Mannheim, Univ., Diss., 2002.

Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2001.

Einleitung: Es konnte gezeigt werden, dass die Applikation von Kompressionsbekleidung zu einem erhöhten Blutfluss bei Patienten mit venöser Insuffizienz führt und das Thromboserisiko bei bettlägerigen und postoperativen Patienten reduziert. Davon ausgehend, dass Kompressionsbekleidung auch bei gesunden und trainierten Athlet/innen zu einer verbesserten Hämdynamik führt, wurde eine Vielzahl an Studien durchgeführt, die nach einer Leistungssteigerung durch das Tragen von Kompressionsbekleidung während sportlicher Belastung gesucht haben. Die Ergebnisse der bisher veröffentlichten Studien widersprechen sich jedoch häufig und lassen kein abschließendes Fazit bezüglich ergogener Effekte von Kompressionsbekleidung auf die Leistung während körperlicher Belastung zu. Auch ist unklar, welche physiologischen und/oder biomechanischen Mechanismen bei gesunden und trainierten Athlet/innen zu einer potentiellen Leistungssteigerung führen könnten. Ziel der vorliegenden Arbeit war es daher: 1) Belastungsarten und –intensitäten zu identifizieren, bei denen das Tragen von Kompressionsbekleidung leistungssteigernde Effekte verspricht, 2) die identifizierten Potentiale anhand empirischer Datenerhebung zu evaluieren und 3) die physiologischen und biomechanischen Mechanismen zu untersuchen, die einer möglichen Leistungssteigerung mit Kompressionsbekleidung bei gesunden und trainierten Athlet/innen zugrunde liegen könnten. Methodik: Mittels eines Übersichtsartikels und Berechnung von Effektstärken wurden verschiedene Belastungsarten und -intensitäten identifiziert, bei denen das Tragen von Kompressionsbekleidung leistungssteigernde Effekte verspricht (Studie 1). Auch wurden die möglichen Mechanismen zusammengetragen, die einer Leistungssteigerung zugrunde liegen könnten. Basierend auf diesen Ergebnissen wurden die Untersuchungsprotokolle für die weiteren Studien entwickelt. In Studie 2 absolvierten hoch-trainierte Eisschnellläufer/innen eine 3000 m Wettkampfsimulation mit und ohne Kompressionsbekleidung in randomisierter Reihenfolge. Physiologische Daten wurden mittels mobiler Spirometrie und Nahinfrarotspektroskopie (NIRS) erhoben. Des Weiteren wurden Athletinnen aus Mannschaftssport und Leichtathletik einer intermittierenden Sprintbelastung mit dreißig 30 m Sprints und einer Abgangszeit von einer Minute mit und ohne Kompressionsbekleidung in randomisierter Reihenfolge unterzogen (Studie 3). Neben mobiler Spirometrie und NIRS wurden biomechanische Daten mittels kinematischer Bewegungsanalyse und Elektromyographie erhoben. Ergebnisse:Studie 1 zeigte ein leistungssteigerndes Potential mit der Applikation von Kompressionsbekleidung bei hoch-intensiver und weniger bei submaximaler Belastungsintensität. Insbesondere hoch-intensive Ausdauer- (> 3 Minuten), Sprint- und Sprungbelastung als auch die Erholungsfähigkeit von Kraft- und Schnellkraft scheinen durch Kompressionsbekleidung verbessert. Die Ergebnisse zeigen auch, dass bisher nur wenige Daten bei weiblichen Sportlern erhoben wurden. Auch evaluierten nur wenige Studien die Effekte von Kompressionsbekleidung bei Athlet/innen auf höchstem Leistungsniveau. In Studie 2 zeigte die Applikation von Kompressionsbekleidung während der 3000 m Wettkampfsimulation bei hoch-trainierten Eisschnellläufer/innen keinen Effekt auf die Laufleistung. Auch blieben mittels NIRS gemessenes Blutvolumen und Muskeloxygenierung im m. quadrizeps femoris sowie alle weiteren kardio-respiratorischen, metabolischen und subjektiven Parameter unbeeinflusst. Dagegen war die Laufleistung während eines intermittierenden (30 x 30 m) Sprintprotokolls mit Kompressionsbekleidung signifikant verbessert (Studie 3). Auch in dieser Untersuchung blieben alle gemessenen hämodynamischen, kardio-respiratorischen und metabolischen Parameter unbeeinflusst. Die kinematische Bewegungsanalyse zeigte jedoch, dass Kompressionsbekleidung zu veränderter Lauftechnik führt und die Schrittlänge bei gleichbleibender Schrittfrequenz vergrößert. Auch wurde die Sprintbelastung lokal an der Oberschenkelmuskulatur subjektiv weniger anstrengend empfunden. Zusammenfassung und Fazit: Die Applikation von Kompressionsbekleidung zeigte keine generelle leistungssteigernde Wirkung während körperlicher Belastung bei gesunden und trainierten Athlet/innen. Abhängig von Belastungsart und –intensität manifestieren sich ergogene Effekte während hoch-intensiver Lauf- insbesondere intermittierender Sprintbelastungen. Im Zusammenhang mit weiteren Untersuchungen scheinen die ergogenen Effekte jedoch nicht auf veränderter Hämodynamik zu basieren. Der blutflusssteigernde Effekt von Kompressionsbekleidung, der in klinischen Studien bei Patienten mit venöser Insuffizienz gezeigt wurde, lässt sich nicht in gleichem Maße bei gesunden und trainierten Athlet/innen nachweisen. Vielmehr scheinen kinematische und subjektive Parameter, wie eine veränderte Lauftechnik und verringertes Belastungsempfinden, die intermittierende Sprintleistung verbessert zu haben. / Introduction: Compression clothing has been shown to improve blood flow in patients suffering from insufficient venous valves. Assuming that the hemodynamics may be improved with compression clothing in healthy and trained individuals as well, many studies have evaluated the effect of compression clothing during various types of exercise. However, previous research has reported conflicting results and it remains unclear whether compression clothing has any performance enhancing effects. Therefore, the aim of the thesis was to 1) identify types and intensities of exercise that might benefit by the application of compression clothing, 2) provide evidence-based data on possible performance enhancing effects and 3) evaluate and explain the underlying physiological and biomechanical mechanisms associated with the application of compression clothing in healthy and trained individuals. Methods: To identify the potential types and intensities of exercise that might benefit by the application of compression clothing, a literature review and an effect size calculation analysis were performed (Study 1). As well, the potential physiological and biomechanical mechanisms that possibly could lead to an improved exercise performance in healthy and trained individuals were summarized from the literature. In Study 2, elite ice speed skaters performed a 3000 m race simulation with and without compression clothing in a randomized order. Cardio-respiratory, hemodynamic and metabolic data were measured using a portable gas analyzer and a wireless near-infrared spectroscopy device. In Study 3, athletes from team sports and track-and-field performed a repeated sprint protocol consisting of thirty 30 m sprints (one sprint initiated every minute) with and 6 without compression clothing in a randomized order. Additional to the physiological data, video analysis and electromyography were used to evaluate running technique and neuro-muscular effects with the application of compression clothing. Results: Study 1 revealed a possible ergogenic effect of compression clothing during high-intensity rather than submaximal exercise. A practical meaningfulness to apply compression clothing was shown for high-intensity endurance exercise such as timeto-exhaustion and time trial performance (> 3 min), repeated sprinting and jumping as well as recovery of muscular strength and power. Study 1 showed that more research is necessary to understand the effects of compression clothing in females, and welltrained or elite athletes. Additionally, the mechanisms underlying possible ergogenic effects of compression clothing in healthy and trained individuals need to be investigated. Based on the results of Study 1, the exercise protocols for Study 2 and 3 were designed. Study 2 showed, that there were no performance benefits when applying compression clothing during a 3000 m race simulation in elite ice speed skaters. None of the measured cardio-respiratory, hemodynamic, metabolic or subjective parameters were affected. In contrast, the application of compression clothing improved the repeated sprint performance (30 x 30 m) in Study 3. All measured cardio-respiratory, hemodynamic, and metabolic parameters remained unaffected. Kinematic data however revealed that there was an altered running technique with increased step length but unchanged step frequency. Perceived exertion was reduced in upper leg muscles with compression clothing. Conclusion: There is no overall performance boosting effect with the application of compression clothing. Performance seems to be improved during high-intensity 7 exercise, especially repeated sprinting, rather than prolonged and submaximal exercise protocols. Unlike in patients suffering from insufficient venous valves, in healthy and trained individuals the application of compression clothing does not seem to alter hemodynamics or enhance blood flow. Rather, biomechanical and subjective data, such as altered running technique and reduced perceived exertion, seemed to improve repeated sprint performance.

This examination project has been performed in collaboration with Husqvarna AB, one of the world’s leading manufacturers of both commercial and professional garden products such as chainsaws, trimmers and lawnmowers. Husqvarna AB always strive to develop and improve new and existing products and components to ensure an attractive product and a competitive position on today’s market   One of these components is filled balances. This is a component unique to the company and is one of the parts in their fuel-powered chainsaws. This component is placed on the crankshaft to increase compression in the crankcase, hence increasing the power of the chainsaw. The problem with the product today is the constantly changing fit on the weights and the complexity of the manufacturing process.   The examination contains the conceptual development of these filled balances with the goal to contribute with several realizable concepts that solve these problems and simultaneously increase the products durability.   This report describes the conceptual process and walks the reader threw the necessary steps that finally leads to a finished concept. The report describes the theories and softwares used in this project and how they were used to end up with two finished conceptual solutions.   The final results are presented at the end of the report with images of the final concepts, simulations and the conclusions this report lead to. / Examensarbetet har utförts i samarbete med Husqvarna AB i Huskvarna som tillverkar utomhusprodukter för kommersiellt och professionellt bruk, såsom motorsågar, trimmers och gräsklippare. Husqvarna AB är idag ett världsledande företag som ständigt arbetar med förbättringar av deras produkter och dess komponenter för att garantera attraktiva produkter och en konkurrenskraftig position på dagens marknad. En av deras komponenter till deras bensindrivna motorsågar är den fyllda balansen. Komponenten monteras på balansvikterna inne i vevhuset på motorsågen och är till för att fylla ut de tomrum som finns runt balansvikten. De fyllda balanserna är till för att öka kompressionen i motorn vilket leder till att den ger en högre effekt. Dagens lösning är dock komplicerad att tillverka samt att toleransen skiftar vilket kan leda till att varje exemplar greppar olika runt balansvikterna. Examensarbetet omfattar en konceptutveckling på dessa fyllda balanser med mål att bidra med ett eller flera realiserbara koncept som uppfyller de krav som ställs på produkten. Rapporten beskriver hur projektet har genomförts från start till två färdiga koncept. I kapitlet Teoretisk bakgrund beskrivs de olika metoder och teorier som använts för det kreativa och innovativa tänkandet som sedan nyttjas i kapitlet Genomförande där alla idégenereringar och koncept presenteras. Resultatet pressenteras i slutet av rapporten i form av tredimensionella modeller av de koncept som framtagits under projektets gång. Läsaren kan här även ta del av den simuleringsdata som gjorts och vilka slutsatser de har lett till.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen. Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.   Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök

<p>Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.</p><p><em>Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling. <em> </em></em></p><p> </p><p>Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. <em> </em></p><p>Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök</p><p> </p>

Introduktion: Bäckenfrakturer är en av de potentiellt livshotande skadornaprehospitalt som bör identifieras under den primära undersökningen hospatienter med stort trauma. Vid smärtor kring bäcken eller ljumskarimmobilseras bäckenet. Inledningsvis via att benen förs ihop och inåtroteras,ytterligare kan bäckenet komprimeras med tryck genom exempelvis gördel.Dock finns ingen stark evidens gällande att den externa kompressionen harvisat effekt. Syfte: Att undersöka evidensen för effekten avseende immobilisering och externkompression av bäckenfraktur prehospitalt.Metod: Översiktlig litteraturstudie, scooping review, inkluderande 11 artiklardär data inhämtning skett via Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet pekar på att kompression prehospitalt har mekanisk effektför att distansmässigt reducera bäckenfrakturer. Korttidseffekter så somtransfusionskrav och cirkulatoriskt svar visar igen evidens, likaså effekter överlång tid som mortalitet och sjukhusdagar. Biverkningar i form av hudskadorkan uppkomma i liten omfattning från behandlingen. Konklusion: Förutom att immobilisering och extern kompression distansmässigt reducerar bäckenfrakturer är evidensen för åtgärden prehospitaltbegränsad. Inga direkta slutsatser kan dras av studiens resultat då vidare ochstörre forskning krävs.

Detta examensarbete har skrivits i samarbete med Nordic Bioengineering med målet att effektivisera torksteget och kompressionssteget för deras hydrofobiskt modifierade pappersmassa. Länge har det funnits ett problem med rening av olja från oljespill och trots att mängden spill har minskat under de sista 30 åren, sker det än idag stora utsläpp som spillet från Deepwater Horizon och Sanchi. Genom denna produkt är det fullt möjligt att absorbera oljan i massan utan att den mättas med vatten. Med hjälp av ett torkskåp och en papperarksformare gick det att laborativt ta reda på hur absorptionsförmågan påverkas av olika torkningstemperaturer och av arkformning. Resultatet visar att det går att torka materialet till 170°C utan några större materialförluster, och att den packade massan får både en högre oljeabsorption och en högre vattenabsorption jämfört med den obehandlade massan. / This bachelor thesis has been performed in cooperation with Nordic BioEngineering and involved improving the drying step and packaging step for their hydrophobically modified pulp. Oilspill purification has been a problem for a long time and even though the quantity of oil spills has decreased during the last 30 years, are large oilspills still frequently occurring today with examples such as Deepwater Horizon and Sanchi. It is however fully possible, through this product, to absorb the oil in the pulp without saturating it with water. With help from a drying cabinet and a sheet former, it was made possible to find out by labwork if the absorbency was affected by different drying temperatures and by sheet forming. The results shows that the modified pulp can be dried at temperatures up to 170°C without greater material losses, and that the packed pulp has an increase in both oil absorption and water absorption compared to the regular pulp.

Introduktion: Trots att kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml · kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband. Det första testtillfället var ett vVO2max test och syftade till att fastställa den hastighet som innebar tangering av VO2max för respektive försöksperson. Det andra och tredje testtillfället var tid till utmattning (TTU) på försökspersonens vVO2max. TTU utfördes med KK och utan KK (dvs. placebo) av respektive försöksperson och utgör resultaten för studien. Undersökta parametrar var TTU, laktat (efter avslutad TTU samt under passiv återhämtning), VO2max, Amplitud, τ, HFmax och Borgskalan (RPE). För att beräkna om det fanns någon skillnad mellan de olika testtillfällena (KK vs. placebo) har parade t-tester har använts på alla parametriska variabler utom laktat där two-way ANOVA för upprepade mätningar använts (typ av plagg samt över tid). Vidare har Wilcoxons tecken-rangtest använts på de ickeparametriska (Borgskalan). Signifikansnivån sattes till P &lt;0,05. Resultat: Signifikant skillnad i TTU (P&lt;0,05) med användandet av (KK) jämfört med placebo. Slutsats: Användandet av (KK) förlänger TTU på en arbetsbelastning som motsvarar VO2max hos vältränade individer vid löpning, dock förblir förklaringsmekanismerna oklara.

Detta konstnärliga arbete undersöker om det är möjligt att få billiga mikrofoner att låta exakt likadant som dyra när man spelar in trummor. Målet med arbetet är att undersöka i vilka genrer det skulle vara möjligt att använda denna typ av metod ut efter ett konstnärligt perspektiv. Jag har spelat in, mixat och genomfört ett lyssnigstest med en lyssningsgrupp som bestått av sju personer. Jämförandet av en dyr mikrofon mot en billig mikrofon har gjorts på bastrumma, virveltrumma samt överhäng.   Resultatet visar på att det går att efterlikna den dyra mikrofonen med en billig, men det går inte att få exakt samma ljud. Vissa mikrofoner är lättare att lyckas med men vissa är väldigt svåra.