• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

KOLDIOXIDBUDGET FÖR LYCKSELE KOMMUN : En studie över koldioxidutsläppet i kommunen och hur snabbt det ska åtgärdas / Carbon budget for Lycksele municipality : A study of carbon dioxide emissions in the municipality and how quickly it needs to be remedied

Lundquist, Julia January 2021 (has links)
The Earth is getting warmer at an alarming rate. The cause for the increase in temperature is predominantly anthropogenic emissions. Sweden’s territorial greenhouse gas emissions was 50,9 million tons CO2e in 2019, emissions from forestry and consumption not included. According to the Paris agreement, the world’s emissions has to reach net zero by year 2045. The purpose of this report was to produce a carbon dioxide budget for a municipality in Sweden and further examine how those emissions can be reduced and at what pace. To find out the municipality’s inhabitant’s emissions, a survey was sent out to the inhabitants regarding consumption habits. Statistics for territorial emissions was retrieved from RUS emission database. From this and emission factors, a total was calculated. A total of 11 061 CO2e per person over 15 years in the municipality was calculated. It was found that the largest emission category was transport. The territorial emissions from RUS reached 74 677 CO2e. The total for the whole municipality reached 161 109,4 CO2e per year. A proposal for reducing the emissions was set to either a 5-10% decrease per year or 25% per year. There are several ways to reduce greenhouse gas emissions. Some of these ways are planting trees, smart city-planning, changing eating habits, shopping second hand, driving less and using renewable energy. In conclusion, there are several challenges in order to succeed with the reductions. The most efficient way should be to begin working with the categories that release the most greenhouse gases.
2

Användning av koldioxidbudgetar för att motivera minskning av koldioxidutsläpp / Usage of carbon budgets to motivate reduction of carbon emissions

Bergqvist, Leo, Inkeri Dimle, Okra Livia January 2019 (has links)
The problem of rising temperatures and climate change is of great importance to all life. It has been made a global target by the UN and 194 countries has signed the Paris agreement which states a goal of keeping average global temperature raises two degrees below pre-industrial temperatures. Despite this, it is not clear what needs to be done. One thing for sure is that greenhouse gas emissions and ways to lessen them must be communicated in a concrete way in order to influence people and help fight climate change. This study explored how carbon budgets could be a tool for making greenhouse gas emissions less of an abstract concept. The study also examined how the implementation intentions-model could be used for increasing motivation in implementing behaviours in order to motivate reducing emissions of students. The focus of the study was to motivate participants to decrease consumption of aerial transportation and meat as these were ruled as important sources of emission for students. The study showed statistically significant results of whether these methods can be used in influencing participants behaviours. / Problem med klimatförändringar är av större vikt än någonsin tidigare för allt liv på jorden. FN har gjort bekämpning av klimatförändringar till ett av sina globala mål och 194 länder har skrivit under Paris-avtalet och dess mål att hålla temperaturökningen motsvara de under två grader förindustriella temperaturer. Att motivera folk till att minska sina utsläpp är ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringar, men hur det ska gå till har inte konkretiserats. Denna studie utforskar hur koldioxidbudgetar skulle kunna vara ett verktyg för att omvandla utsläppen av växthusgaser till ett mindre abstrakt koncept. Studien utforskade även hur implementation intention-modellen kunde användas för att öka studenters motivation att implementera nya beteende för att minska sina utsläpp. Studiens fokus var att motivera deltagarna att minska sin konsumtion av kött och långväga transport med flyg då dessa är stora utsläppskällor. Studien har kunnat visa statistiskt signifikant resultat om hur dessa metoder kan användas för att påverka deltagarnas medvetenhet om sina utsläpp.
3

Koldioxidbudget som verktyg förökad hållbarhet : En fallstudie om förändringsledning för hållbarhet på ett tillverkande elektronikföretag / Carbon budget as a tool for increased sustainability : A case study on change management towards sustainability at a manufacturing electronics company

Karlhager Liss, Gustav January 2022 (has links)
Sustainable development is important and companies are to a greater extent considering actively working to contribute to sustainable development. There are many driving forces for working with sustainability issues, but such initiatives are not always implemented. Examples of such driving forces may be market positioning or laws and requirements. To facilitate a shift towards sustainability, companies can use various methods and tools to lead. The purpose of the study is to introduce a tool and explain what it can look like and be used to change an organization to become a sustainable one. The tool in question is a carbon budget and previous research shows that there are not many studies done on carbon budgets at company level, even though it is relatively well used at region or country level. To answer the research question, a qualitative case study has been conducted where the empirical data sources consist of an interview study and observations. The case study was conducted at a manufacturing company in the electronics industry.The study through the case study succeeded in identifying a number of factors that are judged to have an impact on the success of a carbon budget as a tool. Above all, the study demonstrates the importance of being able to measure the emissions that exist as it is central to goal follow-up and motivation. In order to succeed, a carbon dioxide budget also needs to have a good foundation in management, a good and communicated vision and an action plan for how emissions are to be reduced. Furthermore, the study identifies that a carbon dioxide budget can to a large extent interact with Lean, provided that it is constructed in accordance with the study's framework. The connection with Lean enables the budget to have a greater focus, but also good help from the tools that Lean contains to work with reducing the "waste" of carbon dioxide emissions.Overall, the study believes that it is important from a strategic point of view to work with sustainability issues and a carbon dioxide budget is a good tool for that. The study thus makes a contribution to both research and the planet by further showing opportunities for companies to do something for the climate.
4

Plan, visualize, realize : A tool for budgeting and following-up a carbon budget for heads of division at a fly-intensive organization / Planera, visualisera, genomföra : Ett verktyg för att budgetera och följa upp en koldioxidbudget för avdelningschefer på en flygintensiv organisation

Matson Gyllang, Albin January 2022 (has links)
To prevent climate change, the world needs to reduce carbon emissions globally. This also applies to academia, where a large portion of a research-intensive organization’s total emissions comes from flying. At KTH, a research-intensive organization, an ambitious university-wide goal to reduce emissions from academic flying has been established. The mid-level structure in the organization, a division, functions as a boundary between the individual employee and the larger organization, and has been identified as a promising target to address the organizational goals. In this study a tool for heads of divisions to budget and follow-up a speculative carbon budget on their division is explored through a design process. It was found that a tool for heads of division to manage carbon emissions at their division needs to involve the employees in the process, be effortless in terms of prioritization of trips and provide a good overview for decision making. The most prominent finding, and the requirement for such a tool to be implemented, is clearer directives and communication from the top-level of the organization. / För att förebygga klimatförändringar behöver världen minska koldioxidutsläppen globalt. Detta gäller även akademin, där en stor del av forskningsintensiv-organisationers totala utsläpp kommer från flyg. På KTH, som är en forskningsintensivorganisation, har ambitiösa organisatoriska mål fastställts för att minska utsläppen från akademiskt flyg. Inom organisationen fungerar avdelningar som en förbindelse mellan den enskilde medarbetaren och den större organisationen, och har identifierats som en lämplig del av organisationen att agera på de organisatoriska målen. I denna studie utvecklas ett verktyg som ska hjälpa avdelningschefer att budgetera och följa upp en spekulativ koldioxidbudget på sin avdelning, detta utforskas genom en designprocess. Det uppmärksammades att ett sådant verktyg behöver involvera medarbetarna i processen, vara enkelt när det gäller prioritering av resor och ge en bra överblick för att kunna ta beslut. Den mest framträdande upptäckten, som också är ett krav för att ett sådant verktyg ska kunna implementeras, är tydligare direktiv och kommunikation från organisationens ledningsnivå.
5

Greenhouse gas emissions from three large lakes during the autumn 2020 / Växthusgasutsläpp från tre stora sjöar under hösten 2020

Bohlin, Veronica, Anderö Nordqvist, Anja January 2021 (has links)
Methane (CH4) and carbon dioxide (CO2) are two greenhouse gases and main drivers of global climate change. Lakes are known to be a source of CH4 and CO2 to the atmosphere. While the importance of these emissions is clear, their magnitudes and regulation are still uncertain due to the scarcity of flux measurement data from lakes. Most previous flux measurements have been carried out on lakes <10 km2 and the extrapolations are not representative of large lakes directly. Recent research has led to a growing recognition of the great importance of lakes as a source of emissions. Still, the relationship between environmental variables, lake properties and seasonal changes and the variability between and within lakes raises several question marks. Larger scale studies of greenhouse gases are needed to determine the spatial and temporal dynamics that exist. In this study, a floating chamber method and manual sampling was used to investigate the spatiotemporal variability and influencing variables of CH4 flux and concentration, as well as dissolved inorganic carbon (DIC) and pCO2aq (partial pressure of CO2 in the water). The sampling was conducted during five weeks in September and October 2020 in three large Swedish lakes. Our results generally showed varying CH4 values between the three lakes, indicating that nutrients affect the amount and emission of CH4. A pattern was found where the CH4 was higher near the shore and at a shallower depth. There was a correlation between CH4 concentration and the environmental variables wind speed and air- and water temperatures. Our DIC values were high in two of the lakes and low in one, all lakes’ DIC differed significantly from each other. The pCO2 did not have any difference within the lakes, and there was no difference between the lakes except in one case. Both DIC and pCO2 correlated with air- and water temperature. This study displays the large spatiotemporal variability within and between large lakes and that representative values for large lakes require more measurements under different conditions to distinguish how greenhouse gases emit and flux between lakes and atmosphere. / Metan (CH4) och koldioxid (CO2) är två växthusgaser och stora drivkrafter för globala klimatförändringar. Sjöar är kända för att vara en källa för CH4 och CO2 till atmosfären. Trots att betydelsen av dessa utsläpp är tydlig är deras storlek och reglering fortfarande osäker på grund av brist på flödesmätdata från sjöar. De flesta tidigare flödesmätningarna har utförts på sjöar <10 km2 och det har påvisats att extrapoleringar inte är direkt representativa för stora sjöar. Ny forskning har lett till ett mer allmänt erkännande av sjöars stora betydelse som källa till utsläpp. Trots detta väcker förhållandet mellan miljövariabler, sjöegenskaper, säsongsförändringar och variationen mellan och inom sjöar flera frågetecken. Storskaliga studier om växthusgaser behövs för att bestämma den rumsliga och tidsmässiga dynamiken som finns. I denna studie användes en kammarmetod och manuell provtagning för att undersöka spatiotemporal variabilitet och miljövariabler som kan påverka CH4 flöde och koncentration, samt upplöst oorganiskt kol (DIC) och pCO2aq (partial trycket av CO2 i vattnet). Provtagningen genomfördes under fem veckor i september och oktober 2020 i tre stora svenska sjöar. Våra resultat visade generellt varierande CH4 värden mellan de tre sjöarna, vilket indikerade att näringsämnen påverkar mängd och utsläpp av CH4. Ett mönster noterades där CH4 var högre nära stranden och på ett grundare djup. Det fanns ett samband mellan CH4 koncentration och miljövariablerna vindhastighet och luft- och vattentemperatur. DIC-värdena var höga i två av sjöarna och låga i en, alla sjöarnas DIC skiljde sig signifikant från varandra. pCO2 hade ingen skillnad inom sjöarna, och det fanns ingen skillnad mellan sjöarna utom i ett fall. Både DIC och pCO2 korrelerade med luft- och vattentemperatur. Studien visar den stora spatiotemporala variationen inom och mellan stora sjöar och att representativa värden för stora sjöar kräver fler mätningar under olika förhållanden för att urskilja hur växthusgaser emitterar och flödar mellan sjöar och atmosfär.

Page generated in 0.025 seconds