Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning. Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.</p><p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.</p>

Inga sammanställda exakta siffror finns idag gällande antal personer med alkoholproblematik i Sverige, uppskattningsvis är siffrorna 300 000. Vad man vet med säkerhet är att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete. Syftet med litteraturstudien var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening. Metoden genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som framtagits via Pubmed och Cinahl databaser. Resultatet visar att ökad kunskap, utbildning samt engagerade ledare och en god arbetsmiljö påverkar sjuksköterskans inställning till kort intervention och alkoholscreening. / No compiled exact numbers exist today concerning the quantity of persons with alcoholrelated problems in Sweden, approximately the numbers are 300 000. What we know with certainty is that nurses meet these patients in their work. The aim of this study was to examine and summarize scientific articles regarding nurses` attitudes to brief intervention and alcoholscreening. The method was a literature review based on ten qualitative and quantitative scientific articles which were derived trough Pubmed och Cinahl databases. The results showed that increased knowledge, education and engaged leaders and a good work environment influence nurses´ attitudes to brief intervention and alcoholscreening.

Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna påverkande faktorer. De mest återkommande faktorerna som framkom delades in i fyra kategorier. Dessa var sjuksköterskans uppfattning om sin roll, utbildning och kunskap gällande riskbruk av alkohol, organisationens roll och motivationens betydelse samt sjuksköterskans känslor och attityder inför individer med riskbruk av alkohol. Osäkerhet vad det gäller tillvägagångssättet av korta interventioner och dess effektivitet beskrevs av sjuksköterskor i flertalet studier. Rädsla för att utlösa negativa reaktioner hos patienten samt den höga arbetsbelastningen har visat sig vara stora barriärer till utförandet av korta interventioner. Tydliggörandet av sjuksköterskans roll samt mer utbildning inom ämnet behövs för att öka aktiviteten inom området. Vidare forskning bör fokusera på sjukhusmiljö och fler kvalitativa studier behövs för att få en djupare förståelse för svårigheterna att implementera korta interventioner. / Hazardous use of alcohol is a large problem in today’s society. The nurse is described as having good opportunities to detect and treat hazardous use of alcohol in their daily work. Studies show that brief interventions are of great use to the nurse in their health promotion work. However, research shows that the nurses' activity in this area must be improved and that there are many factors that can affect this task. The purpose of this study was to illustrate factors that affect the nurses' health promotion work with regards to individuals with a hazardous use of alcohol. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were selected, examined, analyzed and coded in order to find important factors. The most recurring factors that arose were divided into four categories. These were the nurses' perception of their role, education and knowledge about hazardous alcohol use, the organization’s role and the importance of motivation and the nurses’ feelings and attitudes towards individuals with hazardous alcohol use. Uncertainty about the approach to use with regards to brief interventions and their efficiency was described by nurses in several studies. Fear of triggering negative reactions in the patient and even the high workload has proved to be large barriers in carrying out brief interventions. Clarification of the nurses' role and more education on the subject is needed in order to increase the activity in the area. Further research should focus on the hospital environment and more qualitative studies are needed in order to get a deeper understanding of the difficulties in implementing brief interventions.

Bakgrund: Alkoholproblematik förekommer i hela världen och drabbar miljoner människor på olika sätt. Tidigare forskning visar att rådgivande samtal är en effektiv metod för patienter med alkoholproblematik, som vill genomgå en förändring i sitt beteende. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av rådgivande samtal i samband med alkoholproblematik. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet gav tre teman: upplevelser av vårdrelationen, upplevelser av behandlingsmetoden och upplevelser av behandlingsmetodens effekt. Resultat: Litteraturöversikten belyser hur patienter med alkoholproblematik upplever rådgivande samtal. Temat upplevelse av vårdrelationen visade hur viktigt det var för patienten att känna sig förstådda av samtalsledaren och att det fanns tillit och trygghet för att patienten skulle våga prata om sin alkoholkonsumtion. Temat upplevelse av behandlingsmetoden visade att patienterna hade delade åsikter om rådgivande samtal, men att större delen av patientgruppen upplevde de rådgivande samtalen som behjälpliga. Temat upplevelse av behandlingsmetodens effekt visade att patienterna upplevde att det fått mer kunskap om hur alkohol kan påverka olika delar i livet, och det gav motivation till att begränsa sin alkoholkonsumtion. Slutsats: Patienterna upplevde att vårdrelationen var viktigt i ett rådgivande samtal. Det rådgivande samtalet var också tvunget ha ett syfte för att upplevas relevant av patienterna. / Background: Alcohol misuse is prevalent around the world and affects a great number of people. Early research shows that brief interventions are an effective method of treatment for persons when changing behaviors associated with alcohol misuse. Aim: The aim of the study was to describe patient’s experiences of counseling as used to treat alcohol misuse. Method: A general literature review with an inductive approach was based on eight scientific articles. In the result three different themes emerged: experiences of the care relationship, experiences of the counseling method and experiences of the counseling effect. Result: The literature review illustrates how patients with alcohol problems experience counseling. The theme experiences of the care relationship showed how important it was to feel understood by the interviewer and that there was trust and safety for the patient to dare to talk about the alcohol consumption. The theme experiences of the counseling method showed that the patients had shared opinions about counseling, but most of the patients experienced the counseling as helpful. The theme experiences of the counseling effect showed that the patients experienced that they gained more knowledge about how alcohol can affect different parts of their lives, and it gave motivation to limit their alcohol consumption. Conclusion: The patients experienced that the care relationship was important in counseling. The counseling was also compelled to have a purpose in order to be considered relevant by the patients.