Många forskare har under flera års tid studerat fenomenet kollektivt lärande och ännu fler harstuderat ledarskap. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den kollektivalärprocessen i en organisation där medarbetarna arbetar relativt självständigt. Syftet är även attsynliggöra relationen mellan det kollektiva lärandet och ledarskapets påverkan.Frågeställningarna lyder därför: Hur ser den kollektiva lärprocessen ut för medarbetarna i enorganisation där medarbetarna arbetar självständigt? Hur skapar chefen förutsättningar för detkollektiva lärandet i arbetsgruppen på en arbetsplats där medarbetarna arbetar självständigt? Vihar genomfört en fallstudie och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförtåtta semistrukturerade intervjuer samt två observationer av avdelningsmöten. Intervjuerna harvarit uppdelade på två avdelningar där vi för varje avdelning har genomfört fyra intervjuer varaven har varit med avdelningschefen. Forskningsresultaten visar att medarbetarna på dennaarbetsplats lär kollektivt till viss grad, trots att de arbetar relativt självständigt. Våra slutsatservisar också på att det tycks finnas en relation mellan chefens ledarskap och medarbetarnaskollektiva lärande. De båda cheferna påverkar således det kollektiva lärandet men på olika sätt. / For many years, researchers have studied the phenomenon of collective learning. Even moreresearchers have studied the phenomenon leadership. The purpose of this study is to contributewith knowledge about the collective learning process in an organization where employees workrelatively independently. The aim is also to make the relationship between collective learningand leadership's influence visible. The questions are therefore: What does the collective learningprocess look like to employees in an organization where employees work independently? Howdoes the manager create conditions for collective learning in a workgroup where the employeeswork independently? We have conducted a case study and used a qualitative research methodwhere we conducted eight semistructured interviews and two observations of departmentalmeetings. The interviews have been divided into two departments where we have conductedfour interviews for each department, one of which has been with the head of department. Ourresults shows that the employees in this workplace are collectively educated to some extent,despite working relatively independently. Our conclusions also shows that there seems to be arelationship between the managerial leadership and the collective learning of the employees.The two leaders thus influence collective learning but in different ways.

The art of tactical adjustment or military adaption are key abilities for an army to be effective on the battlefield. The knowledge of how a unit adapts during different scenarios is good to know for other units, therefore should reports of how they adapted and what they learned be passed on through the organisation. The problem whitin the Swedish armed forces is the lack of reports of lessons learned from day to day activities to the land combat centre. The main purpose of this studie is to examine organizational learning whitin military organisations.  This studie conducts interviews with six platoon comanders from different branches of the army. The comanders were asked how they conduct training with tactical adaption and lessons learned, what they do with the information they recovered from training.  The results from the studie proves that tactical adjustment and lessons learned is something that happens in the Swedish armed forces at an almost day to day basis and is a desirable ability for every unit to master. Although the comanders that were interviewed are lower down in the hierarchy of the Swedish armed forces and may not have the full picture of what happens to their reports after they been sent, they know that the reports and lessons learned were sent higher up in the hierarchy.  The main conclusion of this studie is that something needs to be done about the lessons learned system. Units training with tactical adaption provides reports with lessons learned, however the landwarfarecenter aren’t receiving any reports

Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur kurdiska kvinnor använder matlagning som en meningsskapande praktik och om matlagningen fungerar som en förstärkare av den egna identiteten. Jag har med hjälp av en autoetnografisk metod undersökt hur kvinnor från min egen släkt förhåller sig till matlagningspraktikens alla delar. Med hjälp av den autoetnografiska metoden och det teoretiska ramverket för grounded theory har jag tagit mig an ett familjärt fält på ett självreflexivt sätt. Genom att applicera framför allt minnesteori och praktikteori på mitt empiriska material har jag kunnat visa hur informanternas erfarenheter och kunskaper om matlagning handlar om ett görande av flera olika typer av minnen. Samtidigt som matlagningen är ett skapande och återskapande av sociala och kollektiva minnen skapas också det sensoriska minnet i en växelverkan som en effekt av den. De minnen som skapas blir en källa till gemenskap mellan informanterna och de nyckelpersoner som bär matlagningen. Det som genomsyrar allting är ett identitetsbygge som skapas via matlagningens alla delar.

Stödmaterial från Skolverket om demokratiarbetet i förskolan och forskning visar att en glidning från den kollektiva gemenskapen har skett mot ett alltmer individuellt förhållningssätt, medan merparten av studiens tidigare forskningen belyser att delaktigheten i gemenskapen ses som viktig. Det väcker en undran hur det kollektiva och individuella synliggörs i förskolans praktik. En minietnografisk studie med observation och informella samtal användes som metod för att få syn på de olika förhållningssätt pedagogerna använder i arbetet med den demokratiska värdegrunden. Studien utfördes på en förskola med barn i åldern 3-5 år. Studien fann att det användes flera olika förhållningssätt för att fånga både det individuella barnet, och gemenskapen i gruppen till ett möjligt lärande om och genom demokrati.I studien har vi identifierat 14 olika förhållningssätt, där vissa används mer och andra mindre. Merparten av förhållningssätten behövs för att lyfta fram olika demokratiska värden och inget förhållningssätt ska ses som bättre än den andre. Studien fann även förhållningssätt som försvårade arbetet med den demokratiska värdegrunden. Både tidigare forskning och resultatet av studien visar på vikten av att ha kollegiala diskussioner om vad arbetet med den demokratiska värdegrunden står för och hur det ska gå till för att inte utmynna i omedvetna förhållningssätt från pedagogerna

This project takes place in the north of Norway, on an Island called Senja. With its beautiful nature and reliable resource of fish it attracts tourists in the summer time and seasonal workers in the fishing industry during the winter.  How can communal housing for tourists and workers act as a hub in the local community? Around this question a cluster of different functions has been developed that serves the whole community as well as the communal housing with private living units.

Sammanfattning Denna studie handlar om socialsekreterares uppfattningar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och vilka förutsättningar de har i sitt arbete. Studien fokuserar på att lyfta fram socialsekreterarnas definition av HRV och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sitt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med ett antal socialsekreterare. Dessa intervjuer visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex problematik, som förknippas med familjens heder, kultur och kollektivt tänkande. Studiens resultat visar att det inte finns en sammanhängande definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men samtliga socialsekreterare håller med om att det handlar om heder, kultur och patriarkala synsätt. Socialsekreterare upplever många utmaningar i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av studien lyfter fram att socialsekreterare upplever att det är svårt att komma fram till utsatta personer och erbjuder det stöd som de behöver. Dessutom kommer offren ofta från familjer som präglas av ett kollektivt tänkande och de har svårt att fatta sina egna beslut och söka hjälp. Studien visar att det behövs en mer omfattande definition av hedersrelaterat våld och förtryck samt att erbjuda mer information om hur socialtjänsten kan stödja och hjälpa personer som har blivit utsatta för HRV. / abstract This study concerns how social workers perceive the concept of honor-related violence and oppression, and how they relate to that in their work. The study focuses on highlighting the social workers’ definition of honor-related violence and oppression, and the possibilities and challenges that they encounter in their work. To answer the study’s main questions, interviews were conducted with 6 social workers. The results of the study show that the social workers have varying definitions of honor-related violence and oppression. However, they all agree that it is closely related to honor, culture and patriarchal views. Social workers experience many challenges in their work with honor-related violence and oppression. The study’s results highlight that social workers find it difficult to reach people exposed to such violence and provide the needed support. Moreover, the victims of honor-related violence come from families with a collective mentality and they find it hard to make their own decisions and ask for help. The study indicates that a broader and clearer definition of honor-related violence and oppression is needed. Apart from that, the social services need to offer more information about how they can support or help people that have been victims of honor-related violence and oppression.

Då det finns ett intresse för den kollektiva lärprocessen inom många organisationer är syftet med studien att undersöka hur processen sker och hur den påverkas inom team som arbetar helt eller delvis på distans. För att förstå vad som påverkar lärprocessen och hur den kan främjas har studien undersökt vilka förutsättningar för kollektivt lärande som finns i teamen, främst utifrån en teori om att praktikgemenskaper underlättar teamets lärande. Studien utfördes enligt en komparativ fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer samt en observation, där två olika team jämfördes med varandra. Resultatet visade att det finns möjlighet att uppnå kollektivt lärande inom team som arbetar helt eller delvis på distans men att utfallet i enlighet med teorin påverkas av huruvida det finns ett delat kunskapsområde där medlemmarna utgår från ett gemensamt mål, en gemensam praktik med en tydlig struktur för kommunikation samt en stark gemenskap inom teamet. Däremot gick det inte att helt bortse från vikten av att träffas ansikte mot ansikte. / As there is an interest in the collective learning process within many organizations, the aim of the study is to investigate how the process takes place and how it is affected within teams that work fully or partially remotely. In order to understand what influences the learning process and how it can be promoted, the study has investigated the conditions for collective learning which exist in teams, primarily based on a theory that communities of practice facilitate team learning. The study was carried out according to a comparative case study design with semi-structured interviews and an observation, where two different teams were compared to one another. The results showed that it is possible to achieve collective learning within teams that work partially or fully remotely, but that the outcome, in accordance with the theory, is affected by whether there is a domain of knowledge where the members share a common goal, a shared practice with a clear structure for communication and a strong community within the team. However, the importance of meeting face to face could not be completely ignored.

I denna uppsats undersöks fenomenet kollektivt lärande kopplat till utmaningar och strategier i stora barngrupper på förskolan. Enligt tidigare forskning framgår det ett dåligt samspel mellan förskolepersonal och barn till följd av utmaningar och svårigheter med stora barngrupper. Dessa utmaningar är exempelvis tidsbrist, då förskolepersonalen inte alltid hinner genomföra planerade aktiviteter och svårigheter som att arbeta utifrån läroplanens intentioner när det finns fler barn i gruppen. Syftet med denna studie var att undersöka kollektivt lärande och kompetens i förskolan, med särskilt fokus på utmaningar med stora barngrupper. Data samlades in och analyserades med hjälp av observationer och intervjuer med nio förskolepersonal. Resultaten visade att förskolepersonalens utmaningar med stora barngrupper var att uppfylla enskilda barns speciella behov och att ha tillräcklig med tid för att ge uppmärksamhet åt varje barn. Förskolepersonalens strategier var att samtala med kollegor för att hitta lösningar för barn med speciella behov, men också att dela in barnen i mindre grupper. Att hitta strategier för att hantera stora barngrupper är viktigt för förskolepersonalen. Brist på strategier för att hantera utmaningarna visade på mindre möjlighet för gemensam reflektion över strategier, vilket därmed inte främjade det kollektiva lärandet.