No description available.

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen. Jag argumenterar för att diskursen om kreativt entreprenörskap fungerar som självförstärkande cirklar för att reproducera ojämna könsroller. Visionen av den kreativa entreprenören är genomsyrad av maskulina konnotationer som förstärks genom homosociala processer. Resultatet av studien påvisar att synen på finkrogen som en del av det kreativa entreprenörskapet, bidrar till att finkrogen får en homosocial struktur. / <p>Nuvarande namn är Gabriela Hinchcliffe Voglio.</p>

I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.

<p> </p><p> </p><p>I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet</p><p>visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer</p><p>bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.</p>