Detta konstnärliga arbete undersöker om det är möjligt att få billiga mikrofoner att låta exakt likadant som dyra när man spelar in trummor. Målet med arbetet är att undersöka i vilka genrer det skulle vara möjligt att använda denna typ av metod ut efter ett konstnärligt perspektiv. Jag har spelat in, mixat och genomfört ett lyssnigstest med en lyssningsgrupp som bestått av sju personer. Jämförandet av en dyr mikrofon mot en billig mikrofon har gjorts på bastrumma, virveltrumma samt överhäng.   Resultatet visar på att det går att efterlikna den dyra mikrofonen med en billig, men det går inte att få exakt samma ljud. Vissa mikrofoner är lättare att lyckas med men vissa är väldigt svåra.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka MEMS och elektretmikrofoner för att finna vilken typ som lämpar sig bäst för företaget Comfort Audio AB och deras hörselhjälpmedelsprodukter. Utöver detta undersöktes möjligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hjälp av en teknik vid namn end-fire. Resultaten har erhållits genom att undersöka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har jämförts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har undersökts genom konstruktion av en mikrofonuppsättning där den summerade signalen undersökts. Analys av signalstyrka och frekvensinnehåll har sedan resulterat i polärdiagram, där upptagningskarakteristik visas. Specifikationer samt egna beräkningar och mätningar visar att MEMS kan vara ett alternativ till elektretmikrofoner. Riktad upptagning kunde påvisas i end-fire konstruktionen. / The purpose of this study was to investigate MEMS and electret microphones to find the best suited microphone type for the company Comfort Audio AB and their hearing aid products. The study also investigated the possibilities to control microphone polar pattern by using a method called end-fire. The results have been obtained by examining a number of electro-acoustic properties of different microphones, which have been compared with the manufacturer's specifications. Polar patterns have been studied by construct an end fire array. Analysis of the signal content has resulted in polar diagrams, where characteristics are displayed. The specifications of the manufacturer’s, our own calculations and measurements shows that MEMS could be an alternative to electret microphones. Difference in polar characteristics was proved in the end-fire array.

Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en sångmikrofon bör låta för att låta bra. Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar. Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken, utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet” eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning. Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.

Syftet med den här uppsatsen är att få kunskap om vad musikproducenter lägger vikt på när deväljer inspelningsutrustning i studio, och hur de tänker sig att deras val skall uppfattas av dentänkta lyssnaren. Undersökningen bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma producenter,och visar att faktorer som stil och sound utgör viktiga beslutsgrunder för de utrustningsval somgörs i studio. Undersökningen visar också att lyssnarens tänkta respons på musiken är en ledstjärnaför producenter under en produktion, och att kostnaden för inspelningsutrustningen ståri viss proportion till ljudkvaliteten på den färdiga inspelningen. En viktig iakttagelse i uppsatsenär att producenterna motiverar sina val i studion med förförstådda branschbegrepp som”feeling” och ”magkänsla”. Det är ett resultat som ligger i linje med befintlig forskning ommusikproduktion som kunskapsområde och arbetsmiljö, forskning som visar att miljönvärdesätter praxiskunskap snarare än evidensbaserad kunskap.

När taligenkänningssystem ska användas praktiskt är det ofta i bullriga omgivningar. Undersökningen är ett försök att teoretiskt och praktiskt jämföra olika typer av störningsreducerande mikrofoner. Jämförelsen gäller både ljudkvaliteten i allmänhet och mikrofonernas egenskaper för automatisk taligenkänning i synnerhet. Ljudkvaliteten har undersökts dels genom mätningar i ekofritt rum, dels genom studier av mikrofonernas talåtergivning. Det senare har skett med hjälp av olika typer av spektrogram för tal, upptaget via de olika mikrofonerna. Mikrofonernas lämplighet i samband med automatisk tal igenkänning har provats genom igenkänningsförsök, både med och utan bakgrundsbuller. De jämförda mikrofontyperna är ; en riktmikrofon, två närmikrofoner av tryckgradienttyp samt en kontaktmikrofon. För den senare har olika placeringar provats. Kontaktmikrofonen har ägnats speciell uppmärksamhet eftersom denrepresenterar en helt annan princip än de andra mikrofonerna. Användning av kontaktmikrofon ger en förvrängning av talet, vilken beror på mikrofonens placering. I undersökningen har två placeringar använts, på halsen och på pannan. Spektrogram för ett urval av fonem, inspelade dels via kontaktmikrofon i dessa placeringar, dels via en normal referensmikrofon finns samlade i APPENDIX efter sid 133. Kontaktfuikrofonplaceringen på halsen visade sig ge en återgivning tillräckligt naturlig både för allmän användning och för automatisk talignkänning. Störningsundertryckningen var betydligt bättre än med de konventionella mikrofonerna. De konventionella mikrofonerna undertryckte lågfrekvent buller relativt dåligt. Detta gav problem vid taligenkänningen.

Komatsu Forrest AB have a demand for a media solution where the user can select between different input sources as well as output channels. The input sources are Radio, Bluetooth, AUX, two microphones and PC. The system shall also be able to mix sound from an ANC unit (Active Noise Control). Due to the demands from the company, the system must be able to be digitally controlled. The goal is to present a concept that offers the solution for these demands.To specify the needs from the user a dialog with employees with more knowledge about the user’s use have resulted in a table. From this a technical design has been created and resulted in a technical design requirement. With the design structure as a base, simulations have been done. After the structure has been verified by simulations a prototype with the basic functions have been designed and programmed and verified to clarify the function.Simulations and measurements have shown that the design works as desired. The result shows that the unit can meet the requirements set by the company in a user-friendly manner. The project has resulted in different solutions and these evaluated for pros and cons compared to the chosen solution. / Komatsu Forest AB behöver en multimedialösning för att uppfylla specifika behov exempelvis simultant användande av två mobiltelefoner och två mikrofoner. Enheten ska klara av att hantera ljud från flertalet ljudkällor samt två mikrofoner och aktiv bullerreducering. Systemet ska styras digitalt från till exempel en PC. Målet är att presentera ett koncept som erbjuder en lösning för dessa problem.Utformningen av enheten har gjorts genom att utvärdera användarens bruksområden tillsammans med den vision som legat till grund för projektet. Detta har genom samtal med anställda på företaget medfört en sammanställning över förarens användnings-områden. Utifrån denna sammanställning av användningsområdena har en teknisk skiss för enhetens uppbyggnad möjliggjorts. Efter att funktionen för skissen har verifierats med simuleringar har ett prototypkort för enhetens grundstomme konstrueras, programmerats samt verifierat konstruktionen.Simuleringar och mätningar verifierar att konstruktionen fungerar som önskat. Resultatet visar att enheten skulle uppfylla de uppsatta önskemålen på ett bra och användarvänligt sätt. Då flera lösningar har tagits fram under projektets gång diskuteras för och nackdelar med dessa samt motiveras varför den valda lösningen är bäst anpassad.