Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet. / This study examines the Facebook group #jagärhär and how they could be seen as a social movement that promotes a moral debate atmosphere. The purpose of this study is, through a qualitative interview and digital observation, to analyse the arrangement and participation in #jagärhär and to discuss this through theories about social movements, mediated collective action and morality. Questions related to their purpose and importance both on the Internet as well as their role in the society is discussed throughout the analysis. The study shows that members of #jagärhär utilize digital media to pursue a political matter. Members mobilize with the help of functions provided by Facebook to coordinate activist actions in which they together show moral courage to prevent the hateful debate atmosphere in the comment sections. At the same time could the existence and engagement of #jagärhär indicate that there is an established societal issue due to deficient laws and rules related to the Internet.

Vi vuxna känner igen en hel del schablonbilder i Harry Potter-böckerna; vi har stött på namnen och företeelserna förut i myter, religion och i symbolvärlden. Men de yngre läsarna med föga eller ingen tidigare läsvana, som troligtvis aldrig har stött på ”de gamla litterära motiven” tidigare, attraheras ändå av böckerna. Frågan jag därför ställer är om de unga läsarna enbart fascineras av äventyren, spänningen och humorn i böckerna. Eller om det finns något i människans inre som tilltalas av den dolda innebörden i texterna, som förmedlas av symbolerna och myterna i berättelserna. Finns det sålunda något i vårt gemensamma undermedvetna, i enlighet med Jungs teorier och tankemodeller om bl.a. det kollektivt undermedvetna, som tillfredsställs och som därmed kan förklara varför Harry Potter-böckerna gjort sådan succé? Mitt syfte är alltså att försöka upptäcka om det finns något i Jungs sätt att beskriva det mänskliga psyket som kan appliceras på Harry Potter-böckerna och som kan klargöra varför dessa tilltalar så många. Jag kommer fram till att det tydligt framgår hur C. G. Jungs förklaringsmodeller kan tillämpas i analys av Rowlings verk. Jag finner att de arketypiska strukturerna föreligger som grundmönster i romanernas komposition och struktur. De arketypiska tolkningarna bidrar till en ökad förståelse och en fördjupad upplevelse av berättelserna om Harry Potter. Det som från början verkade vara ren underhållning för barn visade sig ha ett psykologiskt djup som har rötter till mytologi, sagor och religion. Jag ställer mig därför tveksam till om Harry Potter-böckerna i själva verket är tänkta som barn och ungdomsböcker, strukturen verkar alltför komplicerad för att så vara fallet. Jag har upptäckt att det finns likheter och samband mellan Rowlings romaner och ett flertal mytologiska och religiösa motiv. Till stor del har alltså Jungs teorier visat sig vara tillämpliga på litteratur som utkommit mycket länge efter hans död, vilket kan bekräfta hans teorier.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om chefens och kommunikationens betydelse för att det kollektiva lärandet på en icke namngiven arbetsplats uppstår. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer där medarbetare samt en chef på en avdelning medverkade. Analysmetoden som användes var fenomenografisk genom sjustegsmodellen. Resultatet visar på att arbetsplatsen hade en arbetsplatsspecifik terminologi som ansågs viktig för medarbetarna samt chef. Vidare visade resultatet att det kollektiva lärandet börjar redan vid upplärningen av nya anställda och fortsätter sedan med något som arbetsplatsen kallar för KUT-timmen. Det kollektiva lärandet arbetas aktivt med på arbetsplatsen, uppmuntras av chefen samt att medarbetarna har en uppfattning att det är chefens ansvar att pusha till att ett kollektivt lärande uppstår och här ser medarbetarna att chefen uppfyller sin del. Resultatet visade även att medarbetarna samt chef anser att det finns ett bra socialt samspel på arbetsplatsen och att detta leder till en tillit till chef samt medarbetare. Det sociala samspelet arbetas för aktivt av chefen via bland annat 1 till 1 samtal som uppfattas positivt av samtliga medarbetare då det bidrar till en nära relation till chefen. Det resulterar i en trygg arbetsplats där samtliga medarbetare trivs väl. De slutsatser som kan dras är att om det ska uppstå ett kollektivt lärande på arbetsplatsen har chefens agerande en roll i om detta sker. Både medarbetare och chef delar denna uppfattning och även att det finns en viktig del i att kommunikationen är korrekt så att alla på arbetsplatsen förstår den arbetsplatsspecifika terminologin för att ett lärande ska ske, oavsett om det är individuellt eller kollektivt. Studien är relevant då ämnet är aktuellt inom det pedagogiska forskningsfältet, detta stärks av den tidigare forskning som använts i studien.

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder. / A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.

The purpose of this study is to contribute experience and insights, based on an interdisciplinary collaboration that can enhance the learning environment for hard of hearing pupils and ultimately their knowledge development. Hard of hearing pupils have lower goal fulfillment than hearing pupils. With this thesis I want to highlight the insights the participants in the research circle made on the basis of written and verbal dialogue. A qualitative content analysis has been used as a method of analysis in this study where the focus has been on a search for the similarities and differences based on the participants' written reflections. The study shows that the participants in the research circle by using and internalizing various tools in the social interaction develops the ability to enter into dialogue with each other and themselves. Which leads to that meaning and understanding are created for each other's activities. By starting from everyday situations and activities the dialogue leads to insights and a deeper understanding of the other activity. The study shows how the participants in both practices, who elementary school and hearing habilitation forms, creates a collective memory that promotes collaboration. Which ultimately should benefit the pupils' knowledge development.

Under senare år har ett ökande antal lärare valt att lämna sitt uppdrag i skolan (Åstrand, 2018). Det finns varierande orsaker till att skolpersonal väljer att inte stanna kvar på sin arbetsplats men en del verksamma inom skolan beskriver att det är för mycket administrativt arbete, en del anger att ansvaret har ökat och några menar att arbetsbördan i skolan har ökat. Idag uppskattas det att det saknas 60 000 behöriga lärare i svensk skolverksamhet. På en skola i södra Sverige har det varit ett stort personalskifte. Det har varit många lärare som har blivit sjukskrivna eller som har självmant valt att lämna sin arbetsplats. I en tillhörande förstudie som genomfördes under våren 2019 identifierades det att det fanns otydligheter i uppdragsbeskrivning och ansvarsfördelning.   I genomförandet av den här studien valdes det att utföra en fallstudie med abduktiv ansats för att utreda möjliga bakomliggande problem som tidigare nämnts på den sydsvenska skolan. Utgångspunkten i studien var att presentera olika faktorer som påverkar och främjar lärarnas uppdrag. Syftet med uppsatsen var att identifiera och kartlägga faktorer som kan skapa uppdrags- och ansvarsförståelse i skolorganisationen. Som stöd har följande frågeställning använts: Vilka faktorer hindrar lärarnas uppdrag- och ansvarsförståelse? och Vilka är de faktorer som skapar uppdrags- och ansvarsförståelse?. För att förstå hur lärarna arbetar i sin yrkesvardag och upptäcka möjliga faktorer som påverkar lärarnas uppdrag har författaren studerat teori som tidigare forskning tagit fram. Datainsamlingen har bestått av kvalitativa datainsamlingsmetoder som observationer på lärarna med ett utformat observationsschema samt enskilda intervjuer med dem. I resultatet avsnittet presenterats resultatet av observationsschemat samt lärarnas utsagor.  Vilka faktorer som hindrar lärarna var (1) Digitaliserad kommunikation, (2) Förtroende och uppriktighet mellan personalen, (3) Brist på kollegialt samarbete, (4) Mötets agenda som tog tid från lärarnas arbete, (5) Avsaknad av ledarskap och (6) Lärarnas arbetsmetoder. De faktorer som skapar uppdrags- och ansvarsförståelse var (1) Lärarna förstår sitt uppdrag, (2) Mötesstrukturerna i form av en bestämd dag och klockslag i veckan, (3) Motivationen och engagemanget lärarna har för sitt yrke samt (4) Viljan att samarbeta mellan lärarna.  För att skapa fler förutsättningar till uppdrags- och ansvarsförståelse presenterades det en PGSL för fortsatt förbättringsarbete på skolan. / During the last couple of years, an increasing number of teachers have chosen to leave their profession in the world of teaching. There a number of reasons as to why teachers are leaving their current employment; some teachers describe their administrative workload being overwhelming whilst others state that the general responsibility at the workplace has increased. In addition, some teachers declare that the general workload also has increased. Nowadays there is a lack of educated teachers, approximately around 60 000 vacant posts need to be filled in the Swedish school-system. In a school, located in the south of Sweden, there has been a large shift of employees. There has been a large number of teachers, who have been on sick leave or left their employment voluntarily. In a pre-study, made in the spring of 2019, which this essay is based on, ambiguities were identified in regard to the job description and the division of responsibility, in the teaching profession. In order to carry out the study of this essay, a case study with an abductive approach was chosen to investigate the factors behind the problems previously mentioned, in the previously mentioned a south-Swedish school. The premise of the study was to present different factors which influence and support the teachers’ mission. The intention of the essay was to identify and map factors which can promote mission- and responsibility-comprehension in the school.  To enable the essay and the study, the following questions were used: Which factors are hindering the teachers’ mission- and responsibility comprehension? and Which factors create mission- and responsibility comprehension?. To understand the teachers’ challenges in everyday tasks and discover possible factors that are influencing the teachers’ mission, the author of the essay has studied results which previous research has produced. The collection of data is a qualitative data collection method consisting of observations of teachers as well as individual with the teachers. In chapter 4, results, the results of the observation-schedule and the teachers’ dictums are presented. The factors which obstructed the teachers in their daily work were (1) Digitalized communication, (2) Confidence and honesty between staff, (3) Lack of cooperation between colleagues, (4) The meeting’s agenda, which took time from the teachers’ work, (5) The lack of leadership and (6) The teachers’ working methods. The factors which promoted mission- and responsibility comprehension were (1) The teachers’ comprehension of their mission, (2) The structure of the meetings, in the shape of a scheduled day and time for the meeting, (3) The motivation and dedication the teachers feel for their job as well as (4) The willingness to cooperate between teachers. To create better opportunities for mission- and responsibility comprehension, a PDSA-cycle was presented for the continuation of the work improvement for the school.

Organisationer är beroende av medarbetarnas unika kunskap vilket även har kommit att betraktas som den viktigaste strategiska resursen. Kunskap är även betydelsefullt för organisationers framgång och konkurrenskraftighet. För att bibehålla konkurrensfördelar är det av vikt att skapa framgångsrika lärtillfällen som främjar både individuellt och kollektivt lärande. Den här undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur kollektivt lärande uppstår samt ledarskapets betydelse för det kollektiva lärandet. Den teoretiska referensramen utgår från teorier om vilka förutsättningar som behövs för ett kollektivt lärande samt ledarskapets betydelse. Undersökningens empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med tre medarbetare och tre ledare på en utvecklingsavdelning vid en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningens resultat har analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Undersökningens slutsatser är att kollektivt lärande har potential att uppstå genom dialog och reflektion i gruppmöten, genom nära relationer och via digital dokumentation. De aktiviteter som ledare skapar som har potential för kollektivt lärande är; planerade aktiviteter som avdelningsdagar som möjliggör gemensamma övningar, kunskapsforum och gemensamma luncher. Vidare skapar ledare förutsättningar genom att bygga relationer till sina medarbetare och uppmuntra medarbetarna till samarbete genom att ange samarbete som ett lönekriterium. / Organizations are dependent on the employees' unique knowledge, which has come to be regarded as the most important strategic resource. Knowledge is also important for organizations' success and competitiveness. To maintain competitive advantage, it is important to create successful learning opportunities that encourage both individual and collective learning. This study aims to describe and analyse how collective learning arises and the importance of leadership for collective learning. The theoretical frame is based on theories about what prerequisites are required for collective learning and the importance of leadership. The survey's empirical data has been obtained through semi-structured interviews with three employees and three leaders at a development department at a government agency in central Sweden. The study's results have been analysed in relation to the theoretical frame. The study's conclusions are that collective learning has the potential to arise through dialogue and reflection in group meetings, through close relationships and via digital documentation. The activities that leaders create and have the potential for collective learning are; planned activities such as departmental days that enable joint exercises, knowledge forums and common lunches. Furthermore, leaders create the prerequisites by building relationships with their employees and encouraging employees to collaborate by stating cooperation as a pay criterion.

The purpose of this study has been to use Birkland’s (2009) theory about crisis induced learning to see how the collective learning process has worked for the three actors Stockolms Stads Trafikkontor, Trafikverket and Stockholms länsstyrelse after the two large cases of snow falls 2012 and 2016. I found that there was a need for this study as there are very few studies done that focus on how collective learning works in collaborating organisations despite of the fact that it is an important factor for a strong crisis management capability. I have done this through both creating my own data by use of qualitative interviews and then analysing this with written material in forms of evaluations and annual reports. After applying Birkland’s (2009) theory I identify that an important factor for change to occur as a result of the necessary learning processes he has identified has been through collaboration. 2016 there was more change that happened in contrast to 2012 and the main difference was the level of collaboration as this was higher and more evolved after 2016.

<p>The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.</p><p>I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.</p>