En studie har genomförts med syftet att undersöka diabetespatienters tolkning av informationen som ges av deras respektive ortopedingenjör under ett patientmöte samt undersöka vad ortopedingenjören anser sig ha förmedlat för information till patienten under patientmötet. Metoden i studien är kvalitativ där intervjuer med semistrukturerade öppna frågor har använts. I studien ingick två ortopedingenjörer samt två diabetespatienter. Efter avslutade intervjuer har materialet från intervjuerna analyserats och bildat kategorier. Dessa kategorier har sedan använts för att finna skillnader samt likheter mellan ortopedingenjörens och patientens tolkningar. Patientmötens har spelats in för att få möjligheten att se vart missförstånd uppstått. Genomgående i resultatet var att ortopedingenjören anser sig ha förmedlat mer information än vad patienten beskriver under intervjuerna. Några missförstånd upptäcktes men kommunikationen mellan parterna var god.

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte. Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår. Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats. Analysmetod har varit meningskategorisering där viktiga och relevanta delar ur det transkriberade materialet plockats fram och sammanställts till diagram. Audionomerna tar upp flera målgrupper där kommunikationen är svår och även vilka strategier de använder för att underlätta patientmötet. Flera audionomer verkar se hörselproblematik som den främsta anledningen till bristande kommunikation. Fortsatt forskning krävs dock för att ta reda på om detta beror på att de inte har några problem att handskas med olika kulturer eller om det beror på avsaknad av kunskap inom detta område.

Bakgrund:  Vid majoriteten av kvinnofridsbrotten är förövaren anhörig eller bekant. Våldets konsekvenser kan orsaka både fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt följa kvinnan under lång tid. Genom personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan möta kvinnan i den utsatta situationen, skapa tillit och trygghet genom att se och våga fråga.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom akut- och primärvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar där Fribergs (2017a) femstegsanalys genomförts. Resultat: Två huvudteman och sex subteman formulerades utifrån artiklarnas resultat; Omgivningens inverkan (tid och miljö, kultur och integritet, känslor i relation till mötet). Sjuksköterskors kunskapsläge (identifiering av våldsutsatthet, kompetens och utbildning, professionens ansvarsområden). Slutsatser: Sjuksköterskor uppger att tidsbrist, hög arbetsbelastning och känslor av otillräcklighet är vanligt förekommande. Sjuksköterskan behöver mental förberedelse, stöd och tydliga riktlinjer inför mötet, för att bli tryggare i sin profession. Utbildning och praktisk erfarenhet skapar bättre förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda god personcentrerad vård. Genom ytterligare forskning om ämnet kan sjuksköterskans förutsättningar tillika vården utvecklas och förbättras. Nyckelord: kunskap, kvalitativ design, patientmöte, personcentrerad vård, upplevelse. / Background: In the majority of women abuse, the perpetrator knew the woman. The consequences of violence can cause long lasting physical, psychological and social difficulties. Through person-centered approach, nurses can create trust and security with the right attention and questions. Aim: To describe nurses’ experiences of meeting women who have been subjected to violence in close relationships in emergency and primary health care. Method: Qualitative design with an inductive approach. The literature review was based on 13 scientific articles in which Friberg’s (2017a) five-step analysis was conducted. Result: Two main themes and six sub-themes were formulated based on the results of the articles; The impact of the environment (time and the environment, culture and integrity, Emotions in relation to the meeting). Nurses’ state of knowledge (identifying victims of violence, competence and education, responsibilities of the nursing profession). Conclusions: Nurses state that lack of time, high workload and feelings of inadequacy are common. They need mental preparation, support and clear guidelines to become more confident in their profession. Education and practical experience create better conditions for nurses to offer good person-centered care. Through further research the nurse’s conditions as well as care can be improved. Keywords: Experience, knowledge, patient-meeting, person-centered care, qualitative design

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en stor inverkan på vårt hälsotillstånd och regelbunden fysisk aktivitet verkar positivt på flertalet av kroppens organ. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, togs fram för 20 år sedan och används inom svensk hälso- och sjukvård för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR bedöms vara en underutnyttjad metod och följsamheten till FaR efter ett år är omkring 50 procent. Motiv: En ökad förståelse för distriktssköterskors erfarenheter av patientmötet skulle kunna synliggöra vad samtalet om fysisk aktivitet och FaR innebär samt förbättra kunskapen kring distriktssköterskors strategier i patientmötet och öka användningen av metoden FaR. Syfte: Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors erfarenheter från patientmötet vid samtal om fysisk aktivitet och FaR. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är Engagerar sig för att framställa allvaret i situationen, Förhåller sig korrekt men är lyhörd, Försöker förstå patientens tankar om situationen, och Anpassar stödet för ett gemensamt mål. Konklusion: Distriktssköterskor försöker balansera mellan att skapa en god vårdrelation, öka motivation, åberopa på fakta för att medvetengöra och delge patienten kunskap vid patientmötet. HBM kan vara ett bra verktyg för att förstå patientens tankar och förändringsbeteenden, men det är det personcentrerade förhållningssättet som verkar vara avgörande när man ska stödja patienten i en förändringsprocess. Att förändra ett beteende är en tids- och resurskrävande process som sällan sker under ett besök. Distriktssköterskor har en betydande roll i den process patienten genomgår vid förändring mot ökad fysisk aktivitet. Att stödja patienten i dessa situationer kräver skicklighet inom motivationsstrategier, kommunikationsfärdigheter och bemötande. Behov av stöd till livsstilsförändringar förekommer ofta i den kliniska vardagen varav förstärkt kunskap och kompetens inom området behöver prioriteras. / Background: Our lifestyle has a great impact on our health, and frequent physical activity has a positive effect on several of our organs. Sweden implemented physical activity prescriptions (PAP) 20 years ago, and it is used to encourage patients to increase their physical activity. PAP is considered to be underused, and adherence to PAP is around 50%. Motive: Increased understanding of the district nurses’ experiences of the patient-meeting could visible what the conversation about physical activity and PAP means, improve knowledge of district nurses' strategies in the patient meeting and increase the use of the PAP method. Aim: The aim of this study is to investigate the district nurses experiences from the patient meeting during conversations about physical activity and PAP. Methods: Individual, semi-structured interviews were performed with district nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four categories and eight subcategories; Engaging to present the seriousness of the situation, Behaving correctly but being responsive, Trying to understand the patient's thoughts about the situation, and Adapting the support for a common goal. Conclusion: District nurses are trying to balance between creating a good relationship, increasing motivation, showing facts to raise awareness and imparting knowledge to the patient during the patient-meeting. HBM can be used to understand the patient's thoughts and change-behaviors, but it is the person-centered approach that seems to be crucial when supporting the patient in a change process. Changing a behavior rarely happens during a visit. Nurses’ have a significant role in the process the patient undergoes in the event of a change towards increased physical activity. Supporting these situations requires skill in motivation-strategies, communication and coping. Support lifestyle changes often occurs in everyday clinical practice, of which enhanced knowledge and competence in this area need to be prioritized.