Syftet med denna uppsats är att diskutera några av de minnespraktiker i efterdiktaturens Argentina som behandlar det kollektiva minnet av det Smutsiga Kriget och de som blev utsatta för tvångsförsvinnande. Praktikerna som studerats är Madres de Plaza de Mayo, minnesplatser upprättade i före detta fångläger och Parque de la Memoria. Uppsatsen anknyter till ett teoretiskt ramverk för kollektivt minne och kollektivt trauma, minnesmuseer och materiell kultur. Studien har utformats som en fallstudie. Materialet består av observationer, intervjuer och fotografier insamlade under fältarbete i Argentina 2017. Madres de Plaza de Mayo analyserades genom att använda teorier om lieux de mémoire framförda av Pierre Nora och minnesceremonier framförda av Paul Connerton. Minnesplatserna studerades utifrån ett minnesmuseumsperspektiv med hjälp av teorier av Paul Williams. Parque de la Memoria studerades utifrån teorier om krigsmonument framförda av Jay Williams. Madres de Plaza de Mayo kan förstås som lieu de mémoire eftersom de i sina artikulationer och aktioner är materiella, symboliska och funktionella. Genom dem bevaras de försvunna vid liv. Minnesplatserna presenterar ett mer ambivalent narrativ som placerar de försvunna i limbo. Parque de la Memoria är en plats för sorg och för att offentligt hedra dem som föll offer under det Smutsiga Kriget. Kontexten som dessa praktiker befinner sig i är komplex och de olika praktikerna uttrycker tre olika narrativ över de försvunna, som sträcker över spektrumet från liv till död. Detta är en tvåårig mastersuppsats i ämnet musei- och kulturarvsvetenskap / The purpose of this thesis is to discuss some of the memory-practices in post-dictatorial Argentina regarding the collective memory of the Dirty War and the people who were objects of forced disappearances. The practices studied are Madres de Plaza de Mayo, sites of memory established in former centres of detention and Parque de la Memoria. The thesis draws upon the theoretical framework of collective memory and collective trauma, memorial museums and material culture. The study was formed as a case study. The materials are observations, interviews and photographs, and were gathered through field work in Argentina in 2017. The Madres de Plaza de Mayo were analysed using theories on lieux de mémoire brought forward by Pierre Nora and commemoration ceremonies brought forward by Paul Connerton. The sites of memory were studied out of the perspective on memorial museums by Paul Williams. Parque de la Memoria was studied with theories on war memorials by Jay Winter. The Madres de Plaza de Mayo can be interpreted as lieu de mémoire due to their material, symbolic and functional dimensions. Through them, the disappeared are alive. The sites of memory present an ambivalent narrative. The narrative of the disappeared is that of a state of limbo. Parque de la Memoria is a park of mourning, placing the disappeared in a narrative of death. The situation of memory-practices in post-dictatorial Argentina is complex and the practices articulates three different narratives of the disappeared, ranging from life to death. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

This essay takes its starting point in Legenda Aurea, a hagiographical compendium written in the thirteenth century by an Italian catholic friar, Jacobus de Voragine. The essay aims to find out how the Roman history in the third century is shown in Legenda Aurea, a Christian book written about a thousand years later. The purpose of this essay is to show how a part of the history of the Roman Empire is understood and remembered during the Christian hegemony that was during the thirteenth century. The main results of this essay show that the history of the Roman Empire during the reign of named emperors is remembered as a violent, brutal and authoritarian history, but also that Christianity seems to have been widespread within the Roman Empire during this time.

This scientific essay deals with the concept of care and how care takes shape in preschool and in preschool teachers' practical professional knowledge. Through a phenomenological perspective and in relation to Hanna Arendt's discourse on collective responsibility, the study approaches the concept of care in preschool but also the significance of the phenomenon itself. The study consists of four stories, all of which are taken from my own activities and an ethnological field study conducted at two different preschools, where participatory observation and interviewing have been used as a method. The focus of the observations has been to study the practical knowledge of preschool educators and to see how care takes place. By studying, reflecting, and critically examining preschool educators and my own practical professional knowledge, I aim to get closer to the many forms of care. Which is important to be able to make it visible and reflect on the many meanings of care. The study also examines the relationship of care to learning and how these can form a whole in preschool. New public management is described in the study as something that has characterized the Swedish welfare sector since the late 1990s. Results, goal fulfillment, efficiency indications are some of the factors that characterize a successful business in an NPM-influenced business. When this is contrasted with the preschool's activities where the ability to empathize and the importance of showing consideration for others is what instead characterizes a safe and successful activity, it affects the preschool. The results of the study are discussed in relation to the philosophies of Nel Noddings. Where the approach becomes central to how care emerges in this study. The result of the study shows that care is something that is constantly and daily going on in preschool, but that the time, knowledge, or power to put it into words sometimes doesn`t exist. Which sometimes leads to that the important practical knowledge about care, doesn`t take equivalent place in preschool. Which unfortunately has major consequences for daily practice where care risks becoming a concept that does not keep up with developments in preschool. Giving care to children in preschool appears in the study as a relational phenomenon. Care as a phenomenon is created when we educators listen to what the children express and try to reach them where they are. When the care action is answered by the child, the relationship between educator and child is strengthened. This process requires an awareness, mind presence and knowledge from the educator’s perspective. / Denna vetenskapliga essä behandlar begreppet omsorg och hur omsorg gestaltar sig i förskolan och i förskolepedagogers praktiska yrkeskunnande. Genom ett fenomenologiskt perspektiv och i relation till Hanna Arendts diskurs om kollektivt ansvar, närmar sig studien begreppet omsorg i förskolan men även fenomenets betydelse i sig själv. Studien består av fyra berättelser som alla är hämtade från min egen verksamhet och en etnologisk fältstudie utförd på två olika förskolor, där deltagande observation och intervju använts som metod. Fokus för observationerna har varit att studera förskolepedagogers praktiska kunnande och för att se hur omsorg tar plats. Genom att i studien, synliggöra, reflektera och kritiskt undersöka förskolepedagogers och mitt eget praktiska yrkeskunnande, kommer jag närmare omsorgens många skepnader. Vilket är viktigt för att kunna synliggöra den samt reflektera om omsorgens många innebörder. I studien undersöks även omsorgens relation till lärande och hur dessa kan bilda en helhet i förskolan. New public management beskrivs i studien som något som kommit att prägla den svenska välfärdssektorn sedan sent 90-tal. Resultat, måluppfyllelse, effektivitet och kvalitetsindikationer är några av de faktorer som i en NPM- präglad verksamhet kännetecknar en lyckad verksamhet. Men när detta sätts i kontrast mot förskolans verksamhet där förmågan till inkännande, empati och vikten av att visa hänsyn till andra är det som i stället kännetecknar en trygg och lyckad verksamhet, påverkar det förskolan som helhet.  Studiens empiriska material diskuteras utifrån Noddings syn på omsorgsetik. Där förhållningsättet blir centralt för hur omsorg framträder i denna studie. Resultatet av studien visar att omsorg är något som ständigt och dagligen pågår i förskolan, men att tiden, kunskapen eller makten för att klä den i ord ibland inte existerar, vilket gör att den viktiga praktiska kunskapen kring omsorg, en slags tyst kunskap inte ges utrymme i förskolan. Vilket tyvärr får stora konsekvenser för den dagliga praktiken där omsorg riskerar att bli ett begrepp som inte hänger med i utvecklingen. Att ge omsorg till barn i förskolan framstår i studien som en relationell företeelse. Omsorg som fenomen blir till när vi pedagoger lyssnar till det barnen uttrycker och försöker nå dem där de är. När omsorgshandlingen besvaras av barnet stärks relationen mellan pedagog och barn. Denna process kräver en medvetenhet, sinnesnärvaro och kunskap från pedagogens sida.

Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.

This essay means to examine and present the reasons of Firman boys use of collective violence, if they have influence regarding the outcome of AIK-football’s supporter gatherings, and their long-term club objectives. Through semi-structured interviews made with avid fans and firm-members alike, we dissected the answers through our framework consisting of a presentation of the well-developed Swedish association life and its activities, collective violence and the effects on group dynamics, and lastly, how Firman boys organize themselves through what we define as partial organization. The analysis of our interviews proved that violence is a vital part of a firm’s existence but employed only as a means in itself to shape and strengthen its members, therefore the means lack political motivation or end goal. From our interviews we cannot present a complete picture of the firms long term goals. But the club’s existence should, according to the firm rather strive for long term fulfillment and the accomplishments it brings. Not comfort their members with temporary distractions or other short-lived sensations.

The representation of national identity in museums of the 21st century´s diverse and multicultural societies is a challenging task. It is a task that involves questions of narrative and heritage inclusivity as well as questions of power and ideology. This thesis includes an investigation of the representation of the Turkish national identity in two state owned museums, one private museum and two contested heritage sites in Istanbul. Both contested sites were legally transformed from museums to mosques in 2020. The investigation also involves questions of power and legitimacy in the Turkish heritage sector in the past decade. Qualitative methods including observations, grounded theory initial coding, exhibition spatial syntax analysis and objects´ value analysis are used in the research. The analysis results revealed a fragmentation in the Turkish national identity representation and in the power structure of the Turkish heritage sector where different key actors are involved in national identity production and representation. The History narrative represented is linear and fragmented where each selected museum presents a different historical period with an emphasis on the multicultural nature of the region historically. Ideology and the heritage policy analysis has revealed that the Turkish heritage sector is heading towards an Ottoman based ideology instead of the secular Kemalism ideology that had built the modern Turkish national identity since the establishment of the republic in 1923.  The results show that the challenge of representing inclusive and sustainable heritage and national identities in multicultural societies is complex. However, to achieve that, museums and heritage sectors would have to adopt policies of recognition and civil society involvement. The state would have to take an architect role by funding the museum and heritage sector without interfering in museum´s function. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Representationen av nationella identiteter i museerna av 2000-talets mångkulturella samhälle är en utmanande uppgift. En uppgift som involverar frågor om integration, nationellt kulturarv och narrative inkludering samt frågor om makt och ideologi. Denna uppsats omfattar en undersökning av den turkiska nationella identitetsrepresentationen i två statliga museer och ett privat museum samt två omtvistade kulturarv i Istanbul. De två omtvistade platserna omvandlandes från museer till moskéer år 2020. Undersökningen omfattar också frågor om makt och legitimitet inom den turkiska kulturarvssektorn med fokus på det senaste decenniet. Kvalitativa metoder inklusive observationer, grundad teorins kodning, rumslig syntaxanalys och objekts analys används i forskningen. Analysresultaten avslöjade fragmenteringen av den turkiska nationella identitetsrepresentationen och maktstrukturen i den turkiska kulturarvssektorn där olika nyckelaktörer är involverade i representationen och produktionen av det turkiska nationella identitet. Det historienarrative som är representerat är linjärt och fragmenterad där varje utvalt museum presenterar en specifik historisk period med fokus på regionens mångkulturella historia. Ideologi och kulturarvspolitikanalysen har avslöjat att den turkiska kulturarvssektorn är på väg mot en ottomansk baserad ideologi i stället för den sekulära Kemalism-ideologin som byggde den moderna turkiska nationella identiteten sedan republiken grundades år 1923. Resultaten visar att utmaningen att representera inkluderande och hållbara kulturarv och nationella identiteter i multikulturella samhällen är komplex. För att uppnå detta måste emellertid museer och kulturarvssektorer överväga erkännandepolitik samt civilsamhällets-engagemangspolitik och staten måste ta en arkitektroll genom att finansiera museets och kulturarvssektorn med ett armslängdavstånd. Detta är ett tvåårigt examensarbete i Musei- och kulturarvsvetenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka drivkraften bakom volontärarbete på punkfestival. Frågeställningarna innefattar vad punken som subkultur har för betydelse och hur gemenskap bildas inom volontärarbete. Studiens empiri består av fyra kvalitativa intervjuer med individer som har erfarenhet av volontärarbete på punkfestivaler. Dessa intervjuer har sedan kodats med hjälp av tematisk analys. Analysen tar avstamp i teorier kring ritual, symboler, och kollektivt medvetande. Resultatet visar på att punkens grundläggande värderingar bygger på autencitet, kollektivitet och autonomi. Vidare är dessa värderingar sammanvävda med informanternas upplevelser av volontärarbete på punkfestival. Den icke-kommersiella aspekten av festivalerna är viktig för autenciteten och autonomin inom arbetet. Via musiken förkroppsligas dessa värderingar vilket formar meningsskapandet inom volontärarbetet.

This study aims to analyse the representation of Scottish and English national identity in the tv-series Outlander (2014-). By recreating a historically influenced narrative of relations between Scotland and England, in the aftermath of the Union of 1707 and the upcoming Jacobite rebellion of 1745, the series also mediate a disputed collective British identity. Therefore, it is imperative to analyse how pop-culture functionalises memories of nations’ historical past to influence contemporary identities. First, I establish an inventory of semiotic mythic tokens of national identity. I then conduct a contextual analysis of national discursive identity on these. A further theoretical sociohistorical framework of contemporary ideology, mediated through pop-culture, materialises Outlanders impact on viewers’ own creation of identity. Through representations of myth Outlander mediates the stereotypical, romanticised image of Scottish highlanders as “superstitious barbarians” - a dualistic concept of national identity, depending on its context. To the viewer it’s an idealised image of someone rebellious, living outside the industrialised and modernised society. To the English/British soldiers it’s an image of the underdeveloped, uncivilised savage, the soldiers themselves being portrayed in Outlander as the cultivated superior in pursuit of cultural salvation for their inferior. The national discourse of both nations is symbiotic and dependent, each in need of the other’s binary identity to recreate its own. However, establishing a collective British national identity in Outlander also means a cultural sacrifice of the inferior to the superior – the cultural heritage of British identity should build on English national discourse alone. An important conclusion this study draws is the similarity between the dependency national discourses have to their binary “other” and contemporary society depending on the past in the creation of its identity. This recreational process is no longer, in a time of mass media, solely inherited by individual collective communities.

<p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.</p><p>Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning.</p>

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan. Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning.