No description available.

<p>Detta projekt är ett första utkast för företagets eventuella satsning på en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i användningen av hörselskydd bland jägare, trots att många både medvetna om riskerna och i många fall dessutom redan fått en försämrad hörsel på grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses då allt fler faktiskt har börjat använda skydden under de senaste 10 åren, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jägare. Som tillverkare av hörselskydd kan man här se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp människor som mer än gärna lägger lite extra pengar på senaste tekniken där fortfarande endast cirka 40 % av gruppen använder produkten borde ses som en god affärsmarknad.</p><p>Genomförd användarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning.</p> / <p>This project is a first draft for the company´s possible investment at a new model within the hunting segment. The project has included a fundamental investigation that shown that there is a big burst in the use of hearing protection equipment among the hunters today. Despite that many both is well aware about the risks and in many cases already got a deteriorated hearing because of the hunting. A break in that trend can however be seen because of a increasing use of protection during the last 10 years, still a far to small group of people. As producers of earmuffs can one here see a potential market. A break of trend among a group of people that more then gladly pays a little more money to get the last technology and still just approximately 40 % of the group uses earmuffs. That must be a good business concept.</p><p>A user studie has been implemented that has given a good basis for further development and finally a mock-up production.</p>

Detta projekt är ett första utkast för företagets eventuella satsning på en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i användningen av hörselskydd bland jägare, trots att många både medvetna om riskerna och i många fall dessutom redan fått en försämrad hörsel på grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses då allt fler faktiskt har börjat använda skydden under de senaste 10 åren, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jägare. Som tillverkare av hörselskydd kan man här se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp människor som mer än gärna lägger lite extra pengar på senaste tekniken där fortfarande endast cirka 40 % av gruppen använder produkten borde ses som en god affärsmarknad. Genomförd användarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning. / This project is a first draft for the company´s possible investment at a new model within the hunting segment. The project has included a fundamental investigation that shown that there is a big burst in the use of hearing protection equipment among the hunters today. Despite that many both is well aware about the risks and in many cases already got a deteriorated hearing because of the hunting. A break in that trend can however be seen because of a increasing use of protection during the last 10 years, still a far to small group of people. As producers of earmuffs can one here see a potential market. A break of trend among a group of people that more then gladly pays a little more money to get the last technology and still just approximately 40 % of the group uses earmuffs. That must be a good business concept. A user studie has been implemented that has given a good basis for further development and finally a mock-up production.

Tall (Pinus sylvestris) är ett viktigt vinterfoder för älgen (Alces alces), som är ett uppskattat jaktvilt i Sverige. Tall är också ett av de två absolut viktigaste trädslagen för Sveriges timmer- och massavedsproduktion. När betestrycket på tallungskog blir för högt, tenderar skogsägarna att föryngra tallbestånd med gran (Picea abies), vilket är mindre begärligt för älgen att beta än tall. Konsekvenserna blir en felaktig ståndortsanpassning och att fodertillgången minskar för älgen. Biologisk mångfald påverkas också negativt, då betestrycket på andra trädslag såsom rönn, asp, sälg och ek blir högt. Med världens högsta älgstam sett till skogsmarksareal, skapas stor debatt i Sverige kring älgstammens förvaltning och lämpliga storlek, mellan skogsägare som vill ha ett lönsamt skogsbruk och älgjägare som vill ha en stor älgstam för jakt. En älgstam i balans med fodernivån är bra för både viltet, mångfalden, miljön, samhället, skogsbruket och viltförvaltningen. Syftet med studien var att jämföra skogsägares och jägares syn på betesskador och hur de värderar konsekvenserna av dessa. Målet med studien var att kunna tillhandahålla ett underlag, som kan vara till nytta för älgförvaltningsorgan. Metoden som valdes var en enkätundersökning där kvantitativa data samlades in. Enkäten bestod av totalt 12 frågor, där fråga 7 bestod av flera delfrågor. Studiens urval gjordes som kluster- och bekvämlighetsurval, där totalt 304 enkäter samlades in och svaren från 258 enkäter användes, från skogsägare och jägare som var aktiva i Jönköpings län. Enkäten besvarades av tre olika fördefinierade grupper vilka definierades som jägare som inte äger någon egen skog, skogsägare som jagar och skogsägare som inte jagar. Gruppernas enkätsvar jämfördes med statistiska analyser. Resultatet visade att skogsägares och jägares syn på förekomsten av betesskador skilde sig signifikant. Jägare som inte äger någon egen skog bedömde betesskadeförekomsten som lägst, medan skogsägare som inte jagar bedömde förekomsten som högst. Skogsägare som jagar låg mellan de andra två grupperna. Resultatet visade också att det fanns ett signifikant samband mellan synen på betesskadors omfattning och hur stor vinterstam av älg per 1000 ha man tyckte var lämplig, där respondenterna önskade en lägre älgstam ju högre de bedömde förekomsten av betesskador. Studien visar att älgförvaltningsrepresentanters bakgrund som skogsägare eller jägare påverkar synen på älgstammens lämpliga storlek, eftersom de bedömer förekomsten av betesskadors omfattning olika, liksom betesskadornas konsekvenser. Älgförvaltningsgruppers fördelning av representanter bör därför spegla olika gruppers intressen för att sträva efter acceptans. / Scots pine (Pinus sylvestris) is an important food source for the moose (Alces alces) during winter. Scots pine is also one of the most important tree species for the Swedish timber- and pulpwood industry. The debate between hunters and forest owners, their thoughts about the magnitude of the moose population, and the extent of browsing damage, is background to this study that examined how the groups forest owners who hunts, forest owners who doesn’t hunt and hunters who doesn’t own any forest land thought about browsing damages and its consequences in Jönköping County, Sweden. Data was collected using a questionnaire and analyses were made on answers from 258 respondents. The results showed that the assessment of the extent of browsing damage differed significantly between the groups, where forest owners who doesn’t hunt assessed the extent of browsing damage the highest, hunters who doesn’t own any forest land assessed the extent as lowest, while forest owners who hunt was intermediate between the two other groups. The results also showed that there was a relation between how the respondents assessed the extent of browsing damage and their thoughts about how large the moose population should be.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala. Mina resultat kunde visa en konflikt mellan jägare och lantbrukare som även verkar förvärras på organisationsnivå, d.v.s. Jägareförbundet respektive Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vildsvin anses som oönskade av flera respondenter och samtliga tycker att jakt är viktigt. Det finns olika sätt att öka lantbrukares toleransnivå för vildsvin i lantbruk vilket i sin tur kan minska konflikten mellan lantbrukare och vildsvin. Icke-dödliga förvaltningsmetoder bör vara anpassade för vildsvinens fysiska förutsättningar för att minska skador på lantbruk. Dödliga förvaltningsmetoder som jakt bör innefatta en snabb död för vildsvinet, vilket kräver god kommunikation mellan jägare samt tränade hundar i syfte att leta reda på det skjutna vildsvinet ifall det första skottet inte var dödligt. / Wild boar population has increased rapidly in the south and central parts of Sweden since some individuals escaped from captivity in the 1970s. Wild boars have an appetite for agricultural crops resulting in a competition for these crops between the species man and wild boar, in a so-called interspecific competition. This in turn represents a conflict between farmers and wild boar. Management practices by hunters seem to enlarge the conflict, according to farmers there is a lack of hunting pressure and too much feeding. My results could show a conflict between hunters and farmers, which seems to worsen at an organizational level, Association of Hunters and the Federation of Farmers. Wild boar is considered as undesirable by several respondents and all of them agree that hunting is important. There are various ways to increase farmers' tolerance for wild boar in agriculture, which in turn can reduce the conflict between farmers and wild boar. To have an effect, nonlethal control should be appropriate for the physical conditions of wild boar. Lethal control should include a quick death for the wild boar, which requires good communication between hunters and trained dogs in order to locate the shot wild boar in case the first shot was not fatal.

No description available.

In recent years there has been discussion of the many health benefits of the paleodiet, a diet that consist of food that we are evolutionary and genetically adapted to consume. The agricultural revolution introduced mankind to dietary changes that did not suit our biology, and is now the main reason for the nutrition-based diseases in developed countries. The purpose of this paper is to review both the archaeological methods used to explain the paleodiet and the knowledge we have about our hunter-gatherer ancestors and to see if there is any evidence to claim that the paleodiet could be an answer to food-health related diseases. This paper will also discuss the different perspectives behind the many dietary changes in human evolution and how they reflect on man’s dietary conditions today. The material used for this research is based on studies in anthropology, biology, genetics and epidemiology. The theory behind this paper is based on the positivism knowledge founded on properties and relations between measurable studies. Based on interpretations by reason and logic this paper is concluded through deductive reasoning. The results show that food-related diseases and syndromes are absent from traditional hunter-gatherer societies and that they first start to manifest if a western-based diet is adopted. According to our evolutionary and biological structure, man is not adapted to consuming dairy or agricultural products and we are, in fact, genetically identical to our Paleolithic ancestors. Therefore, because we have the same dietary conditions as the paleo hunter-gatherer, we would be considerably more healthy if we adopted a Paleolithic based diet.

<p>This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter.</p>

This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter.

Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.