<p>Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism.</p><p>P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.</p>

The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants. I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.

I orkestermiljön blir det livslånga lärandet konkretiserat då varje arbetsvecka innebär instudering av ett nytt konsertprogram med därpå följande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska lärandet hos erfarna orkestermusiker i ”den tredje åldern”; mellan 50 och 65 år. Sju orkestermusiker intervjuades. Alla respondenterna berättade om glädjen i att vara en del av det musikaliska sammanhanget. Det framkom att vissa arbetsmetoder förändrats över tid som ett resultat av erfarenhet, men också till följd av kroppsligt och mentalt slitage. Berättelserna klargjorde svårigheten att verbalt beskriva inlärningsprocessen liksom att särskilja ett individuellt lärande från ett kollektivt lärande. Individen är en del av kontextens ständigt ackumulerande kunskapstradition. Med hjälp av ett kulturpsykologiskt och ett sociokulturellt perspektiv som uppsatsens teoretiska ansats kunde den väv av interaktioner, samspel och lärande som pågår i den specifika kontexten tydliggöras. Studien innehöll även frågor om hur orkestermusikerna önskade upprätthålla bästa möjliga spelkondition under hela yrkeslivet. Respondenternas berättelser visade hur tankar om kollektivets utveckling helt dominerar över tankar om individens eget kompetensbevarande. Ett viktigt bidrag med denna uppsats blir därför att väcka diskussion om en plan för ”restaurering” av orkestermusiker i ”den tredje åldern”. / In the environment of the orchestra life-long learning is concretized when each working week means the study of a new concert program and the following concert. The purpose of this paper is to describe individual strategies for study as well as the collective, simultaneous, musical learning by experienced orchestra musicians in “the third age”; those between 50 and 65 years. Seven interviews with orchestra musicians were held. All respondents told about the joy of being part of the musical context. It was obvious that some working methods had changed over time as a result of experience, but also because of physical and mental wear. The narratives made clear the difficulty to verbally explain the learning process, and to differentiate between individual and collective learning. The individual is part of a process of a perpetually accumulating tradition of knowledge. Using a culture-psychological and a socio-cultural perspective as the theoretical approach of the paper, the web of interactions, ensemble, and learning which occurs in the specific context could be made visible. The study also included questions about how orchestra musicians tried to maintain the best possible competence during their entire careers. The respondents ́ stories clarified how thoughts about the development of the collective dominate over thoughts about maintaining the competence of the individual. An important contribution of this study is therefore to initiate a discussion about a plan for “restoring” orchestra musicians in “the third age”.

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

The study of supernatural beliefs has been a major field in anthropology throughout its history. The study of paranormal experiences as such, however, has been largely left for folklorists to handle. This paper is an attempt to study the genesis, structure and interpretative schemes of narratives of paranormal experiences, specifically ghosts and hauntings, so that through the figure of the ghost (our perception of it, the ways in which we interact with it, how we read it and then talk about it) core experiences that turn non-believers into believers and believers into collectivities can become visible. Because experience is, for those who are said to have had paranormal encounters, what turns beliefs (or disbelief) into certainties, I have focused on theories that set experience and individual constructions of reality at the center of the actor-structure relation. My main purpose is to explore people’s narratives of alleged paranormal occurrences as they develop from individual experiences to cultural systems of legitimized meanings, in order to understand the processes that dynamically link micro and macro levels. I contend that a deeper understanding of all elements involved in the production of the personal-collective will further the development of better analytical tools to study the broad spectrum of cultural matter that escapes formal inquiry due to an old-yet-still-predominant divide between the objective and subjective, concrete and abstract, material and immaterial, public and private -dichotomies that lie at the very core of social and cultural theory. Through compelling analyses of ethnographic accounts on ghosts and the haunted I seek to reformulate the premises on which we understand this dilemma.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism. P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.

This thesis explores the relationship between the Swedish autonomous left and the terrace culture of European football. It has its geographic starting point in Stockholm, Sweden and follows the three larges tStock­holm football clubs, AIK, Djurgården and Hammarby, and its supporters. The author has followed the football club Hammarby from the terrace for the entire 2011 football season, and has interviewed six political activists who visit, or used to visit, the terrace. The research context this study is incorporated into centres around the history of, and relationship between, the terrace cultures of AIK, Djurgården and Hammarby. Previous research has also focused on the radical potential of Ultras terrace culture (which is derived from Italian supporter culture) and the terrace culture from an intersectional perspective. Part of the aim of the thesis is to explore anarchist theory within an academic framework, something which has rarely been done before. The other main theoretical approach is largely based on the ideas of political theorist Chantal Mouffe and her exploration of the political identity formation of the subject in opposition to the deindividuating effect the mass can have on the individual. The method of the thesis is based on anarchist theories of participatory methods and on walking interviews developed by, among others, geographer Jon Anderson. What the research shows is that the presence of fascist values is much stronger on the terraces ofStockholmthan expected, and that the terrace culture as a whole has adopted a seemingly “apolitical” stance to try and submerge these. The participants’ stories centre on the inability to “loose oneself” in the mass of the terrace, and the feelings this inability awakens. This is the first thesis about the Ultras culture written in a Nordic context.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer:   Vad innebär självförvaltning? I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset? Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna? Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra. Detta är dock endast möjligt vid ett ömsesidigt samarbete där hyresvärden frivilligt överlåter underhållsansvaret till hyresgästerna, som i sin tur är villiga att åta sig ansvaret. Utöver de psykologiska aspekter som finns kan även lagar försvåra utveckling och expansion av självförvaltningsprojekt. Under intervjuer med fastighetsförvaltare presenterades förslag på underhållsarbeten som studenter skulle kunna överta, med resultatet att en övervägande del av uppgifterna kunde överlåtas om alla förvaltares svar sammanställdes. Vidare gjordes en enkätundersökning som representerar 232 tillfrågade personer och utgörs av lika delar studenter vid högskola och universitet som gymnasister. En uppdelning mellan kön, hemmiljö och boende gjordes för att se om några skillnader förelåg mellan urvalsgrupperna. Förvaltare har en delvis negativ inställning till idén om självförvaltning, eftersom de har ett lägre förtroende för hur ansvarstagande studenterna är. Enligt enkätresultatet har gymnasister en bättre inställning till självförvaltning än studenterna. Det som är genomgående är att gymnasister generellt har ett större intresse för samtliga frågeställningar i enkäten och det som avviker mest är deras förhållning till ansvar och inflytande, som sågs som dubbelt så viktigt hos gymnasisterna än hos studenterna. Vår rekommendation är att utföra en testomgång med enbart deltagare som börjar högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, eftersom det är vår tro att de inte ännu är påverkade av rådande bostadsmarknad och har ett större intresse för självförvaltning än studenterna. / Abstract This paper investigates the possibility of tenant governance in student housing. With the shortage of student homes in mind, the purpose of this work is to contribute to an increased production of student homes in Sweden, with the aim to clarify students' attitudes towards tenant governance. This should be answered through the questions that follow:   1. What is the intent of tenant governance? 2. To what extent can a student help with the maintenance of the residential building? 3. How great is the interest in tenant governance among students? This paper is based on a literature study on the subject of tenant governance, interviews with property managers and a questionnaire study, to clarify students' attitudes towards tenant governance. The paper further investigates what tenant governance means and it is clarified that the concept is somewhat unclear but may be explained as maintenance work within the residential building that is carried out by the tenants, whom in return get their rent reduced. The concept of tenant governance depends on mutual cooperation between the landlord and the tenants. For tenant governance to work properly a landlord, who is willing to devolve his or hers responsibilities regarding the maintenance work to the tenants, is needed along with having tenants that are willing to assume that responsibility. In addition to the psychological aspects are laws that may hamper the development and expansion of tenant governance projects. In interviews suggested maintenance work, which could be performed by the students, was presented to property managers of student homes. The outcome was positive as the results show that the property managers could devolve all of the suggested work to the students, if compiled together.  Furthermore, a survey representing 232 people surveyed, consisting of equal parts of university students and high school students was carried out. A break down by gender, upbringing and type of living was made to see if any differences exist between the sample groups. The interviews showed that the property managers have a partly negative attitude towards the idea of tenant governance in student housing as their confidence in students' sense of responsibility is limited. According to the survey results, high school students tend to have a more positive attitude towards tenant governance than the university students. In general the high school students seem to have a greater interest in the questions asked. The most important difference between the sample groups was the fact that high school students tended to see influence and responsibility twice as important as the university students. Our proposal is to implement a test round with tenant governance in student housing. Moreover we suggest having only students who begin university directly after high school, as it is our belief that they are less influenced by today's housing market and have a greater interest in tenant governance than the university students.

Denna avhandling inom arbetslivspedagogik syftar till att bidra med kunskap om villkor för gemensamma lärprocesser då ny kunskap utvecklas i en traditionstung kontext. Studien handlar om en grupp psykoanalytiker som utvecklar en ny behandlingsmetod, sk. spädbarnsanalys, för att arbeta med spädbarn och deras föräldrar. Studien handlar om professionella yrkesutövare i privat praktik, där verksamheten är av sådan art att de professionella aktörerna inte kan se varandra i handling, något som tidigare studier funnit vara av betydelse för kollektivt lärande. I avhandlingen studeras villkor för lärprocesser med en konstruktivistisk och handlingsteoretisk utgångspunkt, en utgångspunkt är också att den kontext lärandet sker inom är central för de lärprocesser som uppstår. Detta är en fallstudie och det empiriska materialet har samlats in mellan 2006 och 2012 och består främst av 17 transkriberade kvalitativa intervjuer med psykoanalytiker med spädbarnsinriktning, alla tillhörande samma grupp. Starka traditioner förs vidare inom den psykoanalytiska miljön genom en lång och formande utbildning. I arbetet med att utveckla en metod för att arbeta med spädbarn uppstår en spänning mellan det traditionstunga och det nydanande som får betydelse för gemensamma lärprocesser. Gruppen genomgår fyra olika faser, i vilka villkoren för lärande skiljer sig åt. De enskilda erfarenheterna av att arbeta kliniskt med metoden skaver mot vad man till en början tänkt sig att metoden ska innebära. I ett gemensamt sammanhang diskuteras och förändras successivt synen på olika aspekter av metoden: hur man ska fokusera i den kliniska verksamheten, vilken frekvens behandlingen ska ha och hur man förhåller sig till att vara rådgivande. Förstahandsarena respektive andrahandsarena föreslås som begrepp för att förstå relationen mellan den kliniska verksamheten (förstahandsarenan) och seminariearenan (andrahandsarenan). Då metoden får olika mening och innebörd på förstahands- och andrahandsarenan leder det till att dilemman uppstår som behöver hanteras och som triggar igång lärprocesser. Kollektiva lärprocesser bidrar till att metoden och sättet att arbeta utvecklas. / This thesis on working life education aims to contribute knowledge about the conditions for shared learning processes when new knowledge is developed in a tradition-laden context. The study is about a group of psychoanalysts who are developing a new treatment method, “infant psychoanalysis”, for working with infants and their parents. It deals with professionals in private practice, where the professionals involved are unable to see one another in action, an aspect which previous studies have found to be of significance for collective learning. The thesis examines the conditions for learning processes from a constructivist and action theory perspective. The context in which the learning takes place is seen as central to the learning processes that arise. This is a case study; the empirical material has been gathered over the period 2006 to 2012 consisting primarily of 17 transcribed qualitative interviews with psychoanalysts specializing in infant psychoanalysis. Strong traditions are passed down in the psychoanalytical environment. In developing a method of working with infants there is a tension between tradition and recreation which affects shared learning processes. The group undergoes four phases, each with different conditions for learning. The individual experiences of working clinically with the method are at times dissonant with initial preconceptions of the method. In the shared context, the views of different aspects of the method are successively discussed and changed: how to focus in clinical practice, what the frequency of the treatment should be and what approach to take. “Primary arena” and “secondary arena” are proposed as concepts to understand the relationship between the clinical practice (primary arena) and the seminar arena (secondary arena). The method has different meaning in the primary and secondary arenas, which causes dilemmas that triggers learning processes. Collective learning processes enable the development of the method.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.