Studien syftar till att få en ökad förståelse för det kollektiva lärandet genom reflektion i arbetslagen på förskolorna och har haft sin utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv med kompletterande teoretiska begrepp. Studien bygger dessutom på en kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vårt resultat visar att förskolans pedagogiska personal över lag uppfattar det kollektiva lärandet genom reflektion som positivt och kvalitetshöjande. Dock med undantag för när reflektionstiden går åt till att enbart skapa en gemensam förståelse för undervisningen och syftet med reflektionen. Vidare visar resultatet att den pedagogiska personalen främst använder det kollektiva lärandet i utbildningen i form av utveckling av undervisning och förhållningssätt. Studiens slutsats är att kollektivt lärande genom reflektion i många fall uppfattas gynnsamt för utveckling av förskolans kvalitet, undervisning, förhållningssätt och för de yrkesverksammas kompetensutveckling, vilket kräver en samsyn, stöttning, god inställning och trygghet i arbetslaget.

De senaste åren drabbades världen av en pandemi, nämligen Covid-19. Detta har påverkat organisationer och företag i negativ bemärkelse. Pandemin har skapat utmaningar för chefer att arbeta hälsofrämjande inom organisationer under denna tid. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om hur de arbetat hälsofrämjande i sitt ledarskap med att främja hälsa och lärande under Covid19-pandemin. I denna studie har den teoretiska referensramen varit känsla av sammanhang (KASAM) som har sin utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv samt teorin om det kollektiva lärandet. Författarna utgick i studien från en hermeneutisk forskningsinriktning med en abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier skapades. Resultatet i studien indikerar på att chefer arbetade med fysisk aktivitet, digitala mötesformer och kommunikation i ledarskapet för att främja medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin. Slutsatser i studien var att cheferna har uppfattat att de främjade medarbetarnas hälsa genom fysisk aktivitet då det stärkte medarbetarnas KASAM, även lärandet främjades genom digitala mötesformer samt att kommunikation i ledarskapet främjade medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin.

Generation Z, personer födda mellan åren 1997-2012, är unika i deras egenskap av att vara den första generationen digital natives, det vill säga med liten eller ingen erfarenhet av ett liv utan internet. Ytterligare en unik identifikationsmarkör som lyfts fram hos generationen är deras egenartade humor, som beskrivs som abstrakt, oförståelig och intern. Internet skapar en global arena för generationen att dela denna humor. En central plattform där detta sker är Tikok. Tidigare forskning har teoretiserat om att Generation Z använder humor för att stärka den kollektiva identiteten, utifrån analyser av det humoristiska uttrycket memes. Vi avser med denna studie att skapa en bredare förståelse för denna obegripliga humorn i helhet med syftet att undersöka om den kan tänkas ha en betydelse för det kollektiva identitetsskapandet. Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats där vi avser att undersöka Gen Zs upplevelse av humoristiskt innehåll på Tiktok. Detta gjordes genom tio intervjuer. Med hjälp av Blumers interaktionistiska perspektiv, såväl som Goffmans teori om inramning kunde vi synliggöra att humorn är konstruerad kring komponenterna snabbhet, autenticitet, självdistans, originalitet och chockfaktor, samt att det finns primärt fyra olika typer av humor som upplevs roligt: dum-, observerande-, ironisk- och hånfull humor. Med hjälp av Jenkins och Tajfels teori om kollektiv identitetsskapande kunde vi synliggöra hur konstruktionen av humorn fyllde en central roll i att stärka den kollektiva identiteten på flera olika sätt. Således har vi kunnat synliggöra vad som upplevs roligt av Generation Z och vilken betydelse detta har för att stärka den kollektiva identiteten.

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av ett skolförbättringsarbete genom ett kollegialt lärande. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie för att ge en detaljerad beskrivning av hur lärare upplever och tolkar skolförbättringsinsatser i praktiken genom ett kollegialt lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt är praktikens olika praktikarkitekturer för ett kollegialt lärande och är en beskrivning för hur alla praktiker ingår i ett samspel med varandra i skolans inre- och yttre värld.  Resultatet visar att respondenterna anser tiden till att arbeta med förbättringsarbetet som en bristvara och att tiden inte räcker till att avsluta de kollegiala diskussionerna. Här anges de organisatoriska skillnaderna mellan skolorna gällande avsättning av tid och hur det påverkar förbättringsarbetets fortskridande. Utmaningar i förbättringsarbetet är att hitta gemensamma beröringspunkter genom kollegialt lärande som blir för läraren betydelsefullt att omsätta i praktiken. Respondenterna betonar att förbättringsarbetet Effektiv undervisning har inneburit att det har det skapats ett samförstånd och samordning genom det kollegiala lärandet. / The purpose of the study is to examine teachers´ experience of working with school  improvement through collegial learning. The study is based on a qualitative interview study to give a detailed description of how teachers experience and interpret school improvement stakes in practice through collegial learning. The study´s theoretical framework starting point is connected to different architectures in practice through collegial learning and is a description for how each practice is interplay with the others in the inner and outer world of the school.  The result shows that the respondents lack time to work with the school improvement and that there is not enough time to finish the discussion in collegial learning. It is stated that there is a difference between the school units according to how much time is set aside in the different schools and it affects how the work with school improvement is progressing. The challenges in working with school improvement are to find common touch points through collegial learning which is meaningful to the teachers to convert into practice. The respondents stress that the school improvement Effective teaching is a foundation for creating consensus through collegial learning.

No description available.

No description available.

This thesis aims to shed light on the collection of Oriental manuscripts at the Uppsala University Library Carolina Rediviva and how the collection is a part of the collective memory. The main question which is central for this thesis is: have orientalism and structures of power influenced the acquisition, arrangement and methods of accessability regarding the Oriental manuscripts? If yes, in what way and why? If no, how has this been avoided? The theoretical framework consists of four approaches: phenomenology, sociology of knowledge, orientalism and power which are applied to the archival concept of collective memory. The main source of material consists of three parts: the historical texts which gives an informational framework regarding the time and place in which the manuscripts were collected, the catalogues in which the manuscripts are described and the transcripted interviews alongside correspondence. Methodologically the thesis is based upon a qualitative method which also partly makes up the foundation for the main material. The methods used are interviews and text studies of manuscript catalogues, historical texts and exhibition catalogues. The usage of manuscript catalogues was, due to the limited time, restricted to one which is written in English, as for the informants they are limited to three. The result of this study shows that the historical foundation on which the Oriental manuscript collection came into existance rests on a basis consisting of orientalism and power structures. This foundation is somewhat reproduced in time and in some ways current regarding the arrangement and methods of accessability both in historical and contemporary approaches.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huliganism som ett socialt fenomen, där det ingått att undersöka vilken mening det kollektiva våldet inom huliganismen fyller för individerna, på vilket sätt huligankulturen är organiserad, samt vad som karaktäriserar den typiske huliganen. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med två aktiva huliganer och två före detta huliganer. Förutom intervjuer har även inspiration från Swedbergs (2016) definition av teoretisering använts som metod i denna studie. Studiens teoretiska referensram utgörs framförallt av Ahrne och Brunssons (2011) teori om partiell organisering och Littman och Palucks (2015) teoretiska förståelse för varför individer väljer att bruka våld på uppdrag av en grupp. Som ett teoretiskt verktyg i analysen har även Simmels (se Korllos, 1994) teori om sociala typer använts. Resultatet visade att våldet fyller en känsla av gemenskap, men kan även användas som ett sätt bevisa sig inför andra huliganer. Inom huliganismen kunde de organisatoriska elementen medlemskap, hierarki, regler och sanktioner hittas. I resultatet framkom även att den typiske huliganen är lojal mot andra huliganer, han kan socialisera sig med andra medlemmar av gruppen, han har en vilja att slåss, och våldet medför att han ljuger för personer utanför huligankulturen.

” You don’t talk about politics or football around the dining table” is a Chilean expression that well describes how the dictatorship (1973–1990) is attached to the societal soul, with people’s diversifiedrelationships to its legacy. For the outside world, Chile is a thriving democracy that got out of Pinochet’s iron grip, but for many Chileans, the transition to democracy has excluded demands for justice and a real influence. How is it to be born into democracy and grow up in a society where the struggle for memory is a struggle for the future? Where you did not live the terrible years but live with its consequences? This study is interested in how the younger generation breaks a generational silence and actively participates in politicizing memory. With a political-ethnographic approach and a customized discourse analytical tool, these processes are captured through an extensive case study of the memory site Londres 38, espacio de memorias. In conversations about impunity with the memory site’s young representatives and the school and university class’s diversified reflections on the subject during participating visits, present research shows how the place becomes a democratic deliberative platform, in contrast to prevailing power relations, giving voice and perspective to a new generation.

Flyktingkrisen i Europa har lett till nya politiska skiljelinjer och ökat högerextrema partiers väljarstöd. Medan en hög grad av exponering för flyktingar över tid ökar stödet för högerextrema partier har en direkt kontakt med flyktingar visats minska partiernas väljarstöd. Positiva möten har ökat kollektiva handlingar för att ge stöd åt en minoritetsgrupp medan negativa möten minskat dessa handlingar. Med bakgrund i värdedimensionen GAL/TAN har Allports kontakthypotes undersökts i denna kvantitativa enkätstudie. Kontakthypotesen har testats genom att undersöka positiva och negativa möten med flyktingar och deras samvariation med kollektiva handlingar. Handlingar för och emot flyktingar har likställts med en röst på ett invandringsvänligt respektive ett invandringskritiskt parti. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har definierats som invandringsvänliga partier och Sverigedemokraterna som ett invandringskritiskt parti. Då lärare och poliser kontinuerligt möter flyktingar men på skilda premisser har de varit undersökningens analysenheter. Lärare förväntades ha positiva möten och ligga till vänster på GAL/TAN-skalan med en röst på ett invandringsvänligt parti, medan poliser förväntades uppleva negativt laddade möten och ligga till höger genom att rösta på ett invandringskritiskt parti. Resultaten visade att positiva möten samvarierade med en hög andel röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan negativt laddade möten samvarierade med ungefär lika hög andel röster på Sverigedemokraterna.