Bakgrund Av Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring.   Syfte Syftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk.   Metod För att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Utvalda artiklar granskades och kvalitetsbedömdes utifrån ett bedömningsunderlag samt analyserades för att sedan föras in i en matris. Matrisen utgjorde underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Resultatet antydde att motiverande samtal samt rådgivande samtal hade effekt på alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem. Dock hade samtalen inte mer effekt än andra behandlingar. Enligt resultatet var det även viktigt med en bra utbildning i motiverande- samt rådgivande samtal för att samtalen skulle utföras korrekt och på så sätt få en bättre utgång.   Slutsats Motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal var enligt resultatet effektiva behandlingsmetoder för att minska alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt avhållsamhet hos alkoholberoende och alkoholmissbrukare. Studierna hade motsägelsefulla resultat, huruvida motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal gav en signifikant effekt i jämförelse med andra behandlingar. Resultatet visade även att förändringsprat och patientens attityd var betydelsefullt för patientens förändring av alkoholvanor.

Bakgrund: Alkoholproblematik förekommer i hela världen och drabbar miljoner människor på olika sätt. Tidigare forskning visar att rådgivande samtal är en effektiv metod för patienter med alkoholproblematik, som vill genomgå en förändring i sitt beteende. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av rådgivande samtal i samband med alkoholproblematik. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet gav tre teman: upplevelser av vårdrelationen, upplevelser av behandlingsmetoden och upplevelser av behandlingsmetodens effekt. Resultat: Litteraturöversikten belyser hur patienter med alkoholproblematik upplever rådgivande samtal. Temat upplevelse av vårdrelationen visade hur viktigt det var för patienten att känna sig förstådda av samtalsledaren och att det fanns tillit och trygghet för att patienten skulle våga prata om sin alkoholkonsumtion. Temat upplevelse av behandlingsmetoden visade att patienterna hade delade åsikter om rådgivande samtal, men att större delen av patientgruppen upplevde de rådgivande samtalen som behjälpliga. Temat upplevelse av behandlingsmetodens effekt visade att patienterna upplevde att det fått mer kunskap om hur alkohol kan påverka olika delar i livet, och det gav motivation till att begränsa sin alkoholkonsumtion. Slutsats: Patienterna upplevde att vårdrelationen var viktigt i ett rådgivande samtal. Det rådgivande samtalet var också tvunget ha ett syfte för att upplevas relevant av patienterna. / Background: Alcohol misuse is prevalent around the world and affects a great number of people. Early research shows that brief interventions are an effective method of treatment for persons when changing behaviors associated with alcohol misuse. Aim: The aim of the study was to describe patient’s experiences of counseling as used to treat alcohol misuse. Method: A general literature review with an inductive approach was based on eight scientific articles. In the result three different themes emerged: experiences of the care relationship, experiences of the counseling method and experiences of the counseling effect. Result: The literature review illustrates how patients with alcohol problems experience counseling. The theme experiences of the care relationship showed how important it was to feel understood by the interviewer and that there was trust and safety for the patient to dare to talk about the alcohol consumption. The theme experiences of the counseling method showed that the patients had shared opinions about counseling, but most of the patients experienced the counseling as helpful. The theme experiences of the counseling effect showed that the patients experienced that they gained more knowledge about how alcohol can affect different parts of their lives, and it gave motivation to limit their alcohol consumption. Conclusion: The patients experienced that the care relationship was important in counseling. The counseling was also compelled to have a purpose in order to be considered relevant by the patients.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en stor inverkan på vårt hälsotillstånd och regelbunden fysisk aktivitet verkar positivt på flertalet av kroppens organ. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, togs fram för 20 år sedan och används inom svensk hälso- och sjukvård för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR bedöms vara en underutnyttjad metod och följsamheten till FaR efter ett år är omkring 50 procent. Motiv: En ökad förståelse för distriktssköterskors erfarenheter av patientmötet skulle kunna synliggöra vad samtalet om fysisk aktivitet och FaR innebär samt förbättra kunskapen kring distriktssköterskors strategier i patientmötet och öka användningen av metoden FaR. Syfte: Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors erfarenheter från patientmötet vid samtal om fysisk aktivitet och FaR. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är Engagerar sig för att framställa allvaret i situationen, Förhåller sig korrekt men är lyhörd, Försöker förstå patientens tankar om situationen, och Anpassar stödet för ett gemensamt mål. Konklusion: Distriktssköterskor försöker balansera mellan att skapa en god vårdrelation, öka motivation, åberopa på fakta för att medvetengöra och delge patienten kunskap vid patientmötet. HBM kan vara ett bra verktyg för att förstå patientens tankar och förändringsbeteenden, men det är det personcentrerade förhållningssättet som verkar vara avgörande när man ska stödja patienten i en förändringsprocess. Att förändra ett beteende är en tids- och resurskrävande process som sällan sker under ett besök. Distriktssköterskor har en betydande roll i den process patienten genomgår vid förändring mot ökad fysisk aktivitet. Att stödja patienten i dessa situationer kräver skicklighet inom motivationsstrategier, kommunikationsfärdigheter och bemötande. Behov av stöd till livsstilsförändringar förekommer ofta i den kliniska vardagen varav förstärkt kunskap och kompetens inom området behöver prioriteras. / Background: Our lifestyle has a great impact on our health, and frequent physical activity has a positive effect on several of our organs. Sweden implemented physical activity prescriptions (PAP) 20 years ago, and it is used to encourage patients to increase their physical activity. PAP is considered to be underused, and adherence to PAP is around 50%. Motive: Increased understanding of the district nurses’ experiences of the patient-meeting could visible what the conversation about physical activity and PAP means, improve knowledge of district nurses' strategies in the patient meeting and increase the use of the PAP method. Aim: The aim of this study is to investigate the district nurses experiences from the patient meeting during conversations about physical activity and PAP. Methods: Individual, semi-structured interviews were performed with district nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four categories and eight subcategories; Engaging to present the seriousness of the situation, Behaving correctly but being responsive, Trying to understand the patient's thoughts about the situation, and Adapting the support for a common goal. Conclusion: District nurses are trying to balance between creating a good relationship, increasing motivation, showing facts to raise awareness and imparting knowledge to the patient during the patient-meeting. HBM can be used to understand the patient's thoughts and change-behaviors, but it is the person-centered approach that seems to be crucial when supporting the patient in a change process. Changing a behavior rarely happens during a visit. Nurses’ have a significant role in the process the patient undergoes in the event of a change towards increased physical activity. Supporting these situations requires skill in motivation-strategies, communication and coping. Support lifestyle changes often occurs in everyday clinical practice, of which enhanced knowledge and competence in this area need to be prioritized.