Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna. Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken. Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen. Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra. Genom dialog skapas förutsättningar att förstå varandra. Det är när förståelsen finns om varandra som relationerna stärks och på så vis skapas relationik. / Today's organizations face significant challenges in being competitive with the outside world. Human resources are the organizations most important factor at all survive. For the business to be able to manage and utilize employee skills in the right way, it creates conditions and occasions where relationships can occur. This is something that is discussed in both research and literature as well as how organizations should be structured to encourage work on employees. This study is a contribution to be used in organizations to work to develop employees' collective learning about each other to strengthen relationics. Process method that has been used to create collective learning among employees is attractive work. Participants have been carrying out the method and observations have been made on how the participants have acted during the process. The result shows that to achieve a collective learning requires participants to show the commitment and willingness to learn about each other. Through dialogue creates the conditions to understand each other. That's when the understanding is on another as relations strengthened, and thus created relationic.

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions. The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar’s theories of social memory as a means for the public good. Through a user perspective web resources tied to the projects are analyzed as well as defining documents of the archival institutions responsible of the projects. The findings are then discussed in a broader perspective using the three keywords access, agency and interest. The aim is to examine to what degree the projects allow participation through a comparative analysis of the chosen projects.  The study suggests that whereas the projects aims to create access to all members of society, the chosen structures of the projects make up limitations for participation for some groups of society, affecting their opportunity to participate. Limitations of the projects, such as language, make up barriers for participation creating private spheres inside the public of the projects studied. The thesis stresses the need for the existence of a multitude of different participation projects with different forms of participation in order to properly fulfill the needs and interests of the public in the archives. This is a two years master’s thesis in archival science.

The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in. The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm. Eight themes emerged in the results and these formed the basis for analysis and discussion. The results have been interpreted on theories about learning organization, collective and organizational learning. The results indicate that employees perceive the importance of working closely with competent colleagues and that much of their common learning occurs primarily in the work teams. This takes the form of cooperation, openness with competencies, dialogue and reflection. The planned meetings also appeared to be supportive of the work outside of them. Furthermore, possible power aspects appeared in the communication, and particularly in the dialogue. Individual differences in how employees can manage themselves in communication also appeared to be an obstacle. Throughout, a picture emerges in which employees perceive that learning and development is based on personal responsibility.

Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas syn på lärande genom att belysa de förutsättningar som skapar lärande i den studerade kontexten. Studien är förlagd på en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen Västra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkät ligger till grund för denna studie och utifrån enkätens svar valdes en serviceenhet ut, då denna enhet påvisade goda resultat inom kategorierna lärande i arbetslivet, socialt klimat och återkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har således analyserats med inspiration från fenomenografins sju analyssteg. Resultatet visar att respondenterna uppfattar lärandet och dess förutsättningar på olika sätt, men att det samtidigt finns gemensamma karaktärsdrag i uppfattningarna. Det öppna klimatet och den goda sammanhållningen i teamen anses av majoriteten skapa ett bra arbetsklimat. Det visade sig även att teamarbete som arbetssätt var en förutsättning för det kollektiva lärandet på de studerade arbetsplatserna / The aim of the study is to investigate the employees' views on learning by highlighting the conditions that creates learning in the context. The study is located on a service management called Regionservice within the public organization Västra Götalandsregionen. A previously made quantitative survey has been the foundation for this study, and based on the responses one unit was selected becauce it showed good results in the categories of learning in working life , social climate and feedback . To answer the purpose a qualitative method where used, and 17 employees were nterviewed. We as students have been inspired by phenomenographic and the data material has been analyzed with inspiration from a phenomenographical method. The results shows different perspectives of learning, but it also reveals similar opinions. An open climate and good cohesion in the teams are considered by the majority to create a good working atmosphere. It was also found that teamwork approach was a prerequisite for collective learning in the studied workplaces

In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory. In a digital environment, these organizational limits could probably be overcome, but there is a need for new goals, perspectives and frameworks for the management of public archives. In an e-government context, interoperability is often mentioned in the discussion of accessibility. Interoperability could be understood as the ability of diverse organizations to interact together towards common goals, and include technological, semantic, organizational, legal and political aspects. The hypothesis like assumption of the thesis is that interoperability could contribute to making the archives a more significant part of the collective memory.The thesis uses a case study methodology, and a critical discourse textual analyses. Records Continuum Model and archival perspective about collective memory, particularly Jimersons distinction of collective memory from other types of memory, is used as a theoretical frame for the analyses. The case is the project e-archives and e-diarium, which is a Swedish E-delegation project, driven by the National Archives. Central documents from the project is analysed, as is important documents for the work on e-government for the contextual understanding.The results indicate that interoperability may contribute to making the archives a more significant part of the collective memory, practically and discursively. Practically, it provides conditions to share information and remove barriers for interaction. Discursively, it contributes to an overall perspective of public administration, and switch the view from each single organization to the citizens and the society as a whole where the information is seen as a common societal resource. Interoperability is also an important factor in the development of a common information architecture for the whole of the public administration. This change in perspective could make the archives, when included in the e-government, change perspective from the archives creators to the end users and society at large, and give more effort in making the archives accessible in the collective dimension.

Öppna kontorslandskap är ett sätt att möblera arbetsplatser så att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbättra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbättra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan påverka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsställelse negativt. Dessutom finns det en risk för sämre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap på en specifik organisation. Speciellt vill vi bidra med kunskap om hur medarbetare kan lära av och med varandra i ett öppet kontorslandskap. För att undersöka dessa förutsättningar har en kvalitativ studie utförts där åtta personer intervjuats. Detta för att nå medarbetarnas individuella upplevelser. Studien har utförts på en enhet inom en svensk privat organisation där anställda arbetar med personaladministrativa uppgifter. Resultatet har analyserats utifrån ett perspektiv på lärande. Vi har kommit fram till att medarbetare påverkar varandra i det öppna kontorslandskapet och är en förutsättning både för lärande och utförande av arbetsuppgifter. Vi vill därför mena att det finns en koppling mellan dessa två kategorier. Hur landskapet är utformat samt vilka arbetsuppgifter du har kommer, enligt våra resultat, indirekt påverka de pedagogiska möjligheterna på organisationen. Vår slutsats är att de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i det öppna kontorslandskapet är; att kunna använda landskapet som en arena för lärande, se till att ljudnivå går att kontrolleras samt att se till så utformningen av landskapet inte är för stort och att medarbetarna sitter ihop med personer som de har ett utbyte av - både arbetsmässigt och utvecklingsmässigt. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

Syftet med studien var att förstå arbetsgivarsidans syn på förhållandet till fackliga organisationer och undersöka huruvida detta förhållande förklarar varför den svenska modellen fungerar så bra som den gör. För att uppnå målet med studiens ställdes följande frågeställningar: Hur ser arbetsgivarrepresentanter på förhållandet till fackförbund? Hur bidrar arbetsgivarrepresentanternas syn på fackförbunden till den svenska modellens framgång och fortlevnad? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter i Stockholms största företag. Dessa resultat analyserades mot ett teoretiskt ramverk från tre tongivande sociologers gemensamma beröringspunkter kring kollektiva idéer. Tidigare studier inom området har dominerats av kvantitativ forskning om hur arbetsgivare sett på fackförbund i förhandlingssammanhang. Denna uppsats avser därmed att fylla en kunskapslucka av en djupare förståelse för arbetsgivarrepresentanters syn på fackförbund. Resultaten från studien visar på att arbetsgivarrepresentanterna främst har en positiv syn på förhållandet till fackförbunden, men att det även finnas aspekter där de ser problem.  Den positiva synen tenderar också att bidra till den svenska modellens framgång och fortlevnad. Det förekommer däremot resultat som visar på motsatsen. Det finns därmed ett behov av vidare studier inom området för att reda ut det tvetydliga resultaten.

Denna studie grundas på en systematisk arbetsmiljöutbildning kallad Suntarbetsliv vilket är en gemensam utbildning för chef och skyddsombud. Utgångspunkten för vår studie är att det behövs mer förståelse för en utbildningsinsats samt dess möjligheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur chef och skyddsombud i en offentlig organisation arbetar efter en gemensam arbetsmiljöutbildning och om utbildningen genererat i kollektivt lärande. I studiens teoridel presenterar vi följande huvudpunkter: arbetsmiljö, utbildning och kollektivt lärande samt teorier som förklarar hur hinder kan uppstå i lärprocesser. Metoden i studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tre chefer och tre skyddsombud i en kommun i Dalarna. Resultatet är att en gemensam bas för chefer och skyddsombud skapar förutsättning för kollektivt lärande på organisationens verksamheter. Slutsatserna som dragits baseras på resultatanalysen och är att viljan till att lära startar inom oss själva och därför måste organisationsmål vara tydliga och konkreta så att missförstånd undviks. / This study is based on a systematic work environment education called Suntarbetsliv, which is a joint education for managers and safety representatives. The starting point for our study is that there is a need for more understanding of an educational initiative and its possibilities. The purpose of this study is to investigate how a manager and safety representative in a public organization works after a common work environment education and on education generated in collective learning. In the theory's theory we present the following key points: work environment, education and collective learning. The method in the study is based on a qualitative method. We have conducted semistructured interviews with three managers and three security representatives in a municipal in Dalarna, Sweden. As a result, a common base for managers and security representatives creates the prerequisite for collective learning on the organization's activities. The conclusions taken are based on the results analysis and are that the willingness to learn starts within ourselves, and therefore, organizational goals must be clear and concrete so that