En viktig grundpelare inom den svenska vildsvinsförvaltningen är samverkan mellan olika intressen. Resurser som är föremål för kollektiva problem är å andra sidan långt ifrån oproblematiska, men ack så viktiga, att få människor att samverka kring i strävan efter en hållbar resursförvaltning. Därigenom har denna studie utrett vilka formella och informella institutionella förutsättningar det finns för samverkan inom den svenska vildsvinsförvaltningen. Mot bakgrund av att IAD-ramverket föreskriver att positionsregler och gränsregler är viktiga formella institutioner, samtidigt som den aktuella gruppens normer, attityder mot vildsvin och förekomsten av intressekonflikter utgör viktiga informella institutioner, för att uppnå samverkan vid kollektiva problem är det mer specifikt detta som har studerats. De formella förutsättningarna för samverkan undersöktes genom en textanalys av policydokument, samtidigt som de informella förutsättningarna studerades genom kvalitativa samtalsintervjuer med informanter från Jägarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.   Resultatet belyser sammanfattningsvis att såväl positionsreglerna som gränsreglerna varierar avsevärt mellan nationell, regional och lokal nivå. På nationell nivå finns det positionsregler i form av en övre gräns för antalet organisationer som har formellt inflytande, vilka även har olika positioner inom vildsvinsförvaltningen. Samtidigt finns det gränsregler som reglerar vilka aktörer som är berättigade att fatta formella beslut. På regional nivå finns det i sin tur positionsregler som reglerar antalet aktörer som får ha ledamöter och ersättare i Viltförvaltningsdelegationen samt som reglerar att ledamöternas auktoritet till viss del skiljer sig åt. I kombination med detta finns det gränsregler som reglerar exakt vilka aktörer som är berättigade att ha en ledamot med tillhörande ersättare vid i viltförvaltningsdelegationerna samt i form av ett antal kriterier som måste uppfyllas för att en person ska kunna utses till ledamot/ersättare. Dessutom finns gränsregler som belyser att en ledamot/ersättare har rätt att lämna sin position samt gränsregler som reglerar deras uppdragsperiod. Slutligen återfinns även gränsregler som reglerar processen när ledamöterna/ersättarna tillsätts.  På lokal nivå är i sin tur den enda slutsatsen som kan dras i fråga om positionsregler och gränsregler att markägare och jägare förutsätts ansvara för framtagandet av lokala förvaltningsmål, samt att det uppmuntras till samverkan även med jordbrukare/jordbruksarrendator.   I fråga om normer för samverkan framgick det att samtliga organisationer som intervjuades finner det eftersträvansvärt med samverkan på såväl nationell, som regional och lokalnivå. Däremot skiljde sig aktörernas uppfattning åt kring vilken form av samverkan som är eftersträvansvärt. Vidare visade resultatet att normerna kring samverkan mer generellt sett tycks variera en hel del inom vildsvinsförvaltningen, där det inte minst finns omfattande problem med samverkan i vissa specifika områden. I kombination med detta belyste resultatet även att det förekommer såväl positiva som negativa attityder till vildsvin bland berörda aktörer, samtidigt som förekomsten av intressekonflikter tycks vara ett faktum.

De senaste tio åren har konceptet coliving etablerats på den svenska bostadsmarknaden. På grund av bostadsbristen i storstadsregionerna i Sverige har behovet av nya innovativa boendeformer varit av betydelse. Detta gäller främst unga vuxna i Sverige mellan 20–35 år. Det nya konceptet coliving innebär ett gemensamt boende där hyresgästerna erbjuds både privata och gemensamma ytor. Utvecklingen av coliving grundar sig i andra kollektiva boendeformer, men denna typ av boende inkluderar en bredare målgrupp och mer tjänster samt service. Detta har medfört att coliving är en attraktiv och innovativ bostadsform som företag i Sverige valt att implementera i sina fastigheter. Syftet med arbetet, som är i samarbete med Stena Fastigheter, är att undersöka hur och varför företag i Stockholm väljer att implementera konceptet coliving i sina fastigheter. Författarna har även valt att fördjupa sig inom de olika regler och lagar som finns tillgängliga idag för att undersöka vilka hinder det finns i uppstartsfasen av coliving-projekt.  För att kunna uppfylla arbetets syfte har författarna haft semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika coliving-aktörer i Stockholm. Det har även utförts en litteraturstudie för att kunna få en fördjupad inblick av konceptet samt regleringen kring det. Idag råder en viss problematik kring regleringen av coliving, detta inkluderar Hyreslagen och Boverkets byggregler, som medför att det inte finns en tydlig struktur av konceptet och hur det ska utformas. I och med detta har företagen utformat sina coliving-enheter på olika sätt. Respondenterna nämner hur efterfrågan och en alternativ lösning till bostadsbristen för unga vuxna är två av drivkrafterna för att utveckla konceptet coliving. / For the past ten years, the concept of coliving has been established in the Swedish housing market. Due to the housing shortage in the metropolitan regions in Sweden, the need for new innovative forms of housing has been important. This mainly applies to young adults in Sweden between the ages of 20-35. The new concept of coliving means a shared accommodation where the tenants are offered both private and common areas. The development of coliving is based on other forms of collective housing, but this type of housing includes a broader target group and more services as well as services. This has meant that coliving is an attractive and innovative form of housing that companies in Sweden have chosen to implement in their properties. The purpose of this master’s thesis, which is in collaboration with Stena Fastigheter, is to investigate how and why companies in Stockholm choose to implement the concept of coliving in their properties. The authors have also chosen to delve into the various rules and laws available today to examine the obstacles that exist in the start-up phase of coliving projects.  In order to fulfill the purpose of the work, the authors have had semi-structured interviews with respondents from various coliving actors in Stockholm. A literature study has also been carried out in order to gain an in-depth insight into the concept and the regulations surrounding it. Today, there is a certain problem with the regulation of coliving, this includes Hyreslagen and Boverkets building regulations, which means that there is no clear structure of the concept and how it should be designed. As a result, companies have designed their coliving units in different ways. The respondents mention how demand and an alternative solution to the housing shortage for young adults are two of the driving forces for developing the concept.

In the early stages, my team discussed the working method we want to implement in our final project in performing arts, which we described as follows: Through a co-creative process with an equal focus on all components, we aim to create a performance that flows with images and multilingualism, where various aesthetics and expressions collide and juxtapose.  In my thesis, I explore how we relate to our working method through different tools, including those from leadership studies. This paper details how we define our working method within a co-creative process and examines how decision-making has been structured and has influenced our artistic process. With great hope, I see how my research can contribute to collective work within artistic practices and which useful methods can be used.

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

<p>Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.</p><p> </p>

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma i socialtjänsten definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Meningen med studien var dessutom att studera hur deras föreställningar påverkar synen på fenomenet. Gränsdragningen mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation utifrån respondenternas utsagor var även ett studiens undersökningsområden. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det använts en kvalitativ undersökningsmetod genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i Sverige. Resultatet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck inte är enhetligt definierat men att det däremot finns vissa komponenter i respondenternas svar, som spelar stor roll i hur yrkesverksamma definierar fenomenet. Det kollektiva förtrycket, återupprättandet av heder som motiv samt kyskhet är några av dem. Vidare framkommer det att det finns en kulturell föreställning om hedersrelaterat våld som påverkar synen på vem som blir utsatt eller utsätter någon för hedersrelaterat våld. Detta innebär att yrkesverksamma gör en skillnad på hur de definierar våld beroende på vilken kultur eller bakgrund klienten kommer ifrån. Hedersrelaterat våld och förtryck är sammankopplat till icke-svenskar på grund av att det är kulturaliserat. Detta har bidragit till att våld som utförs skiljs åt beroende på vilken etnicitet och kultur våldsutövaren har, detta vill säga om hen är etnisk svensk eller icke-svensk. Denna studie är därmed relevant till socialt arbete på grund av att det kan öka kunskapen om den existerande kulturella föreställningen gällande hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan påverka deras klienter.