No description available.

Skandaler orsakade av bristande bolagsstyrning har kontinuerligt uppmärksammats i flera svenska börsnoterade bolag. Bolagsstyrning syftar till att skydda ägarnas intresse och kapital från verkställande direktörens (VD) opportunism. Ägarnas osäkerhet har bidragit till en ökad efterfrågan på information om hur bolag styrs och verkar. Ett sätt för ägarna att hantera osäkerheten är att använda sig av olika kontrollmekanismer för att få ökad information om bolaget. Kontrollmekanismen Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har använts för att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Samtliga 317 svenska börsnoterade bolag studerades för att sedan urskilja 122 bolag som hade avvikelser från Koden år 2018, vilka utgjorde studiens urval. Informationsinnehållet i förklaringarna till avvikelserna från Koden har tolkats utifrån agentteorin. En metodtriangulering i form av både en kvantitativ samt en kvalitativ metod har genomförts för att uppfylla studiens syfte. En kvantitativ metod har använts för att samla in data om bolagen och dess förklaringar. Den kvalitativa metoden har medfört att informationsinnehållet i de insamlade förklaringarna till avvikelserna kunde tolkas. Studiens resultat visar att 78% av förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 inte har ett godtagbart informationsinnehåll. Sju förklaringar till det låga informationsinnehållet i förklaringarna har identifierats:  <ul type="disc">Antalet avvikelser Alternativa kontrollmekanismer Okunskap Ägarstruktur VD:n sitter i styrelsen Undanhålla information VD:ns opportunism Studien visar att det finns informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD och att det fortfarande finns brister i bolagsstyrningen i Sverige. Det går att ifrågasätta Koden som kontrollmekanism för att hantera informationsasymmetri. / Scandals caused by insufficient corporate governance have been continuously noticed in several Swedish publicly listed companies. Corporate governance aims to protect the interests and capital of the owners from the opportunism of the chief executive officer (CEO). The insecurity of the owners has contributed an increased demand for information regarding how the companies are managed and operated. A way for the owners to handle the insecurity is to use mechanisms of control to increase the flow of information from the companies. The control mechanism Swedish code of corporate governance (The Code) has been used to assess the information asymmetry between owners, board of directors and the CEO in Swedish listed companies. All 317 Swedish listed companies were studied to distinguish a sample of 122 companies that had deviations from The Code in 2018, which constituted the study’s selection. The information content of the explanations for the deviations from The Code has been interpreted based on the agency theory.  A triangulation of methods of both a quantitative and a qualitative method has been used to fulfil the purpose of the study. A quantitative method has been used to collect data about the companies and their explanations. The qualitative method has been used to interpret the information content of the collected explanations for the deviations. The result of the study shows that 78% of the explanations for deviations from The Code in 2018 does not have sufficient information content. Seven explanations for the low information content of the explanations has been identified: <ul type="disc">Number of deviations Alternative mechanisms of control  Ignorance Ownership characteristics The CEO being a part of the board of directors  Withhold information The opportunism of the CEO The study indicates that there’s information asymmetry between owners, board of directors and management. In conclusion there are still shortcomings in corporate governance in Sweden and it is questionable if The Code is a well-functioned control mechanism to handle information asymmetry.

När covid-19-pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020 fanns en strävan att bromsa smittspridningen. Det gjorde att gymnasieskolorna pendlade mellan olika undervisningsformer utan någon vidare kontinuitet eller framförhållning. Under den påtagliga fjärrundervisningen har gymnasieelevernas upplevelser fått fokus medan gymnasielärarna hamnat i skymundan. Studien syftar till att utforska gymnasielärares upplevelser av den påtvingade fjärrundervisningen under pandemin. För att skapa förståelse i gymnasielärarnas upplevelser användes följande teoretiska ansatser: krav-kontroll-socialt-stöd-modellen, känsla av sammanhang, professionsteori och gränslöst arbete. Syftet styrde val av forskningsdesign, för att utforska upplevelse användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sammantaget resulterade urvalet i nio gymnasielärare med erfarenhet av undervisning både innan och under pandemin. Under transkribering och analys framkom det olika teman från intervjumaterialet. Det var påtagligt att lärarna upplevde en oklarhet i lärarprofessionen och dess ansvarsområde. Ett annat återkommande tema var förlust av kollegiet och dess samarbete när all undervisning skedde på distans. Det fanns en vilja hos lärarna att bibehålla undervisningen med samma kvalité, men utbildningsskulden hos eleverna var alltmer framträdande. Resultatets sammanvävning av den teoretiska ansatsen i diskussionen tydliggör lärarprofessionens ramar, saknad av stöttning från skolledning och kollegiets samspel. Det finns en upplevelse hos gymnasielärarna att den påtvingade fjärrundervisningen är ett tidsfördriv, för att försöka bibehålla en känsla av normalitet under pandemin