The main thrust of this study argues that failure to account for the notion of power in considering learning in social contexts—like a working environment—inevitably presents an incomplete and unrealistic account of how learning actually is. Literature suggests that mainstream scholars and theorists have arguably pushed issues regarding the inter-connectedness of power and knowledge to the peripheral—resulting in both a paucity of theoretical coverage and empirical work on the subject. Through an interdisciplinary approach, this study takes inspiration from Foucault’s conceptualization of power—argued to provide a useful analytical framework for exploring power. Implications on how power impacts on learning in a contemporary workplace is viewed through the key ideas of ‘situated learning in communities of practice’ (Lave and Wenger). This study proposes that Foucault’s conceptualizations of power—regarding power as being relational and interconnected to knowledge—allows for a useful analytical framework that can sensitize our efforts towards understanding the power effects of knowledge with regards to learning at, and through, work practices, ultimately enabling us to re-work the concepts of ‘communities of practice’. The context of this study represents a professional knowledge-intensive workplace—Private Wealth Management (also referred to as Private Banking). Such contemporary work contexts—suggested to represent rather different environments vis-à-vis craft-like professions, for example—are argued to represent a more complex, conflicted and competitively-induced platform for learning. The wider regulatory environment was found to have strong influences in shaping the learning environment, representing both opportunities and restrictions for the bankers. Assessment based, compliant-driven and structured-training efforts were key drivers of the learning environment. Social interpersonal skills and professional relationships were observed as being integral and found to involve elements of power inequality, both within and across boundaries to which participants mediated, negotiated and often times obfuscated to effect power shifts through their discursive practices. Skills and perspectives, with regards to learning, evolved as the banker’s career trajectory progressed. Power punctuated not only the social network of relationships, but was also noted at the organizational level, via both explicit and implicit controls. Participants described purposeful thoughts and actions: mediating learning and strategizing outcomes in the respective environments with conflicted identity that requires balancing self, belongingness and directed efforts towards meeting the expectations of organization, respective clients and self.

The purpose of this work is to study children’s social interaction with animals and if it could be affected to any possible connections to interaction with animals, linked to a socio-cultural perspective. This survey was conducted by a kind of a case study. Interviews were conducted with two teachers where the answers then was analyzed and compared with observations. The results are discussed from the perspective of the sociocultural theory of children's learning, their development and previous research on children's interactions with animals.   Scientific research with children and animals show that their relationship affects the child's development positively. This was made visible not only to children, but humans have a natural attraction to animals and which social relationships provide an expression of social learning in humans. Results from interviews and observations of this study indicate that children more easily create an understanding of his fellow human beings and that empathy is strengthened amongst the children because of their relationships with the animals. / Syftet med denna undersökning är att synliggöra barns sociala samspel och ifall det kan påverkas genom interaktion med djur, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Denna undersökning genomfördes genom något som kan kallas för en fallstudie. Intervjuer har genomförts med två pedagoger där svaren sedan analyserats och jämförts i relation till observationer. Resultaten diskuterades i relation till den valda sociokulturella teorin om barns lärande, deras utveckling samt tidigare forskning om barns interaktion med djur. Studier med barn och djur visar på att deras relation påverkar barns utveckling positivt. Dessa synliggjordes att inte bara barn, utan människan har en naturlig dragning till djur och där sociala relationer ger ett uttryck för socialt lärande hos människan. Resultat från denna studies intervjuer och observationer tyder på att barn lättare skapar en förståelse för sina medmänniskor och att empatin stärks barnen emellan på grund av deras relationer till djuren.

Organisationer är beroende av medarbetarnas unika kunskap vilket även har kommit att betraktas som den viktigaste strategiska resursen. Kunskap är även betydelsefullt för organisationers framgång och konkurrenskraftighet. För att bibehålla konkurrensfördelar är det av vikt att skapa framgångsrika lärtillfällen som främjar både individuellt och kollektivt lärande. Den här undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur kollektivt lärande uppstår samt ledarskapets betydelse för det kollektiva lärandet. Den teoretiska referensramen utgår från teorier om vilka förutsättningar som behövs för ett kollektivt lärande samt ledarskapets betydelse. Undersökningens empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med tre medarbetare och tre ledare på en utvecklingsavdelning vid en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningens resultat har analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Undersökningens slutsatser är att kollektivt lärande har potential att uppstå genom dialog och reflektion i gruppmöten, genom nära relationer och via digital dokumentation. De aktiviteter som ledare skapar som har potential för kollektivt lärande är; planerade aktiviteter som avdelningsdagar som möjliggör gemensamma övningar, kunskapsforum och gemensamma luncher. Vidare skapar ledare förutsättningar genom att bygga relationer till sina medarbetare och uppmuntra medarbetarna till samarbete genom att ange samarbete som ett lönekriterium. / Organizations are dependent on the employees' unique knowledge, which has come to be regarded as the most important strategic resource. Knowledge is also important for organizations' success and competitiveness. To maintain competitive advantage, it is important to create successful learning opportunities that encourage both individual and collective learning. This study aims to describe and analyse how collective learning arises and the importance of leadership for collective learning. The theoretical frame is based on theories about what prerequisites are required for collective learning and the importance of leadership. The survey's empirical data has been obtained through semi-structured interviews with three employees and three leaders at a development department at a government agency in central Sweden. The study's results have been analysed in relation to the theoretical frame. The study's conclusions are that collective learning has the potential to arise through dialogue and reflection in group meetings, through close relationships and via digital documentation. The activities that leaders create and have the potential for collective learning are; planned activities such as departmental days that enable joint exercises, knowledge forums and common lunches. Furthermore, leaders create the prerequisites by building relationships with their employees and encouraging employees to collaborate by stating cooperation as a pay criterion.

<p>Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. </p><p>Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. </p><p>Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. </p><p>Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. </p> / <p>The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. </p><p>Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. </p><p>The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. </p><p>The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. </p><p>The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.</p>

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. / The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

In a fast-paced and knowledge driven IT industry companies are increasingly becoming interested in making use of acquired knowledge and becoming "learning organizations". To achieve that, some managers have taken an interest in incorporating communities of practice in their knowledge management strategy. However, these are often much more formal and structured than what the original concept entailed. This study looks at enabling factors for learning through formalized communities of practice, as well as prominent perspectives on knowledge and learning in a large IT organization. A qualitative case study using mixed methods was conducted at Scania IT. Three enabling factors for learning through formalized communities of practice were discovered. These were; having a clear and common objective, obtaining resources to achieve that objective, and being inclusive. Furthermore, some tensions that affect how a formalized community of practice can position their scope were discovered. Many perspectives on knowledge and learning could also be found in the studied organization. However, when it came to the knowledge a skilled developer should have, pragmatism became very prominent. / en snabb och kunskapsdriven IT-industri blir företag mer och mer intresserade av att återanvända förvärvad kunskap och bli "lärande organisationer". För att uppnå detta har en del chefer blivit intresserade av att inkorporera "communities of practice" (sv. nätverk) i företages kunskapsstyrningsstrategi. Dessa grupper blir dock ofta mycket mer formella och strukturerade än vad som avsågs i originalkonceptet. Denna studie tittar på främjande faktorer för formaliserade nätverk samt framträdande perspektiv för kunskap och lärande i en större IT-organisation. En kvalitativ fallstudie genomfördes genom blandade metoder på Scania IT. Tre främjande faktorer hittades för lärande genom formaliserade nätverk. Dessa var att ha ett tydligt och gemensamt mål, att få resurser för att kunna uppnå det målet och att vara inkluderande. Vidare hittades ett antal spänningsförhållanden som påverkar hur det formaliserade nätverket kan positionera sitt syfte. Många perspektiv på kunskap och lärande hittades också i den studerade organisationen, men när det gällde den kunskap en skicklig utvecklare förväntades ha blev pragmatismen mycket framträdande.