”Ett förändringsarbete för att stärka varumärket Bromma Blocks med hjälp av befintliga marknadsföringsstrategier och konsumenternas synvinkel.”

No description available.

Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda konsumenternas preferenser vid val av läkemedel och undersöka vilka variabler som kan påverka valet. Teori: Undersökningen har genomförts med koppling till teorier som berör köpbeteende, produktens nivåer, varumärkeslojalitet och hur konsumentens upplevda risk påverkar köpbeslutet. Metod: Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning med slutna frågor och prestrukturerade svar. Empiri: En enkätundersökning genomfördes mellan den 15:e april 2015 och den 20:e april 2015 där 152 personer medverkade. Slutsats: Undersökningen visar att konsumenter är varumärkestrogna till läkemedel för att reducera den upplevda risken och osäkerheten som tillkommer med nya läkemedel. Det finns även en bristande kunskap om de generiska alternativen till märkesläkemedel och att mer information kan leda till att konsumenterna värderar om sina val av läkemedel.

Samtidigt som jeansen har gått ifrån att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta människors garderober har det även utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur består av personer som ser jeans som något mer än bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevärt ifrån den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus på kvalitet och material snarare än en trendig look. Denna studie utgår ifrån Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestående av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, köpbeslut och utvärdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer används för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrån teoribasen. Studien har visat att jeansnördarna allt som oftast planerar sina köp i god tid innan och lägger stor vikt vid informationssökningsfasen. De ställer höga krav på kvalitet och materialval, och passformen blir närmast sekundär i deras ögon. Teorier om dynamiken inom subkulturer används för att förstå hur subkulturen påverkar individen under köpprocessen. Studien har påträffat starka värderingar som formas och delas av subkulturen, och på så vis påverkar medlemmarnas köpprocess. Dessa värderingar handlar om ett fokus på hög kvalitet och rätt. Dessa värderingar utgör grunden för de krav medlemmarna ställer på sina produkter och påverkar dem därigenom i deras utvärdering av produktalternativ och inköpta produkter. Det har även påträffats en bild av vad som anses vara autentiskt inom subkulturen, vilket är viktigt för att stärka medlemmarnas band till densamma. Denna autenticitet bygger även den på kvalitet och rätt varumärken. Strävan efter autenticitet påverkar individen i såväl behovsidentifiering, genom viljan att uppnå status inom gruppen, samt attitydsbildande gentemot produktalternativ, då produkter som ej anses autentiska ratas. Bland jeansnördarna finns ett stort behov av att uppnå sitt bästa jag, samt nå social status inom subkulturen. De lägger stor vikt vid att köpa rätt produkter, och ägnar därför mycket tid åt informationssökning och utvärdering av sina alternativ. Själva köpet genomförs allt som oftast i speciella jeansbutiker med rätt utbud, efter utförlig planering och logiskt resonerande beslutsfattande. Gruppen visar även på en hög nöjdhet vid de flesta köp och relativt stor varumärkeslojalitet, baserad på såväl tidigare positiva upplevelser samt att gruppen godkänner eller ratar somliga varumärken. De subkulturella influenserna påverkar jeansnördens köpprocess främst under behovsidentifieringen och utvärderingen av alternativa produkter.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid. Konceptet bygger på en idé att tillgodogöra konsumenter med en enkel, varierad, nyttig och god middagslösning, vilket uppnås genom att tillhandahålla konsumenterna en färdigpackad matkasse med inkluderande recept. Den färdiga matkassens ringa ålder medför att forskningen inom ämnet är tunnsådd, trots att konceptet växer och att en utbred kundnöjdhet har identifierat bland konsumenterna. Vidare äntrar ständiga nya aktörer marknaden med nya koncept av den färdiga matkassen och utvecklar konkurrenslandskapet. Ur detta föddes en vilja att studera ämnet närmare. Eftersom forskning inom området ej funnits till städes har primärt forskning om fullskalig digital mathandel utgjort grunden för den teoretiska referensramen. Vidare inleds det teoretiska ramverket i studien med kundens värdeupplevelse, köppreferenser för att sedan bottna i köppreferenser online. När dessa är införstådda för läsaren börjar studien redogöra om det teoretiska ramverk som omgärdar digital mathandel. Studien har eftersträvat att ”komplettera nuvarande forskning om digital mathandel genom att undersöka de värden konsumenten upplever vid konsumtion av den färdiga matkassen”. För att möjliggöra ett underlag för att besvara detta genomfördes en kvalitativ studie med 15 respondenter. Intervjuernas längd varierade mellan 15-25 minuter och utfördes via telefon. Med detta som empiri, tillsammans med en konceptuell modell som utgjort ramverket i det teoretiska urvalet, har syftet eftersträvats att besvaras. Utifrån detta har fem faktorer som vi funnit av intresse undersökts, vilket utgjorts av: konsumenternas upplevelse av kostnad, bekvämlighet, nöje, risk samt slutgiltigen självskapande, vilket är en variabel vi själva infogat för att undersöka. Valet att inkludera självskapande bygger på den unika integration konsumenten utgör som medproducent i den värdeskapande processen, vilket särskiljer konceptet ifrån annan typ av digital mathandel. Respondenternas svar gav en närgående upplevelse av de värden som konsumenter upplever vid konsumtionen av den färdiga matkassen. Bland de mer uppseendeväckande resultaten återfanns bland annat: (I) Respondenterna uppgav en lägre total matkostnad vid användandet av matkassen (II) Matkassen hade svårt att vinna små barns uppskattning samt (III) Att konsumenten är en del av den värdeskapande processen framstår som positivt. Avslutningsvis utvanns ett diskussionsunderlag samt en grogrund för framtida forskning. Vidare anser studien att den färdiga matkassen är ett ramstarkt koncept som innehar den konkurrenskraft som fodras för att ta ytterligare marknadsandelar.

Hållbarhet är ett viktigt ämne som inkluderar och påverkar alla, både i nutid och framtid. För att en förändring ska ske måste fler engagera sig och anta ett hållbart konsumentbeteende. Individer bryr sig mer om sin miljöpåverkan vilket har gjort att hållbara produkter nu efterfrågas mer och det sätter större press både på individer och företag. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur individer reflekterar och agerar vid hållbar konsumtion genom att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar dem att anta ett hållbart alternativt icke hållbart konsumentbeteende. Studien har haft en utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats och genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empiriska data har stärkt stora delar av teorin och har resulterat i att det finns flera olika dilemman som konsumenter upplever vid hållbar konsumtion. För att underlätta ett hållbart konsumentbeteende är det viktigt utifrån ett företagsperspektiv att ge relevant och relaterbar information samt att vara transparent kring miljöpåverkan oavsett utfall. / Sustainability is an important topic that includes and affects everyone, both in the present and the future. For change to happen, more people need to get involved and adopt sustainable consumer behaviour. Individuals care more about their environmental impact which has led to a greater demand for sustainable products, putting more pressure on both individuals and companies. The aim of this study is to gain a better understanding of how individuals reflect and act on sustainable consumption by finding out what factors influence them to adopt sustainable or non-sustainable consumer behaviour. The study was based on a qualitative research strategy with a deductive approach and was conducted with eight semi-structured interviews. The empirical data collected has strengthened large parts of the theory and has resulted in the existence of several different dilemmas that consumers experience when consuming sustainably. In order to facilitate sustainable consumer behaviour, it is important from a business perspective to provide relevant and relatable information and to be transparent about environmental impacts regardless of the outcome.

Författare: Thomas Joelsson & Christian Liljestrand Handledare: Carina Lejonkamp Examinator: Leif V Rytting Kurs: Examensarbete 15hp - Inriktning Detaljhandeln & Service Management Titel: Höger eller vänster – vilken hand föredrar konsumenten? Problemformulering: I vilken grad och på vilket sätt kan konsumenters plockbeteende påverkas av att kunden använder självscanning? Syfte: Uppsatsens primära syfte är att klargöra om dagens självbetjäningsteknologi påverkar konsumentbeteendet inom livsmedelssektorn. Vi vill redogöra för om självscanningstekniken har föranlett till förändringar inom konsumenters plockbeteende, med fokus på vilken hand kunden väljer att plocka produkten med i servicelandskapet. Som ett delsyfte ämnar vi även att skapa beslutsunderlag som berör morgondagens hyllstrategier. Metod: Uppsatsen är strukturerad utifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet innefattar 1 200 observationer som samlades in i en verklig miljö på ICA Maxi Kalmar. Slutsats: Studien påvisar att självscanningstekniken påverkar konsumentens plockbeteende då en majoritet av självscanningskonsumenterna plockar produkterna med vänster hand. Detta innebär att studien kommer ligga till grund för hur butiker bör beakta framtida hyllstrategier eftersom majoriteteten av självscannings-konsumenternas plockbeteende talar emot dagens hyllstrategier. Nyckelord: Konsumentbeteende, Servicelandskap, Hyllstrategier, Självbetjäningsteknik och Självscanning / Authors: Thomas Joelsson & Christian Liljestrand Mentor: Carina Lejonkamp Examiner: Leif V Rytting Course: Bachelor Thesis 15 credits – Retail & Service Management Title: Right or left – Which hand does the customer prefer? Research question: In what degree and in what way can the consumers picking behavior be affected by the use of self-scanning technology? Purpose: The primary objective of the thesis is to clarify if the self-service technology today affects consumer behavior within the retail sector. We want to account for the changes that self-scanning has caused the consumers picking behavior, where we focus on what hand the consumer picks their product with in the service landscape. As a subsidiary aim we mean to create a decision base for future space management. Method: The paper is structured from a quantitative method with a deductive approach. The data collection contains 1 200 observations which was collected in a real environment at ICA Maxi Kalmar. Conclusion: Our study indicates that self-scanning technology affects the consumers picking behavior based on the fact that a majority of the self-scanning consumers picks the product with their left hand. This means that our study will form the basis on how the stores should take into account future space management, this because the majority of the self-scanning consumers picking behavior not picks their products according to current strategies. Keywords: Consumer behavior, Servicescape, Space Management, Self-service technology and self-scanning

Konsumenter tar allt mer plats på marknaden och har genom deras växande unika behov framkallat en förändring i modeföretagens strategier. Gårdagens massmarknad har förändrats till dagens micromarknad där kundens behov står i fokus vid framtagningen av nya produkter. Kundanpassade produktstrategier har de senaste åren börjat tillämpas av modeföretag som ett sätt att möta dessa individuella behov. Grundidén för kundanpassning är att erbjuda ett webb-baserat användarverktyg som låter den individuella kunden designa en produkt som passar hens individuella preferenser, där kunden ges möjligheten att vara både producent och konsument av produkterna. På detta sätt kan företag undvika överproduktion av produkter som av skilda anledningar inte efterfrågas av konsumenterna och istället producera mer träffsäkra produkter och samtidigt minska dagens spill och fast-fashion konsumtion. Kan möjligheten att låta konsumenter skräddarsy modeprodukter även leda till att dessa produkter får ett ökat värde och där med får en ökad användningsperiod? I denna studie presenteras således ett syfte där konsumenters förhållning till kundanpassade modeprodukter undersöks samt om kundanpassning kan bidra till en ökad livslängd hos produkterna. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer. Målet var att få en djupare förståelse kring hur väl kundanpassningsmetoder har mottagits av dagens konsument samt hur insatt hen var i ämnet. Vi ville även se om en kundanpassad modeprodukt kunde leda till en mer nöjd kund och ett minskat konsumtionsbehov, som i slutändan kunde generera positiva fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv. Studiens resultat visar att konsumenterna har ett positivt förhållningssätt gentemot kundanpassning av modeprodukter. Dem såg på deltagandet och skapandet som något underhållande och starkt värdeskapande, där konsumenten lockas av möjligheten till att få en unikt tillverkad modeprodukt i sin ägo. Det var även till konsumentens fördel att den kundanpassade modeprodukten starkare speglade dem som personer än en standardiserad produkt. Konsumenten skulle behandla en kundanpassad modeprodukt mer varsamt, laga den vid problem och där med ge modeprodukten en längre livslängd. Således kan vi utifrån vår studie konstatera att kundanpassning av modeprodukter är ett sätt att skapa starka känslomässiga band mellan användare och produkt, vilket leder till en förlängd användningsperiod och där med en mer hållbar konsumtion från konsumentens sida.

De senaste tio åren har det skett en stor ökning av monetära gåvor till humanitära hjälporganisationer i Sverige. Trots att de monetära gåvorna har ökat, har behovet ökat i större utsträckning. Just nu pågår konflikter eller allvarliga kriser i 27 länder runt om i världen och 89,4 miljoner människor är i behov av hjälp. FNs sökta summa för att möta dessa människors behov är 11 miljarder dollar mer än vad de efterfrågade för fem år sedan. Förutom detta innebär akuta kriser, likt vid tsunamin år 2004 att det sker närmast explosionsartade ökningar av spontana gåvor till hjälporganisationer. Även om dessa gåvor är viktiga för organisationerna innebär regelbundna gåvor en större möjlighet för planering och flexibilitet Detta faktum innebär att det är av stor vikt att öka antalet regelbundna givare. Studier har visat vad det är som gör att en individ väljer att skänka pengar till en hjälporganisation eller inte. Däremot saknas det vidare forskning kring olika typer av givare och deras eventuella skillnader. Enligt modellen Reasoned action approach kan en individs intention att utföra ett beteende härledas till individens attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll över det specifika beteendet. Genom att ta reda på måtten på dessa samt intentionen går det sedan att förutspå samt förändra beteendet. Det faktum att spontana givare valt att stödja hjälporganisationer och deras arbete med monetära bidrag men ändå inte valt att teckna ett regelbundet givande gör att det är av intresse att undersöka vad som påverkar en spontan givares intention till att förändra sitt beteende. Således är studiens frågeställning: Vad påverkar en spontan givares intention att förändra sitt beteende och bli regelbunden givare? För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet med studien genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkät som distribuerats via sociala medier. Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att spontana givare inte har intentionen att börja skänka pengar regelbundet till humanitära hjälporganisationer i Sverige. Spontana givares attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll över beteendet bidrar alla tre till deras intention. Det som till störst del bidrar till intentionen är deras upplevda kontroll över beteendet i form av känslan av att de kommer ha råd med regelbundna donationer samt att processen att tecknat ett sådant avtal är enkel. Denna information kan användas av hjälporganisationer för att öka antalet regelbundna givare.

Idag finns det väldigt många aktörer inom modeindustrin som alla kämpar om en plats påmarknaden. Varumärket har därför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och ett sätt attutmärka sig och skapa mervärde för konsumenten. Vi tycker att det är intressant att se på hurett varumärke kommunicerar och om företaget bakom varumärket lyckas förmedla sittkärnvärde till konsumenten.Syftet med den här uppsatsen var att se på vad varumärket Elvine kommunicerar tillkonsument via butik. Elvine är ett Göteborgsbaserat varumärke som har skapat streetwearklädersedan år 2000. Vi ville se på om varumärket Elvines identitet stämmer överrens meddess image. Vi ville också undersöka ifall butikerna som distributionskanaler av varumärketpåverkar konsumenternas uppfattning. Med utgångspunkt i syftet hade vi också för avsikt attge företaget några rekommendationer angående hur de kan stärka sinvarumärkeskommunikation.För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en omfattande kvantitativ konsumentundersökningsamt djupintervjuat företaget Elvine och tagit reda på butikssäljarnas syn påvarumärket och dess konsumenter. Vår tolkning om varumärkets kärnvärde har sin grund iintervjun med företaget. Ur intervjun har vi även plockat ut begrepp som företaget självaanvänder när de pratar om varumärket. De här begreppen har konsumenter, företaget ochbutikssäljarna fått gradera. Vi har sedan fört över resultaten till en överskådligtolkningsmodell som jämför uppfattningarna parterna emellan. I vår konsumentundersökninghar vi sammanlagt intervjuat 85 besökare till tre utvalda återförsäljare av Elvine i Göteborg.Förutom att gradera olika begrepp fick respondenterna svara på olika frågor gällandeköpbeteende, varumärkeskännedom och associationer kring varumärket Elvine.Resultaten från konsumentundersökningen visar att Elvine har en hög varumärkeskännedomdå 73 % av respondenterna kände till varumärket. De vanligaste kategoriseringarnarespondenterna associerar till är jackor, snyggt och sportigt. Uppfattningen om varumärketskiljer sig dock något butikerna emellan. Utifrån respondenternas uppfattningar om vem sombär Elvinekläder har vi kommit fram till att varumärket främst uppfattas som ettkillvarumärke.Med hjälp av teorier kring effektiv kommunikation, produktens olika nivåer ochvarumärkesuppbyggnad har vi analyserat resultatet från samtliga undersökningar. Utifrån våraanalyser kan vi dra slutsatsen att delar av Elvines varumärkesidentitet stämmer överens meddess image. Respondenterna använder ord som vi kan relatera till vår tolkning av varumärketskärnvärde. Uppfattningarna och associationerna kring vilka som använder Elvinekläder gerdock en splittrad bild av varumärket. Resultatet visar också att de butiker vi har med i vårstudie i viss mån påverkar konsumentens uppfattning. De tre butikerna har olika image somde kommunicerar och vi kan dra vissa paralleller mellan butikernas image ochrespondenternas uppfattningar.Genom de resultat vi har fått fram i vår undersökning och de slutsatser vi har dragit ger viavslutningsvis företaget Elvine några varumärkesstärkande förslag. Trots att varumärket ärvälkänt finns det alltid mer att göra för att få en enhetligare kommunikation och därigenom fåen starkare position i konsumenternas medvetande. / Program: Textildesignutbildningen