No description available.

No description available.

Detaljhandeln uppvisar idag stigande försäljningssiffror men en betydligt lägre ökning när det kommer till vinster, där framför allt sällanköpsvaruhandeln har problem med en sjunkande rörelsemarginal (HUI Research 2014). Den traditionella konsumenten har gått från att tidigare ha ett fokus på produktrelaterade aspekter till att idag vara intresserad av upplevelser i samband med sin konsumtion (Mascarenhas et al., 2006: Deloitte Touche Tohmatsu, 2007). Det förändrade konsumentbeteendet innebär att butiksmiljön har utvecklats till en betydelsefull kanal där upplevelser och mervärden utanför produkten kan erbjudas till konsumenten (Schmitt, 2003, s. 94). Tidigare forskning inom konsumentbeteende är relativt entydig kring att många av konsumentens köpbeslut till någon del fattas just i butiken (Söderlund, 2014 s. 5), vilka kan kategoriseras som impulsköp. Företag har således en möjlighet att genom miljön i butiken påverka konsumentens benägenhet att genomföra impulsköp. Då impulsköp enligt tidigare studier visat sig vara ett vanligt förekommande beteende finns möjligheter för företagen inom detaljhandeln att förbättra sin lönsamhet genom kunskap om detta. Med denna studie ämnar vi undersöka;   -  Vad påverkar konsumentens impulsköp i butiken?   Genom en enkätundersökning studerar vi vad som påverkar impulsköp i butik hos individer inom generation y för att därefter kunna vägleda företag inom klädbranschen i hur de kan använda sin butiksmiljö för att nå generationen och således vända den negativa lönsamhetsutvecklingen.   Studiens resultat visar att majoriteten inom generation y besitter en hög benägenhet att genomföra impulsköp samt värderar kriterier som att produkterna är snygga och trendiga vid klädkonsumtion. Konsumentens benägenhet att genomföra impulsköp påverkas av vilka personliga egenskaper konsumenten besitter. Vidare visar resultatet att en konsument med en hög benägenhet att genomföra impulsköp i högre utsträckning konsumerar kläder på emotionella grunder samt att de köper kläder för en högre summa pengar per månad. Butiksmiljön visade sig påverka konsumentens beteende i form av att en stark belysning, informativa skyltar samt exponering av produkter på stora ytor har en inverkan på hur mycket konsumenten köper samt hur mycket tid konsumenten spenderar i butiken. Med studiens resultat som utgångspunkt bör företag inom klädbranschen fokusera på marknadsföring i butik ämnad att påverka känslor samt ta hänsyn till ovan nämnda faktorer i butiksmiljön för att nå ut till generation y.   Med denna studie ämnar vi bidra med kunskap inom konsumentens beteende och då främst relaterat till impulsköp samt med kunskap om hur företag kan använda sin butiksmiljö som ett konkurrensverktyg.

Government's vision of a fossil-free vehicle fleet in 2030 put a high demand on the technical development and sale of green cars, also named as clean vehicles. The purpose of this thesis is to investigate the trend of the share of clean vehicles into the Swedish market from January 2009 to February 2015. This work will also assess whether there is any economic variable that affects the purchase of clean vehicles as well as regular passenger cars. The variables tested are as follows; price on car, petrol price, micro index of the CCI, unemployment, disposable income and interest rate. The result of a segmented regression analysis showed an increased trend in the proportion of clean vehicles where time explaining growth. The study cannot explain the underlying factors, because none of the surveyed financial variables could explain the increase in sales of clean vehicles. Therefore the consumer preferences are assumed to be the strongest explanatory variable in the choice of driving a green car. The study could not identify any specific variable that have had a greater impact on the clean vehicles sales due to total sales of passenger cars. For the government to realize the vision of a fossil-free vehicle fleet more studies about consumer preferences related to the choice of clean vehicles is required. Demand for cars seems to constantly increase and therefore it is doubtful whether the car will ever be substituted off. Therefore the fuel plays the lead role in the evolution towards a more environment-friendly society in order to create opportunities to achieve the vision of a fossil-free fleet.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet. Vår empiriska undersökning visar att konsumtionen styrs av emotionella behov, däribland främst tillfredsställelse och självbelöning. Det visar att känslor är en viktig del som präglar konsumtionen och det kan konstateras att tillfredsställelsen som unga kvinnor eftersträvar inte är långvarig, vilket kan relateras till antagandet att unga kvinnors behov av mode påverkas av fast fashion konceptet som främjar en jakt på emotionell tillfredsställelse. Det går även att konstatera att psykologiska behov inte går att tillfredsställa på längre sikt, vilket är vad som kanske har gjort fast fashion konceptet så framgångsrikt då det väcker ett ha-begär och främjar psykologiska behov. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215).</p><p>Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser:</p><p>1. I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. </p><p>2. I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper.</p><p>3. I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation.</p><p>4. I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat.</p><p>5. I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.</p>

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215). Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser: 1.I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. 2.I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper. 3.I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation. 4.I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat. 5.I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.

Syftet med denna uppsats är att utforska varför konsumenter anammar ett nytt sätt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts på vad det är i den färdiga matkassen som gör att konsumenterna vill använda den. En uppdelning har gjorts mellan olika målgrupper som använder sig av denna tjänst, då skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestående av förändringsfaktorer och värdeskapande har använts för att finna data och tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt är bättre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill använda tjänsten. Likheterna mellan olika målgrupper är fler än skillnaderna. Skillnaderna mellan målgrupperna har framförallt att göra med varför de valde att börja med tjänsten.

Syftet med denna studie är att utifrån resebyråernas synvinkel undersöka behovet av den fysiska resebyrån med utgångspunkt i kundernas behov av service. Utöver detta undersöks hur resebyråerna tolkar kundernas förändrade köpbeteende. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod. Datainsamling till empirin har skett genom intervjuer via telefon, e-post och personliga möten. De resebyråer som har undersökts är Ving, Apollo, Resecity, Resevaruhuset, Ticket och Koh Phangan. De teorier som använts behandlar konsumentbeteende och distributionskanaler. De fysiska resebyråernas funktion har förändrats i och med den teknologiska utvecklingen. Det har blivit allt viktigare att nå ut till kunderna genom fler distributionskanaler. Kraven på service och de anställdas kompetens inom den fysiska resebyrån har ökat. Detta har lett till att dess funktion har förändrats från att vara en återförsäljare och informatör till att vara samtidens specialister inom resebranschen.

Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig från sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan påverka vilken bild och uppfattning de får av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd är butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret står för det första intrycket kunden får och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en klädbutik utformar sina skyltfönster med hjälp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar på hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna. I undersökningarna genomfördes en intervju med en dekoratör för att få kvalitativ fakta om dennes arbete och tankar kring utformningen av butikens skyltfönster. Fotografier togs på skyltfönstren för att senare användas vid en fokusgruppsintervju där objektiva respondenter fick diskutera sina intryck och uppfattningar om skyltfönstrets exponering och syfte. Detta för att senare kunna jämföra de båda resultaten och fastställa om butikens syfte med skyltningen nådde ut till kunden. Undersökningen visade att det var svårt för butiken att förmedla det budskap de hade avsett och att få kunden att uppfatta det på samma sätt. Dekoratören lade ner mycket tid på att exponera kläder på ett lockande sätt samt förmedla ett visst tema med hjälp av olika färger, perceptionsknep, belysning och rekvisita. Det visade sig att kunderna tolkade budskapet på andra sätt och fick därmed ett annat intryck och känsla än vad butiken önskade.