Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv. Chefen bör vara tydlig med vilka beslutsprocesser som gäller. Medarbetarna behöver förstå och förankra i sitt dagliga arbete sitt egenansvar, mandat och positionering för att kunna vara delaktiga och engagera sig. Slutsatsen visar att de strukturella förutsättningarna i beslutsfattandeprocesser inte ger någon garanti för medarbetarnas delaktighet och engagemang, men däremot en tydlig förankring av medarbetarnas ansvarsområde i organisationens målarbete ökar delaktighet och förståelse för processer. Vidare visar studien att chefen har en viktig kommunikativ roll i skapande av mening och förståelse i beslutsprocesser.

This paper examines the role and function of the communication climate in relation to the internal communication of the psychosocial work environment, using field data from the health sector. A qualitative study using Skype interviews was conducted with three nurses with experiences from public hospitals in the south western region of Sweden. The results are presented using a framework of supportive and defensive communication climates by Forward, Czech and Lee (2011) based on Gibbs theories (1961). The analysis of the results is based on the concept of coworkership (Heide & Simonsson 2011) and the rationality of caring (Forsberg Kankkunen 2009; Waerness 1984). The results show that nurses experience both supportive and defensive communication climates in relation to their psychosocial work environment. The most supportive communication occurs between colleagues, while the communication with the strategic management is defensive. Depending on the closest manager's ability to act as support and convey understanding between management and employees, the communication climate is perceived as more or less supportive. The result indicates that when the management lacks adequate communication, employees will take fewer initiatives to talk about their psychosocial work environment with the management. The findings from the field data suggest that the communication climate can be understood as an important resource for creating conditions for supportive communication of psychosocial work environment between different organizational levels.

Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.