Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. β-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/β-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes. Uttryck av SATB1, SATB2 och β-catenin har studerats i tissue microarrays med tumörprover från 270 CRC patienter. Deras inbördes korrelation samt koppling till recidivfri överlevnad har studerats med hjälp av Spearman´s korrelationstest respektive Kaplan-Meier analys och log-rank test. Resultatet från immunhistokemiska färgningar visar att det finns en korrelation mellan de analyserade markörerna. Därutöver fann vi att SATB1 uttryck är kopplat till kortare recidivfri överlevnad i tumörer med lågt SATB2 uttryck. / Colorectal cancer (CRC) is one of the most common cancers in the world with about 1 million new cases annually. Special AT-rich sequence binding protein 1 (SATB1), is a cell type specific nuclear matrix associated DNA binding protein, which consists of AT-rich DNA sequences. It has previously been demonstrated that another member in SATB-family, SATB2, is expressed in a tissue-specific manner in normal mucosa in the lower gastrointestinal tract and in CRC. β-catenin is an intracellular mediator of the Wnt/ β-catenin signaling pathway and plays an important role in colorectal carcinogenesis. Expression of SATB1, SATB2 and β-catenin was analyzed in tissue microarrays with tumors from 270 CRC patients. Spearman´s correlation test was used to assess the correlations and the impact of SATB1 and SATB2 on recurrence free survival was assessed by Kaplan-Meier analysis and log-rank test. The result of immunohistochemical staining shows that there is a correlation between the analyzed markers and that SATB1 expression is a poor prognostic factor in tumors expressing low levels of SATB2.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller. Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI. Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall. Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ”Läsk, juice och mjölkprodukter” (OR=1,288; ORQ4=2,159), ”Te, men inte kaffe”(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ”Fågel, rött kött och fisk”( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk. Däremot visade kostmönstret ”Mat från säd och ost”( ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) en minskad risk. BMI för tio år sedan (OR=1,079; ORÖvervikt=1,491; ORFetma=2,260) identifierades som en riskfaktor. Att arbeta inom stillasittande (OR=0,975; OR>15 år=0,517) och mellanaktiva (OR=0,977; OR6-10 år=0,497;OR>15 år=0,565) yrken visade på en minskad risk. Slutsats: Flera kostmönster visade sig vara riskfaktorer, detta gäller även BMI för tio år sedan. Kostmönstret ”Mat från säd och ost” och att arbeta i fysiskt lätta till medeltunga yrken visade sig vara skyddande faktorer. / Background: Previous studies have shown several risk factors for developing colorectal cancer such as diet, physical activity and BMI. The method of analyzing diets based on dietary patterns, rather than individual food items, have been shown to be effective when investigating the colorectal cancer risk. The data was collected using a case-control study of 257 cases and 805 controls. Aim: Identify factors that cause increased or decreased risk in developing colorectal cancer based on diet, physical activity and BMI. Methods: Factor analysis was conducted to identify dietary patterns. Logistic regression was used to estimate odds ratio and 95 % confidence interval. Results: Factor analysis conducted ten dietary patterns, three of these patterns showed an increased risk “Soft drinks, juice and milk products” (OR=1,288; ORQ4=2,159), “Tea, but not coffee” (OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) and “Poultry, red meats and fish” (ORQ4=1,724).The dietary pattern “Food based on grain and cheese” (ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) showed a decreased risk. BMI ten years ago (OR=1,079; OROverweight=1,491; ORObese=2,260) identified as a risk factor. To work in sedentary (OR=0,975; OR>15 years=0,517) or physically medium heavy (OR=0,977; OR6-10 years=0,497; OR>15 years=0,565) occupations indicated a decreased risk. Conclusions: Several dietary patterns has been identified as risk factors, this also includes BMI ten years ago. The dietary pattern “Food based on grain and cheese” and to work in sedentary or physically medium heavy occupations proved to be protective factors.

Colorectal cancer (CRC) is a health challenge worldwide and early detection of the disease is crucial to improve patient prognosis. It is common for the first contact with care to occur in primary care centers where general practitioners often face the challenge of distinguishing CRC from other diseases with similar symptoms. In this master thesis, patient records from primary care were used to create, optimize, and evaluate a machine learning model that classifies patients with CRC for early detection of the disease. The data used in the project included parts of electronic health records (EHRs) from both public (SLSO) and privately run (Capio and Praktikertjänst) primary care centers in the Stockholm region. The available dataset was cleaned and pre- processed, and then tested on four separate models. After selecting and optimizing the most promising model, LightGBM, a detailed evaluation of the model was performed. To simulate realistic clinical conditions, data from the three months prior to diagnosis were excluded from two of the datasets. The results were then compared with a baseline machine learning model that utilized ICD codes extracted from EHRs in primary care for early detection of CRC.The results showed that the final developed model had a generally good performance with an AUROC score of a maximum of 85.8%, which indicates very good ability to distinguish between the classes. The performance dropped when using the datasets with 3 months of data removed, but the ROC curves still showed a better ability than random classification to distinguish between the classes with a AUROC score of maximum 60,8%. The results also showed that the model developed in this master thesis outperforms the baseline model, which was based on ICD codes, from a performance perspective. For future development and before a possible clinical implementation, a larger data set should be used for training and testing. / Tjock- och ändtarmscancer, kolorektal cancer (KRC) är en hälsoutmaning över hela världen och tidig upptäckt av sjukdomen är avgörande för att förbättra patientens prognos. Det är vanligt att den första kontakten med vården inträffar på vårdcentraler där allmänläkare ofta står inför utmaningen att skilja KRC från andra sjukdomar med liknande symtom. I denna masteruppsats kommer patientjournaler från primärvården att användas för att skapa, optimera och utvärdera en maskininlärningsmodell som klassificerar patienter med KRC för tidig upptäckt av sjukdomen.De data som använts i projektet omfattade delar av elektroniska patientjournaler (EHR) från både offentliga (SLSO) och privatägda (Capio och Praktikertjänst) primärvårdscentraler i Stockholmsregionen. Den tillgängliga datamängden städades och förbehandlades, och testades sedan på fyra separata modeller. Efter att ha valt ut och optimerat den mest lovande modellen, LightGBM, utfördes en detaljerad utvärdering av modellen. För att simulera realistiska kliniska tillstånd utvärderades modellen på två datamängder där data från tre månader före diagnos uteslöts. Resultaten jämfördes sedan med en baslinjemodell som använde ICD-koder som hämtats från journalsystem inom primärvården för tidig upptäckt av CRC.Resultaten visade att den slutliga utvecklade modellen hade en generellt bra prestanda med en AUROC-poäng på högst 85,8%, vilket indikerar mycket god förmåga att skilja mellan klasserna. Prestandan sjönk vid användning av datasatserna med 3 månaders data borttagen, men ROC-kurvorna visade fortfarande en bättre förmåga än slumpmässig klassificering att skilja mellan klasserna med en AUROC-poäng på högst 60,8%. Resultaten visade också att den modell som utvecklats i denna masteruppsats överträffar baslinjemodellen, som baserades på ICD-koder, ur ett prestationsperspektiv. För framtida utveckling och före en eventuell klinisk implementation bör en större datamängd användas för träning och testning av modellen.