Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hälsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har på risker är beroende av i vilket sammanhang de är verksamma i och vilken typ av investering det handlar om.   Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar när det gäller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalägda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun – Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB). Studien är av kvalitativ art och data har samlats in genom flera intervjuer med anställda på företaget. Den insamlade datan har analyserats tillsammans med redan befintlig och relevant teori utefter rubrikerna kommunala bolag, miljöinvestering och risk.   En miljöinvestering är en sorts investering som i vissa fall är påtvingad på grund av statliga regleringar och i andra fall en frivillig satsning för framtiden av företaget. Vid genomförande av en miljöinvestering är långsiktighet en viktig faktor. Det tar i många fall lång tid för en miljöinvestering att ge avkastning. I vissa fall är en miljöinvestering endast en investering för miljön, som är nödvändig att genomföra, men som inte ger någon ekonomisk avkastning över huvud taget. I andra fall ger de ekonomisk avkastning vid sidan av de positiva miljöeffekterna. Det som en miljöinvestering bland annat kan bidra till är positivt PR. Detta är viktigt hos kommunala bolag vars största målsättning är att skapa samhällsnytta. Denna samhällsnytta kan vara olika saker beroende på vem som sitter vid makten i kommunen men den gemensamma nämnaren för samhällsnyttan är att den på något vis ökar servicen för invånarna i kommunen.   Resultatet visar att VIVAB arbetar mot en hållbar utveckling genom att de satsar på att skapa en effektiv resursanvändning och att utveckla nya och effektivare tekniker för framtidens allt tuffare klimatförändringar. Vid riskhantering använder VIVAB en enhetlig mall för arbetsprocessen som används i de projekt där en riskanalys görs. Studien visar på att miljöinvesteringar är komplexa och ibland svårbedömda investeringar.

<p>Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. </p><p>För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.</p>

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.

Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>

I denna fallstudie undersöks hur politikerna i bolagsstyrelserna för Bostaden och Umeå Energi ser på sin roll i styrelsen, styrelsens roll samt bolagets roll. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri från åtta respondenter, fyra styrelseledamöter från varje bolag. För att tolka detta använder jag mig av teorier som grundar sig i ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ och deras påverkan på aktörer och organisationer. För att analysera empirin så används en form av idealtyper för att jämföra analysenheterna. Det som studien kommer fram till är att det råder en skillnad mellan styrelserna hur styrelseledamöterna ser sin roll i styrelsen samt att det existerar ett brett spektrum av åsikter i vad styrelseledamöterna ser som styrelsens och bolagets roll. Detta genom att ledamöterna sitter på personligt mandat i bolagsstyrelsen och inte behöver förankring i sitt parti. Det gör även att styrelseledamöterna tänker på bolaget i första hand och på bolagets bästa. Det är inom bolagets bästa som skillnaderna mellan ledamöterna märks då de har olika uppfattningar om vad som är bolagets bästa. Förklaringar till detta kan vara att styrelseledamöternas ”ideologiska kompass” påverkar deras uppfattning om bolagets bästa. De skillnaderna som uppkommer mellan bolagsstyrelserna har uppstått genom att ’lämpligt beteende’ och ’socialisation’ har utvecklats under olika lång tid.

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.

No description available.

Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainability goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.