Syftet med denna studie är att undersöka grupputvecklingssamtal mellan chef och medarbetare på en avdelning på Akademiska sjukhuset som grund för medarbetarens lärande. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig arbetskunskap utifrån de lärandeprocesser som eventuellt uppstår i samband med gruppsamtal. Frågeställningarna som följer i denna uppsats är ”vad innefattar ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset?”, ”hur upplever medarbetarna grupputvecklingssamtalet som grund för deras professionella lärande?” och ”vilket slags lärande har premierats?”. Undersökningsmetoderna för denna studie är observation och intervju. Observation har genomförts för att ge svar på vad ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset innefattar och intervjuer har genomförts för att ge en bild av hur medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande. De analysverktyg som använts för att framställa studiens resultat är det empiriska materialet som framkommit från observationen samt intervjuerna och de teoretiska infallsvinklarna, ”kollektivt lärande” och ”dialog”. Resultaten har visat att ett grupputvecklingssamtal innefattar ett möte där medarbetarna får information om olika saker gällande arbetet och vad som händer på arbetsplatsen. Vidare har resultaten indikerat på att medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande och att det är kollektivt lärande som premierats. Denna studie har främst bidragit till att ge avdelningschefen och gruppcheferna som genomför dessa samtal en uppfattning om att samtalen gynnar medarbetarna i den mån att det ger dem ett kollektivt lärande. Det gör också medarbetarna uppmärksamma på att samtalen kan främja interaktionen mellan dem liksom utförandet av deras arbetsuppgifter.

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.

De allra flesta svenska barn och ungdomar har någon gång i sin ungdomvarit aktiva i idrottsrörelsen. På så sätt har idrottsledarna stora möjligheter att påverka barn och ungas utveckling, däribland även deras fysiska och psykiska hälsa. Behovet av alternativa lärmiljöer har utvecklat nya metoder inom ledarskapsutvecklingen, metoder som innefattar en mer omfattande social interaktion mellan deltagarna och som syftar till att skapa ett mer effektivt lärande genom diskussion och erfarenhetsutbyte. Här introducerasdet pedagogiska verktyget lärgrupp som ett sätt att bedriva folkbildning. Lärgruppen öppnar dörrarna för ett mer kollektivt lärande bland ledarna. Syftet med studien är att belysa ideella ledares uppfattningar av sin egen utveckling och sitt eget lärande inom idrottsföreningar som använder sig av lärgrupper som ett pedagogiskt verktyg inom svensk föreningsidrott. Studien är teoretiskt förankrad i det pedagogiska perspektivet kollektivt lärande. Datamaterialet samlades in i samband med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ett deltagande i lärgruppen har gynnsamma påföljder gällande ledarens utveckling och lärande. Genom samtalet i lärgruppen, där informations-, erfarenhets- och kunskapsutbyte stod i fokus, kunde ledaren förbättra sina förmågor och ta till sig nya idéer vilket bidragit till ett utvecklande av nya tankemönster.

Organisatoriskt lärande och kompetensutveckling har blivit viktiga komponenter i dagens organisationer. Detta på grund av att den tekniska utvecklingen bidragit till att dagens organisationer är under ständig förändring. Detta har i sin tur lett till att det krävs nya förhållningssätt till befintliga roller. Både chefer och medarbetare behöver anpassa sig för att möta upp den snabba förändringstakten. Ett sätt är att nyttja medledarskap som metod. Men för att medledarskap ska kunna användas effektivt krävs kompetensutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att analysera och jämföra medarbetares och chefers uppfattningar om ledarkultur och medledarskap men också att undersöka generationsbaserade uppfattningsskillnader och att urskilja faktorer som gagnar eller stävjar en samsyn gällande mandat, samt att analysera hur dessa faktorer kan påverka lärande och kompetensutveckling inom organisationen. För att svara på syftet undersöktes faktorer som kan påverka samverkan, kompetensutveckling och lärande. Studien genomfördes på en avdelning hos en svensk statlig myndighet. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten skickades ut via myndighetens intranät till 992 personer, vilka bestod av både chefer och medarbetare. 156 respondenter svarade på enkäten. Då bortfallet blev stort genomfördes t-tester. Analysen av T-testerna visade att resultaten inte var normalfördelade och därför gjordes Mann Whitney U-test, som även tar hänsyn till snedfördelade data. Resultaten visade att engagemang kan vara en viktig faktor för kompetensutveckling, men att det även är viktigt att det skapas möjlighet till kompetensutveckling. Resultaten visade också att unga genomgående svarade mer positivt i undersökningen. Chefernas resultat gällande frågor om medledarskap var högre skattade och hade mindre spridning, än medarbetares. Detta kan tyda på att begreppet medledarskap inte var förankrat hos medarbetarna. Dessa resultat pekar på att insatser i form av kompetensutveckling och organisatoriskt lärande kring medledarskap är viktiga, för att metoden ska fungera optimalt.

Organisationer försöker finna effektiva former för att bedriva möten men fortfarande upplever många medarbetare att möten kan kännas betydelselösa och ta upp tid från viktigare arbetsuppgifter. Detta kan bero på att organisationer vill bedriva möten som är effektiva men samtidigt bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med vår studie är att skapa förståelse för vilka villkor som finns för kollektivt lärande under arbetsplatsmöten. Studien baserar sig på en kvalitativ tvärsnittsstudie. Den har utförts på en organisation, under organisationens arbetsplatsmöten genom att använda observationer och intervjuer med mötesdeltagarna. Studien bygger på fem observationer samt nio intervjuer. Resultatet visar på tre olika typer av samspel som sker under arbetsplatsmötena vilka i denna studie benämns som enkelt-, utvecklat- och komplext samspel. Vad som även kom fram i resultatet var två förutsättningar som påverkar samspelet, vilka är syftet med mötet och ledarskapet under arbetsplatsmötet. / A lot of focus today is on finding effective ways to conduct meetings, but many employees still experience that meetings can feel meaningless and take time from more important tasks. This could be because organizations want to conduct meetings that are effective but at the same time contribute to business development. The purpose of our study is to create an understanding of the conditions for collective learning during workplace meetings. The results of the study have been analyzed and discussed based on a theory of collective learning. The qualitative case study has been conducted in an organization during their workplace meetings using observations and interviews with the participants. The study is based on five observations and nine interviews. The result shows three different types of interactions that occur during workplace meetings, which are single, developed and complex interactions. The result also shows two conditions that affect the interaction, the purpose of the meeting and the leadership at the workplace meeting.

Sveriges yngsta riksdagsparti Sverigedemokraterna har mött motstånd i form av demonstrationer. En form av motstånd vilket historiskt sett varit ovanligt i landet. Studien kartlägger hur dessa demonstrationer har tagit uttryck över en tioårsperiod, med syfte att se motrörelsens aktivitet och vilka taktiker som föredragits. Tidigare forskning på området pekade på att en motrörelses aktivitet ökar tillfälligt efter en förlust, för att sedan minska om inga framsteg görs över tid. Demonstranterna antogs också tillämpa mer drastiska taktiker i takt med att partiet når framgångar vid valen. Resultaten av studien visar att detta inte skett, våld har inte ökat. Istället blev användandet av ljud som civil olydnad mer vanligt mot slutet av protestcykeln. Efter ett antal motgångar där aktiviteten ökat successivt, minskade den sedan hastigt. Då tidigare forskning främst fokuserat på rörelser i andra stater, kan svensk politisk kultur samt SD och rörelser mot SD vara av annan karaktär, och därmed ge upphov till ett annat resultat.

<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>

<p>Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.</p>

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället.  Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.             Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv.  Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården. De teorier som tillämpas är Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande, Dixons teori om dialog samt Schöns teori om reflektion. Teamarbetet skapar möjlighet att tillsammans med hjälp av olika kompetenser ge patienterna en bättre vård vilket också är teamets mål. Arbetsuppgifterna bygger på teamets gemensamma behandling av patienten vilket gör att teamet har stor betydelse för respondenternas arbete. Problem med teamarbetet är när det uppstår samarbetsvårigheter eller slitningar i teamet. I teamet lär de sig tillsammans av varandras kompetenser och skapar gemensamma kunskaper. Tillfällen till diskussion och reflektion leder till ett erfarenhetsutbyte som i sin tur leder till ett kollektivt lärande i teamet.