Syftet med undersökningen var att undersöka och utifrån ett maktteoretiskt perspektiv analysera Esthercoachers beskrivningar av och resonemang kring brukarinflytande och dess premisser i förbättringsarbete inom kommunal omsorg. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tolv kvalitativa intervjuer med Esthercoacher som är verksamma i sex kommuner i Jönköpings län och vars uppgift bland annat är att bedriva förbättringsarbete. Studien visar att förbättringsarbete inom kommunal omsorg primärt genomförs av professionella aktörer i samtliga faser. När brukare involveras sker detta generellt på professionellas villkor och i olika former av mer symbolisk tokenism i planerings- och studerandefasen. Vidare visar studien att premisserna för att tillämpa brukarinflytande i förbättringsarbete varierar mellan kontexter och påverkas av ett flertal faktorer. En sådan faktor är hur professionella och brukare förhåller sig till den hindrande diskurs som verkar inom kommunal omsorg, vilken främjar en hierarkisk relation mellan parterna. En annan central aspekt är professionellas bedömning, tolkning och kategorisering av brukarens resurser vilken påverkar möjligheterna till inflytande och ofta resulterar i att professionella agerar ombud för att möjliggöra brukarinflytande. Likaså påverkas, enligt informanterna, tillämpningen av coachens tillgång till organisatoriska resurser, vilket ofta försvårar eller helt förhindrar brukarinflytande. Sammantaget understryker studien att brukarinflytande i förbättringsarbete är ett komplext fenomen vars premisser avgörs i ett samspel mellan diskurser, resurser och kontexter.

Den psykosociala arbetsmiljön är en viktig del i en hållbar och hälsosam organisation och handlar bland annat om att skapa balans i förhållanden mellan krav och resurser. Det är också av stor vikt att medarbetarna, oavsett roll i organisationen, känner delaktighet och meningsfullhet samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala vård- och omsorgschefer ser på sina förutsättningar när det kommer till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Detta syfte uppnås bäst genom en semistrukturerad intervjustudie som sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys kom vi fram till fyra huvudkategorier; utbildningsnivå enhetschef, skapa förutsättningar, enhetschefers närvaro samt schemamässiga förutsättningar, planering och struktur. Utifrån kategorierna framkom att det är viktigt för respondenterna att få adekvat utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Det är också viktigt för respondenterna att det finns ett väl etablerat kontaktnät till stödfunktioner runt verksamheten att vända sig till vid behov. Att vara lyhörd i sin kommunikation med medarbetarna anses viktigt men också att få medarbetarna att trivas och känna glädje i sitt arbete och på sin arbetsplats. Genom att få medarbetarna att arbeta på samma sätt samt se till att arbetsgruppen har en god kompetensnivå, vilket i sin tur fördelar arbetsbördan väl, skapas förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö. En närvarande chef är viktigt för alla medarbetare och största utmaningen här är att tillgodose de medarbetare som tjänstgör nattetid. En del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att upptäcka riskfaktorer i tid samt att skapa mötesforum där den psykosociala arbetsmiljön arbetas med.

De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

Abstract The purpose of this study was to investigate how managers in municpal eldrely care perceive gender equality. Sweden is one of the worlds most gender-equal counties, but the labour market in the country is highly gender-segregated, both vertically and horizontaly. This qualitative study was conducted through interviews with ten managers in municipal elderly care. Analysis and interpretiation of the interview material has been done through phenomenografic method to detect variations between the informants answers. The result of the studies analysis yielded twenty-three subcategories who led into eight categories and led to an outcome space consisting of working life, relationships and living environment.   The majority of the informants perceived that there were visible injustices whithin the municipal organizations. Gender equality was described as a sensitive or low-priority topic, both in organizations, by societal actors as well as in the private sphere. Womens health is mentioned by the informants as a particular problem area. In addition to occpational strain, gender roles and norms influence women to take on a great deal of responsibility in family life, leading to physical and mental exhaustion. Women were also perceived as exposed to economic inequality, where female-dominated occopational groups are valued less and have both poorer working conditions and status.  The conclusions of this study consists of that future studies should focus on the structures that promote gender equality in working life organizations, as well as factors that promote gender equality in individuals relationships and living environment. A masculine leadership, ethic persists, and hegemonic masculinities caracterize a power structure that guarantees mens superiority and womens subordination, which acts as an obstacle to gender equality in organizations, relationships and living environments.  Keywords: gender equality, gender-segregated, labour market, municipal manager in elderly care