Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.   För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.   Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.   I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.   I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.

Samling är en vanligt förekommande rutinsituation som är en del av många förskolors och skolors vardag. Utformningen och syftet med samlingen varierar mellan förskolor och skolor men även mellan pedagoger. Samlingen är ett tillfälle för att socialisera där barn och vuxen interagerar men även barn och barn. Syftet med studien är att undersöka samlingen på yngrebarnsavdelningar samt de yngre barnens möjligheter eller begränsningar till interaktion i samlingen. Studiens forskningsfrågor avser att undersöka vilka innehållsmoment som förekommer i de yngre barnens samling samt hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion i de yngre barnens samling. Studien har genomförts på två olika förskolor med barn mellan 1-4 år, där det empiriska materialet insamlats med hjälp av videoobservationer. En teoretisk utgångspunkt studien utgår ifrån är ett sociokulturellt perspektiv på lärande där tematisk analys använts för att analysera empirin. Resultatet i studien är uppdelad i två delar där resultat del 1 visar att de vanligaste förekommande innehållsmomenten är sångkort, öppning av julkalender samt fruktstund. Momenten förekom på båda förskolorna men utformades och utfördes på olika sätt av pedagogerna. I resultat del 2 framkom tre olika teman som var återkommande i det insamlade materialet gällande hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion. Följande teman framkom: momentens utformning, pedagogens kommunikation och scaffoldning: en möjlighet till interaktion. Slutsatsen efter denna studie är att beroende på hur olika innehållsmoment utformas skapas olika möjligheter eller begränsningar till interaktion. Pedagogers kommunikation har även betydelse då pedagogers öppna frågor samt följdfrågor skapar större möjligheter till interaktion mellan barnen. I flertalet sekvenser framkom även att barn interagerar med varandra genom stöttning, där de lär med och av varandra. Denna stöttning och interaktion sker både verbalt och fysiskt och i vissa fall i en kombination av dessa.

Denna fenomenografiskt inspirerade studie har som syfte att öka kunskapen om variationen i specialpedagogers uppfattningar av sina bidrag i skolans kompetenshöjande insatser. Syftet är även att försöka fördjupa förståelsen för specialpedagogers inflytande på lärares kompetensutveckling. I studien intervjuas åtta utbildade specialpedagoger från sammanlagt fyra kommuner i södra och norra Sverige. Tillsammans representerar de samtliga stadier på grundskolan och även gymnasieskolan. I den fenomenografiska analysen kartlades specialpedagogernas uppfattningar, varvid sex kategorier framkom. Dessa är Planering av kompetensutveckling, Samarbete skolledningen, Informationsöverlämnande, Experten – inspiratör och stöd, Handledning samt Mentorsroll. Inom handledningskategorin utkristalliserade sig tre undergrupper, Enskild handledning, Grupphandledning och Handledning i kurser. Bilden som framträdde i studien visar att specialpedagogers bidrag till kompetenshöjande insatser och lärares kompetensutveckling är omfångsrik. Handledning i olika former utgör en stor del av specialpedagogernas inflytande på lärares kompetensutveckling. Men specialpedagogens handledningsinsatser är beroende av respektive verksamhets sociokulturella kontext, av specialpedagogernas kompetens och dessutom av deras personlighet. Specialpedagogens arbetsuppgifter behöver ständigt diskuteras så att inga begränsande ramar uppstår som hindrar specialpedagogen från att bidra till skolans kompetenshöjande insatser och därmed lärares kompetensutveckling.

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar. Inspirerande diskussioner. Ett hem. Ett kollektivhus.   Examensarbetet innebar för mig en återblick till varför jag en gång valde att bli arkitekt och funderingar kring vilken roll jag vill spela inom yrket fram över. Jag vill som arkitekt vara socialt engagerad och se mig själv som en aktiv del av samhällsutvecklingen. Jag vill låta arkitekturen inspireras av personligheter. Jag vill även finna ett sätt att arbeta på som inspirerar mig till att känna kreativ lust.   Jag ser en värld med resurser som sinar och klasskillnader som ökar. Jag anser att vi behöver hjälpas åt mer och minska konsumtionen.  Jag tror att ett sätt är att påverka detta som arkitekt är att stötta utvecklingen och byggandet av kollektiva boenden.   Genom facebooksidan “Reclaim the home”, som jag öppnade inför examensarbetet, fick jag tag på 7 st människor som var intresserade av att delta i utvecklandet av det kollektiva boendet. Den gruppen har jag träffat och fört en dialog med om deras boendevision. Detta arbete har sammanfattats och presenterats som en analyserad metodprocess och ett arkitektoniskt förslag som är genomritat till skedet för ansökan om bygglov. / A search for future practices. A forest plot in Åkersberga. Seven personalities.  Three meetings. Creative exercises. Inspiring discussions. A home.  A collective house.   This work meant for me a flashback as to why I once chose to become an architect and reflections on the role I want to play. I want to be a socially engaged architect. I want to let the architecture be inspired by personalities. I want to find a way to work that inspires me to feel creative desire.   I see a world where resources go dry and class differences that increase. I believe we need to to help one another more and reduce consumption. I believe that one way to influence this as an architect is to support the development and construction of collective housing.   Through the Facebook page "Reclaim the home" I got hold of 7 people who were interested in participating in the development of the collective housing. That group I have held discussions with about their housingvision. This work has been summarized and presented as an analyzed method process and an architectural proposal that is drawn to the stage of application for a building permit.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.

Konspirationsteorier är ett fenomen som är ständigt närvarande och som normaliserats i samtiden. De konspiratoriska tendenserna relaterar till misstro gentemot samhällsinstitutioner. Det är samhällsrelevant att studera tendenserna då lägre förtroende för institutioner kan medföra negativa samhälleliga konsekvenser i form av desinformation, fördomar, polarisering och extremism. Med bakgrund av detta kommer studien att undersöka hur konspiratoriska tendenser samvarierar med tillit och politisk sympatisering med Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är relevant att studera förhållandet mellan institutionell tillit och mellanmänsklig tillit då forskning har visats att förtroende gentemot samhällsinstitutioner har ett samband med tillit gentemot andra. Studien vill vidare bidra med slutsatser kring vilka skillnader i tillit som finns bland olika partisympatisörer samt hur tilliten samvarierar med konspiratoriska tendenser. Med inspiration från Putnams teori om socialt kapital genomförs en kvantitativ analys av hur nätverk, normer och tillit samvarierar utifrån konspiratorisk mentalitet, tillit och politiska sympatisering. Datasetet är inhämtat från Novus år 2017 på initiativ från Institutet för framtidsforskning. Urvalet är vuxna i Sverige som sympatiserar med Moderaterna, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Urvalet uppgår till 3 647 respondenter. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital. Resultaten indikerar att konspiratorisk mentalitet samvarierar med individens tillit och att sambandet skiljer sig mellan moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. Studiens resultat kan framför allt visa att tilliten till andra människor minskar den konspiratoriska tendensen hos individen. Studien kan även visa att sverigedemokrater tenderar att ha högre konspiratorisk mentalitet än moderater och socialdemokrater. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital då lägre tillitsnivåer tenderar att leda till större misstro och skepsis gentemot samhällsinstitutioner.