increase instability the money is flowing between companies like the world has never seen, but the parties involved now carry an increased risk. These risks must be divided between the parties and one solution with a growing popularity is MAC-clauses allowing the buyer to walk away from the deal if certain criteria is met.  The purpose of this essay is formost to see how such a clause likely would be interpreted according to the Swedish model of contract law. With the lack of case law on the subject the essay has its foundation in a hypothetical MAC-clause with support from doctrine and available case law on interpretation of contracts. The results stemming from the essay concludes that MAC-clauses most likely will cause some predicaments for the court due to its unclear nature and lack of statues on the M&A area. Eventually the interpretation would result in that the buyer would be able to step away from the deal, if he can prove that an event has had an ”Material Adverse Effect” on the company. The interpretation would likely conclude with a clarification of the wording of the clause using optional law where the Swedish Köplag (1990:931) would be applicable, due to it being the most suitable and reasonable solution.  The essay consists of an account of MAC-clauses from a business perspective as well as a run through of relevant Swedish model for interpretation of contracts.

Läroböcker har en central roll i undervisningen i den svenska skolan och undersökningar visar att eleverna värderar läroböckernas framställning som sann utan vidare kritiskt tänkande. Det är västerlandet, främst Europa och USA, som står i läroböckernas fokus och en utredning från 2006 menar att svenska läroböcker är vinklade till västerlandets fördel och andrafierande gentemot övriga världen. Med tanke på den ekonomiska och politiska maktposition som asiatiska länder både har och haft genom historien, undersökte vi hur framställningen av asiatiska länders historia ser ut i historieläroböcker på gymnasial nivå. Detta gjordes genom att både kvalitativt och kvantitativt analysera innehållet i fem historieläroböcker. Själva texten analyserades i den kvalitativa delen och här användes ett analysverktyg format efter begreppen eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler. Dessa tre begrepp användes eftersom de är teorier om processer som alla bidrar till västerlandets position som vi och asiatiska länders position som dem. Den kvantitativa delen bestod av att mäta utrymmet som västerlandet kontra asiatiska länder får i både antal sidor och textstycken. De slutsatser vi kunnat dra från resultatet är att de analyserade läroböckerna består till största del av historia skriven med ett västerländskt perspektiv. Framställningen av asiatiska länder är många gånger andrafierande och vi har kunnat identifiera eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler i de olika läroböckerna. Trots att den asiatiska historien ofta är skriven ur ett västerländskt perspektiv får asiatiska länder mycket utrymme i relation till det utrymme som ges övriga världsdelar.

Hyresnämnden är den myndighet i Sverige dit lokalhyresmarknadens parter kan hänskjuta tvister beträffande de villkor som görs gällande för ett fortsatt lokalhyresförhållande. Nämndens huvudsakliga uppgift är att medla mellan hyresgästen och hyresvärden för att och på så vis underlätta en förlikning. Detta åstadkommer hyresnämnden genom att kalla parterna till ett sammanträde i vilket parterna ges möjlighet att presenteras sina yrkanden samt de invändningar som finns till motpartens yrkade material. I de fall parterna inte kan nå en överenskommelse ska hyresnämnden på begäran, avge ett marknadsyttrande, vilket är en myndighetsutövning och vars bedömning ska vara konsekvent och förutsebar. Detta examensarbete har som syfte att studera förfarandet i hyresnämnden och då framförallt den process som leder fram till ett marknadsyttrande. Studiens huvudsakliga frågeställning är att undersöka om hyresnämnden värderar hyreskontraktens klausuler, och om så görs, vilka metoder och teorier ligger till grund för denna bedömning. Studien har utgått från elva intervjuer som innefattar representanter från hyresnämnden och juridiska ombud som representerar parterna i processen. Slutsatserna i examensarbetet visar på att hyresnämnden inte använder sig av några ekonomiska modeller eller teorier vid bedömning av marknadshyran. Det är istället hyresrådets och intresseledamöternas erfarenhet och subjektiva bedömningar som ligger till grund för marknadsyttrandet. I denna bedömning beaktas framförallt fysiska attribut medan kontraktuella klausuler behandlas som bakgrundsmaterial. Vidare kan det konstateras att hyresnämnden inte företar några större justeringar för att möjliggöra en jämförelse mellan de inlämnande lokaler, med undantaget för taxebundna kostnader som justeras med schablonbelopp. Detta får anses anmärkningsvärt eftersom examensarbete har presenterat ekonomiska modeller som möjliggöra en jämförelse genom användandet av den ekvivalenta hyran. Avslutningsvis kan det konstateras att de intervjuade parterna anser att hyresnämnden fyller sin funktion som en medlande part och underlättar således ett förlikningsöverenskommelse mellan hyresgästen och hyresvärden.