Denna studie syftat till att bidra med förståelse för hur personal på fritidshem kan arbeta för att bidra i relationsarbetet mellan elever. För att göra detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidhem. Utgångspunkter är Gergens (2009) teori om relationer som ständigt närvarande villkor för vår existens, samt Ihrskogs (2006) forskning om barns skilda relationsformer: vänner, kamrater och kompisar. Utifrån dessa begrepp behandlar studien pedagogernas syn på barns relationer, sitt uppdrag och sitt arbetssätt, med barns relationer i allmänhet och med barn i kompisbrist i synnerhet. Informanterna identifierade dessa tre relationskategorier i sina verksamheter och lyfte tankar på hur faktorer som kontext, förtrogenhet och roller påverkade hur dessa relationsformer tar form på fritidshemmet. Det fanns skilda uppfattningar om hur dessa förhåller sig till fritidshemmets uppdrag. En uppfattning var att arbete kamratrelationer var en del av uppdraget, medan vänner och kompisar låg utanför. En annan uppfattning var att barn har olika sociala behov och att dessa ingår i uppdraget, oavsett vilka relationer de inbegriper. Slutligen kartläggs de strategier fritidshemspersonalen menar sig använda för att främja barns relationsarbete. Grunduppfattningen av barns relationer och fritidshemmets uppdrag påverkar hur pedagogerna förhåller sig till de olika arbetssätten.

Syftet med vår undersökning var att studera barns sociala värld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua åtta barn från en andra/tredjeklass, vi intervjuade även klassens pedagog. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt område visar att det är viktigt att få vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid går åt till att skapa och underhålla relationer. Det är även viktigt att skolgårdsmiljön är varierad och inspirerande och att barnen leker på olika sätt i olika miljöer. I denna ålder umgås barn företrädesvis med andra av samma kön men det är acceptabelt att umgås över könsgränserna då man har ett gemensamt intresse. Denna undersökning visar hur barn i en andra/tredjeklass upplever skolrastens funktion, sociala värld och lek. Barnen har skapat en trygghet inom klassens gemenskap och detta har lett till att övergången mellan två olika skolgårdar upplevts som mestadels positiv. Vi kunde se skillnader mellan pojkars och flickors lek. Bollsporter var de mest populära aktiviteterna bland pojkarna medan flickorna rörde sig lite friare mellan skolgårdens alla aktiviteter. Studien visar att barnen skapade kompisrelationer efter olika kriterier, flickorna lekte oftast i små slutna grupper till exempel parvis medan pojkarna lekte i större och öppnare grupper. Pojkarna uppgav att det var deras gemensamma intressen som styrde kompisvalet medan flickornas kompisval utgjordes av att de hade känt varandra länge. Alla barnen var nöjda med de två olika skolgårdarna.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen. Vi hoppas att lärare kan ta hjälp av vår studie i sitt arbete med elever med ADHD. Slutsatsen är att alla eleverna med ADHD har olika behov som måste tillgodoses. Även om alla har samma dia-gnos så är behoven väldigt individuella.