Branschen för e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillväxt och endast en marginell andel svenskar har någon gång handlat dagligvaror på internet. Tidigare forskning har visat att attityder är tillförlitliga för att förutspå individens köpbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan därför vara en del av förklaring till dess negativa tillväxt och svaga ställning. Attityder har till stor del visat sig bestå av uppfattningar om olika attribut som associeras med det beteende eller objekt som attityden riktas mot. Syftet med denna uppsats är därför att med hjälp av en enkätstudie och hypotesprövning utröna vilken attityd konsumenter har till e- handel av dagligvaror samt vilken uppfattning de har kring utvalda attribut som associeras med e-handel av dagligvaror. Resultatet visar att konsumenters attityd till e-handel av dagligvaror är negativ och korrelerar med uppfattningen om attributen, som dock är positiv. De slutsatser vi kan dra av detta är att de utvalda attributen bidrar till att förklara attityden men att det finns ytterligare attribut eller fördomar som påverkar individens attityd till e-handel av dagligvaror. Resultaten visar att den negativa attityden kan vara en del av förklaring till konsumenternas låga adaptering till branschen samt dess dåliga tillväxt.

<p>Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag. Ytterligare ett delsyfte är också att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan studenter från USA och studenter från Sverige i dessa frågor</p><p>Teorier från klassisk handel samt Internethandel har använts i denna studie. Förväntnings¬bekräftelseteorin används i denna uppsats i olika former för att beskriva hur kundens förvänt¬ningar inverkar på dess tillfredsställelse och benägenhet att återvända som kund. Vidare ut¬nyttjas felkontrollteorin och serviceåterhämtning för att skildra hur konsumenten reagerar på fel och kompensationen som ges på grund av detta. Därutöver används flytteorin för att utreda kundens upplevelse vid köptillfället och hur detta påverkar efterköpsbeteendet. En egen mo¬dell har sammanställts av dessa teorier för att testas mot det empiriska material som insamlats i studien.</p><p>En kvantitativ undersökning har gjorts då 70 studenter från Umeå Universitet och 70 studen-ter från Wright State University i Dayton, Ohio, har fått svara på en enkätundersökning angå-ende deras In¬ternethandelsvanor.</p><p>Resultatet visar att studenterna vid de båda lärosätena uppträder relativt lika vid inköp på In¬ternet. Slutsatser som kan dras är att Internetbutiker bör fokusera på att öka kundens tillfreds¬ställelse, ha en användbar hemsida samt kompensera för misstag för att få kunder att åter¬vända till butiken.</p>

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag. Ytterligare ett delsyfte är också att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan studenter från USA och studenter från Sverige i dessa frågor Teorier från klassisk handel samt Internethandel har använts i denna studie. Förväntnings¬bekräftelseteorin används i denna uppsats i olika former för att beskriva hur kundens förvänt¬ningar inverkar på dess tillfredsställelse och benägenhet att återvända som kund. Vidare ut¬nyttjas felkontrollteorin och serviceåterhämtning för att skildra hur konsumenten reagerar på fel och kompensationen som ges på grund av detta. Därutöver används flytteorin för att utreda kundens upplevelse vid köptillfället och hur detta påverkar efterköpsbeteendet. En egen mo¬dell har sammanställts av dessa teorier för att testas mot det empiriska material som insamlats i studien. En kvantitativ undersökning har gjorts då 70 studenter från Umeå Universitet och 70 studen-ter från Wright State University i Dayton, Ohio, har fått svara på en enkätundersökning angå-ende deras In¬ternethandelsvanor. Resultatet visar att studenterna vid de båda lärosätena uppträder relativt lika vid inköp på In¬ternet. Slutsatser som kan dras är att Internetbutiker bör fokusera på att öka kundens tillfreds¬ställelse, ha en användbar hemsida samt kompensera för misstag för att få kunder att åter¬vända till butiken.

Problem formulation: What factors influence the customer’s choice of bank? How is the customer loyalty towards the customer’s current bank? Purpose: The main purpose is to see what factors are definitive to the customer’s choice of bank and how strong the customer loyalty is towards the bank. It is also interesting to see whether customers who are satisfied with their current bank may still consider switching to something else. Method: The method is both qualitative and quantitative methods of data collection, with main focus on a quantitative survey. The qualitative part consists of interviews with a smaller focus group to receive a deeper insight of the consumer’s thoughts regarding the main purpose and problem formulations. Conclusion: The main factor when choosing a bank is recommendations from family or friends. Other factors that also influences the customer’s choice of bank is mortgage, interest rates and great customer service. Many consumers consider themselves to be more loyal than they really are, and demonstrate satisfaction rather than customer loyalty.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer och risker som påverkar köpbeslutet för en konsument gällande en ny innovativ produkt. Uppsatsen kan på så sätt bidra med kunskap och förståelse för företag som vill utveckla den här typen av produkter. Studiens inriktning och syfte togs fram i samarbete med textilföretaget FOV Fabrics. Med utgångspunkt ur syftet och problemet genomfördes en enkätundersökning som kompletterades med semi-strukturerade intervjuer med fyra av enkätrespondenterna. Resultatet av enkätundersökningen analyserades och jämfördes med resultatet av intervjuerna. Enkät- och intervjurespondenterna delades in i två grupper, adoptörer och icke-adoptörer, baserat på om de valt att adoptera produkten i fråga eller ej. Grupperna analyserades och jämfördes för att få en förståelse för varför konsumenter adopterar nya produkter och varför vissa inte gör det. Studien visade att adoptering av nya produkter inte kan göras konkret för produkter överlag, då processen skiljer sig bland produktkategorier. Den här studien visar endast hur köpbeslutsprocessen för specifikt en skjorta i funktionsmaterial kan gå till, vilket även kan gälla för andra plagg med samma material men inte för andra produktkategorier. Studien visade på att adoptörer, bestående av innovators och early adopters, är främst mottagliga för nya innovationer. De består av tekniska, funktionsorienterade individer. Förutom funktionerna skjortan erbjuder (vattenavvisande, smutsavvisande, strykfri, antibakteriell) värderar de passform, komfort och design i ett plagg. Det är innovatörerna som bör adoptera produkten för att produkten ska kunna accepteras av majoriteten av konsumenterna. För att en adoption ska kunna ske av mer skeptiska konsumenter är det viktigt med tillförlitlighet och ett varumärke konsumenten kan lita på, om inte informationen och kunskapen om produkten är tillräcklig. / The purpose of this paper is to find the different factors and risks that affect the buying decision for a consumer when being faced with an innovative product. The study can contribute with knowledge and an understanding for companies that are looking to develop this type of products. The focus and purpose was developed in cooperation with the textile company FOV Fabrics. With the purpose and the problematics as a basis, a survey was completed alongside semi-structured interviews with four of the respondents from the survey. The result from the survey was analyzed and compared with the results from the interviews. All of the respondents were divided into two groups, adopters and non-adopters, based on if they wanted to adopt the product in question or not. The two groups were analyzed and compared to reach an understanding to why consumers choose to adopt new products and why some of them do not. The study showed that adoption of new products is not something that can be defined for all products, as the process differentiates between product categories. This study only shows what the buying decision process looks like for a shirt made of functional material, which can be translated to another garment with the same material, but not through other product categories. The study also showed that the adopters are consisting of innovators and early adopters, which are most receptive to new innovations. They are technical, function- oriented individuals. Besides the functions in the shirt (water repellant, stain resistant, non-iron, anti-bacterial) they value fit, comfort and design in garments. The innovators should adopt the product so it can be accepted by the majority of the consumers later on. To achieve an adoption by the skeptical consumers, reliability is an important factor and a brand that the consumer can trust, if the knowledge and information about the product is not sufficient enough. Please note that the paper is written in Swedish.

The industry that shows the strongest growth and development online is the foodindusty. The prognosis shows that this development will only continue to increase. One problem with the online grocery shopping lies in the fact that consumers find it difficult to differentiate the product packaging. Consumers also find it more difficult to evaluate the product traits online versus in physical stores. Companies must therefore start thinking about designing packaging that should also fit digitally. Companies who do not adapt to the new digital landscape run the risk of losing customers, see the margins fall and being out- competed by other companies who have come further in this work. This study therefore aims to analyze which communicative elements on the digital packaging that consumers consider ease their purchasing decisions when shopping for groceries online. This is to be able to create direct communication on the digital packaging which in turn can lead to purchases. In order to examine this, theories in visual communication and consumer purchasing behavior have been analyzed as secondary data together with primary data in the form of three focus groups and fifteen semi-structured interviews. The interview answers have then been analyzed and set against previous theories. This led to the following conclusions: The communicative elements on the digital packaging that consumers consider eases their purchasing decisions when shopping for groceries online are: Consumers want to be able to easily see the brand's logotype and quantity/volume must be clearly stated. It is also important to have an image presenting the packaging's content, clearly state what the product is and labels, especially in the form of eco-labels and origin. / Den bransch som visar på den starkaste tillväxten och utvecklingen online är livsmedelshandeln. Prognosen visar att denna utveckling bara kommer fortsätta öka. En problematik med handeln av livsmedel online ligger i att konsumenter nästan inte ser någon skillnad på förpackningarna. Konsumenter har även svårare att utvärdera produktegenskaper online kontra fysisk butik. Företag måste därmed börja tänka på att designa förpackningar som även ska passa digitalt. Företag som inte anpassar sig till det nya digitala landskapet riskerar förlora kunder, se marginalerna falla och bli utkonkurrerade av andra aktörer som kommit längre i detta arbete. Denna studie syftar därmed till att undersöka vilka kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online. Detta för att kunna skapa en tydlig kommunikation på digitala förpackningar som i sin tur ska kunna leda till köp. För att undersöka detta har författarna analyserat teorier inom visuell kommunikation och konsumentköpbeteende som sekundärdata tillsammans med primärdata i form av tre fokusgrupper samt femton semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har sedan analyserats och ställts mot tidigare teorier. Våra slutsatser är följande: De kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online är: Att lätt kunna se varumärkets logotyp och att mängd/volym tydligt framgår. Det är också viktigt med en bild som förmedlar förpackningens innehåll, vad det är för produkt och märkningar, framförallt i form av miljömärkningar och ursprung.