Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

<p> </p><p><strong>Title </strong>Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective</p><p><strong>Seminar</strong> <strong>date</strong> 2009-06-02</p><p><strong>Course</strong> Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019)</p><p><strong>Authors</strong> Cecilia Somi & Nathalie Tunc</p><p><strong>Tutor</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Key</strong> <strong>words</strong> Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose</strong> The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method</strong> A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.</p><p> </p><p><strong>Conclusion </strong>Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.</p><p> </p>

<p>Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland.</p> / <p>Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.</p>

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland. / Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand investment decisions process in local government activities and give suggestions to improvements. A study illustrates the process on the basis of employee’s perspective in the three municipalities in Hälsingland.

Title Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective Seminar date 2009-06-02 Course Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019) Authors Cecilia Somi &amp; Nathalie Tunc Tutor Leif Carlsson Key words Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.   Purpose The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.   Method A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.   Conclusion Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.

No description available.

No description available.