The study aims to examine the factors that influenced the international students when selecting Karlstad University as an institution. The study also contains a secondary aim which is to examine how the international students evaluate their experiences in Karlstad. Further the study is built upon four research questions, where the three first research questions can be referred to the main aim whereas the fourh research question can be referred to the secondary aim. The main aim is by the research questions divided into a three step process, the factor that influnced the international students to study abroad, to study in Sweden and to study at Karlstad University. The fourth research question which concerns the secondary aim is about how the international students evaluate their stay in Karlstad. The enquiry has been made with help of a questionnaire, which 98 of the international students at Karlstad University answered. The study showed that factors that influenced the international students to study abroad was to gain better understanding of the foreign language and the foreign culture. The students were also influenced by the student life and the life experiences that they would gain by studying abroad. They also stated that the value of their resume would be higher because of these studies. Factors that influenced the students to study in Sweden was i.a the factor of knowledge and awareness. A majority found the knowledge of Sweden, the reputations of the institution quality, the awareness of the quality of the education as influencing factors. The students also found it easy to obtain information about Sweden, which is very good since this factor is a great contribution to knowledge and awareness. The answers showed that a small majority of the students were influenced by low fees and by recommendations from authorized representatives. The students were influenced by low crime and low racial discrimination factors, such as factors of clean environment and an exiting place to live in. The influencing factors of studying at Karlstad University were the reputation for quality, the reputation of institution staff, the broad range of courses and programs and the the good facilities. However many of the students stated that they choose Karlstad University because of the agreements between Karlstad University and the home University. As the students were asked to evaluate their stay in Karlstad, they seemd to be satisfied with the quality of education, the facilities, the student accomodations, the students life and Karlstad as a city.

Sammanfattning En av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader. Detta gör att högre priser på livsmedel kräver att de uppvisar andra fördelar som ger ett mervärde till köparna. Utifrån detta har vi ställt oss frågan om vilka faktorer det är som påverkar konsumenter att köpa lokalproducerade livsmedel samt om hur köpbeteendet ser ut för konsumenterna i Umeå gentemot lokalproducerade livsmedel. Vi har valt att undersöka området sett ur konsumentperspektivet. Detta har gjort att de centrala teorierna i arbetet därför är teorier kring konsumentens köpbeteende och de påverkande faktorerna bakom det. Genom teoretisk forskning blev några faktorer utvalda för koncentrationen i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger därför kring marknadens yttre och inre stimuli på konsumenten. Dessa stimulis är marknadsföring, omgivning, pris, plats och tillgänglighet, attityder och värde, samt kunskap. För att identifiera vilka av dessa faktorer som är mest avgörande för konsumenters köpbeteende gjordes det en kvantitativ studie på de två största livsmedelsbutikerna i Umeå, Ica Maxi och Coop Forum där 136 konsumenter tillfrågades. Resultaten visade att en av de viktigaste faktorerna som påverkade konsumenternas köpbeteende gentemot lokalproducerade livsmedel var reklam. Omgivningen spelade även den en stor roll och var en av de viktigare informationskällorna gällande nya livsmedel för respondenterna. Även medvetandet kring lokalproducerade livsmedel och den positiva attityden till dessa var andra påverkande faktorer. Brett utbud på dessa varor var också en viktig faktor. Den högre prisbilden på lokalproducerade livsmedel var den minst avgörande faktorn, vilket tyder på att konsumenterna var okänsliga mot priset på denna livsmedelkategori. Respondenterna handlade samma varor som de alltid brukade handla, men att de även gjorde en noggrann jämförelse mellan varor och priser före köpet. Respondenterna uppvisade även stark lojalitet gentemot lokalproducerade livsmedel, då de brukade återkomma till dessa varor. Lokalproducerade livsmedel tilltalar alltså konsumenterna. Detta genom att lokalproducerat uppvisar på unika attribut och genererar ett värde till konsumenterna.

Hur kommer det sig att vissa väljer att handla mat på exempelvis Konsum medan andra väljer ICA? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr val av livs­medels­­butik när läge, pris och sortiment är liknande. Genom telefonintervjuer med boende i Tierp har uppsatsen visat på att trots att de tre faktorerna läge, pris och sortiment är liknande på orten är det ändå dessa faktorer som styr konsumenters val av livsmedelsbutik. Butiks­miljö, det vill säga hur en butik uppfattas, anses också vara en faktor som påverkar varför en viss butik föredras men uppsatsen har visat på att butikens läge är den enskilt viktigaste faktorn, även om de konkurrerande butikerna bara ligger några meter bort.

Spelandet i Sverige ökar lavinartat och i takt med det kommer det nya spelformer och spelbolag samt att utbudet av speltjänster ökar i en enorm takt. Allt fler spelbolag inser detta och tar chansen att lansera nya spelsajter med nya speltjänster samtidigt som de utlovar vinster i mångmiljonklassen till de som spelar, via reklamkampanjer och liknande erbjudanden till potentiella kunder. Konkurrensen i branschen hårdnar i denna tidigare reglerade marknad där AB Svenska Spel var det enda legala alternativet. Detta spelmonopol börjar nu öppnas upp successivt och med de nya aktörerna på marknaden ville vi se vad det var som lockade spelkonsumenterna att spela hos just dem och vilka faktorer som var mest betydande i deras val av spelbolag. Nu när det finns ett flertal alternativ att tillgå samt nya aspekter att ta hänsyn till när konsumenten av speltjänster skall göra sitt val av spelbolag. Vi utförde en kvantitativ undersökning med enkäter som delades ut i Örnsköldsvik hos två olika spelombud. Detta för att nå konsumenter som hade den erfarenhet av spel som vi ansåg vara tillräcklig för att ge ett fullgott underlag för vår undersökning. Vi valde dessutom olika dagar, en vardag samt en helgdag för att få ytterligare bredd på kundunderlaget. Detta för att ta reda på vad de som spelade ansåg vara viktigt i deras val av spelbolag samt vilka faktorer som de ansåg vara av störst vikt för dem när de gjorde sitt val av bolag som de anförtror att leverera sina speltjänster. Detta gav oss en intressant aspekt på de olika spelbolagen samt vad deras kunder efterfrågade allra mest i sina roller som spelkonsumenter. De olika spelbolagen som vi valde att separera åt, AB Svenska Spel och övriga bolag och då framförallt Internetbaserade spelbolag samt att sysselsättningsnivå och socialtillhörighet kan vara en faktor som spelar in när spelkonsumenterna skall göra sitt val av vilken spelform de väljer samt vilken egenskap som de anser vara viktigast för just dem när de tar sitt beslut om vilken leverantör som de vill anlita för speltjänster som vi har valt att koncentrera oss på i vår undersökning. För att se om det förelåg någon statistiskt skillnad mellan olika datauppsättnigar har vi valt att utföra t-tester och Chi- två tester. Detta för att kartlägga om olika variabler har något samband med varandra t.ex. om de som endast spelar hos AB Svenska spel och de som spelar hos AB Svenska spel och andra bolag har något samband med vad spelkonsumenterna anser vara viktigt vid val av spelbolag eller om detta enbart beror på slumpen. Den slutsats vi gjorde var att de faktorer som påverkade spelkonsumenterna i det sammantagna resultatet var mest; pålitlighet, odds/återbetalningsgrad, tillgängligheten och stora vinstpotter. När vi sen valde att göra en korstabell mellan olika variabler så avvek resultatet sig mellan grupperna från det sammantagna resultatet.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och –butiker. Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse. Producenternas önskan om att öka sina vinster genom att marknadsföra nylanserade hälsosamma produkter samspelar dock ofta bättre med konsumenternas efterfrågan och speciellt samhällets önskan om en förbättrad folkhälsa än butikernas ökade vinster genom försäljning av de mest vinstgenererande produkterna. Båda dessa aktörer kan dock göra mycket mer än vad som görs i dagsläget för att påverka konsumenternas kostvanor till det bättre. Vad som först och främst krävs är bättre information, dels i butik genom tydlig skyltning och märkning samt välutbildad personal, dels genom utskick till konsumenten där denne har tid att reflektera över meddelandet och ta till sig kunskapen. Men för att företagen ska ha en möjlighet att nå ut till konsumenterna med sina meddelanden krävs också ett intresse och en vilja från konsumentens sida att ta till sig detta.

No description available.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning. Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet. Storstadsbor använder e-handel för att hitta billigare priser medan småstadsbor och boende på landsbygden i första hand är ute efter ett större utbud och bekvämlighet. Ett ytterligare resultat är att respondenterna känner sig i huvudsak säkra eller ganska säkra på internet och riskerna med att till exempel bli lurad eller att få hem fel vara upplevs inte olika beroende på geografisk plats. De teorier som har legat till grund för studien är word of mouth, köpbeslutsprocessen, varumärkesteori, den regionala skolan samt studier och teorier kring förtroende på internet. De vetenskapliga artiklar som studien refererar till handlar i huvudsak om distanshandel och e-handel. Urvalet för enkätstudien gjordes via bekvämlighetsurval och snöbollseffekten då enkäten lades ut på Facebook med en uppmaning om att skicka vidare enkäten. Även konsumentintervjuerna gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Författarna tror att studien hade blivit mer framgångsrik och fått ett annat resultat om tidpunkten för studien varit en annan då den hektiska julhandeln inföll samtidigt.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv: Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten. Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet. Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan. Däremot värdesätter de konsumenter som köper kött mer sällan EMV högre. Studien visar att varumärket inte har någon avgörande roll i beslutsprocessen, men att konsumenterna ändå känner tillit till det varumärke de väljer att köpa.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den typiska spagästens konsumentbeteende samt studera dess föränderliga natur med avsikt att bidra till en ökad förståelse för kundbeteendet inom spabranschen. Avsikten med uppsatsen har varit att ta reda på vem den typiska spagästen är. Vi har med hjälp av teori inom bland annat konsumentbeteende, kundvärde och kundförståelse tillsammans med en webbaserad empirisk undersökning, studerat vad kunden värdesätter vid val och besök av spaanläggningar. Eftersom vi har strävat efter en förståelse för vem den typiska spagästen är kretsade undersökningen även kring livsstilsfrågor, levnadsvanor och demografiska aspekter. Examensarbetet har skett i samarbete med ett specifikt företag inom spabranschen (Varbergs Stadshotell och Asia Spa) för att därigenom få inblick i en representativ del av vår målpopulation. Resultatet av vår undersökning visade att det inte är de sociala aspekterna som är de mest värdefulla för respondenterna vid val av spaanläggning. Istället är det känslan spaanläggningen frambringar, egentid och upplevelsen som står i centrum. I vår strävan efter att ta reda på vem den typiska spagästen är, har vi med hjälp av vår studie kunnat sammanfatta den typiska gästen som den självständige livsnjutaren. Vi har därigenom bidragit till en ökad förståelse för spagäster som kundgrupp och vi vill uppmuntra till ytterligare forskning inom området där andra metoder än den vi använt tillämpas. Detta med ändamålet att nyansera bilden av den typiska spagästen och nå den djupa kundförståelse som krävs för att kunna upprätthålla ett troget kundvärdesskapande på ett långsiktigt plan.