<p>I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan</p><p>menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.</p><p>Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man</p><p>utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och</p><p>förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att</p><p>utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta</p><p>processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt</p><p>arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett</p><p>ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera</p><p>den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och</p><p>frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget</p><p>genom observation och reflektion över varandras undervisning?</p><p>För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget</p><p>tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i</p><p>klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet</p><p>och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har</p><p>varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att</p><p>jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit</p><p>arbetet framåt med bland annat frågor.</p><p>Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka</p><p>inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i</p><p>en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag</p><p>som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga</p><p>om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri -</p><p>loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den</p><p>tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två</p><p>sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina</p><p>erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De</p><p>konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i</p><p>arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man</p><p>kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.</p>

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan. Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget genom observation och reflektion över varandras undervisning? För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit arbetet framåt med bland annat frågor. Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri - loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden. Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att kunna svara på mina frågor. Mina två fallstudier har varit Norrbottens museum och Jamtli- Länsmuseum i Jämtlands län. Jag har genomfört intervjuer samt tagit del av statistik och utvärderingar från respektive museum som jag sedan sammanställt. Det jag sett i min studie är att Norrbottens museum arbetar med en uppsökande verksamhet där man hyr ut färdiga minnesväskor till äldreboenden i Norrbottens län. Man når många av länets invånare som man annars inte skulle nå. Jamtli arbetar på museiområdet i nära samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Man arbetar med ett mindre antal personer men man arbetar individualiserat och under upprepade tillfällen. De minnen som museerna vill stimulera anser jag till största del är kollektiva minnen, även om man i Jamtlis fall arbetar utifrån de äldres livsberättelser. De teman och föremål man använder i reminiscensarbetet går att koppla till performance theory i fråga om begreppen restored behaviour och ritual. Denna uppsats belyser således två museers sätt att samarbeta med äldrevården. Deras arbetssätt skiljer sig åt från varandra men innehåller också likheter.

No description available.

Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

<p>Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.</p>

The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict. The reports published in Hemlandet, a newspaper on Swedish, have furthermore added to the, in many cases, unmotivated fear of Indians.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förändringsagent i ett pågående förändringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pågående förändringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde på att jag i min yrkesroll som specialpedagog även hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfällen och följde samt påverkade processen i förändringsarbetet, en slags iscensättande aktionsforskning. Jag hade tidigare påbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förändra hanteringen av åtgärdsprogram samt att främja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgångspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framträdde tydligt att det fanns olika förväntningar på arbetslagets funktion. Sett ur specialpedagogens perspektiv att bidra till ett förändrat arbetssätt som främjar kollektivt arbete uppstod en rad utmaningar. Dessa utmaningar kunde relateras till vissa föreställningar kring hur arbetslag ska arbeta och vad det ska vara till för. Det framträdde att det fanns en flexibilitet i hur arbetslagets mötestillfällen utformades. Flexibiliteten hade betydelse för vilka behov som styrde och vilka frågor som togs upp under mötestillfället. Detta bidrog till att mötestillfällena var svåra att på förhand veta vad de skulle handla om vilket fick betydelse för förändringsarbetet. Sett ur specialpedagogens roll uppstod frågor som rörde hur pass man som förändringsagent kan gå in och styra eller bestämma över förändringsarbetet. Det handlade om vem som skulle ha tolkningsföreträde och en balansgång mellan olika intentioner krävdes.

Titel: Motivation – och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag  Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: David Frisk &amp; Oskar Thurén Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag.   Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna. Svaren har därefter sammanställts, analyserats kontra varandra och med hjälp av innehållet i den teoretiska referensramen. Företaget har bett om total diskretion och därför nämns inte företaget eller personer vid namn.    Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visar på tydliga skillnader mellan medarbetarnas och ledarnas uppfattningar kring bonussystemets motivationskraft. Flera tecken på bristande kommunikation har också registrerats i undersökningen. Företagets nuvarande bonussystem har en relativt liten effekt på medarbetarnas motivation. Förslag till fortsatt forskning: Företaget, som undersökts, är mitt i en reformering av sitt bonussystem. Den mest intressanta fortsatta forskningen skulle vara att undersöka hur det nya bonussystemet påverkar medarbetarnas arbetsmotivation.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan, av företagsledare inom svenska tjänsteproducerande medelstora företag, ses som en riktlinje och/eller tänkeställare kring sina egna uppfattningar av medarbetarnas motivationsnivå av ett belöningssystem.   Nyckelord: Motivation, medarbetare, ledare, bonussystem, individuellt, kollektivt. / Title: Motivation - and perceptions regarding the bonus system in a company. Level: Bachelor thesis in business economy  Author: David Frisk &amp; Oskar Thurén   Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner   Date: 2012 – January   Aim: The purpose of this paper is to examine a medium-sized service-company's bonus system and the effects of it. We also want to see if there are differences of opinions and experiences of staff and leaders regarding their bonuses and incentive effects that come with it. The starting point of the essay was to get a picture of a bonus system's impact on the employees of a company.   Method: We have made a total of nine qualitative semi-structured interviews within one company. The interviews took place with employees and managers and the questions to them are basically the same but have been adapted to the groups. The answers have been compiled, analyzed against each other and against the theory. The company has asked for total discretion and therefore we have not mention the company or individuals by name.Formulärets nederkant   Result &amp; Conclusions:  Clear differences in perceptions between employees and managers have been found. Several signs of lack of communication have also been registered in the survey. The company's current bonus system has a relatively small effect on employee motivation.   Suggestions for future research: The company investigated is in the midst of a reform of their reward schemes. The most interesting research could this be that in due time, examine the new systems effects on the staff.   Contribution of the thesis: The essay can be viewed by managers in Swedish, medium-sized service-company’s as a guide and / or eye opener about their own perceptions of employees' motivation levels of a reward system.   Key words: Motivation, employees, managers, bonus, individually, collectively.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik. Det vardagliga arbetet och samverkan mellan personalgrupper organiseras i olika stor utsträckning, vissa delar av arbetet har knappast någon organisering alls. Vidare sker viss organisering och samverkan formellt från verksamhetens sida, medan annan sker informellt från personalens sida. Arbetets formella och informella or-ganisering påverkar i sin tur när, var och hur personalen har möjlighet att samverka med varandra. I diskussionen dras slutsatsen att villkoren för kollektivt lärande tycks bestå i ett sam-spel mellan den formella organiseringen och den informella organiseringen. Där den formella organiseringen i detta fall framför allt särskiljer personalen, medan den informella organise-ringen möjliggör samverkan och därmed även kollektivt lärande i viss utsträckning.