This study focus on how two local news papers in the northen part of Sweden reported about the investigation of illegal hunting, called Kalixhärvan, in the years of 1983-1984. The study also adress how this newspapers presented the agents that is mentioned in the newsarticles, who played an importent part during the investigation. The study is based on the analysis of eight articles involving the investigation. The aricales is selected from march 1983 to march 1984. The analys is made using the method of critical linguistics and with the theoretical ground in theories of masculinity and stereotypes. Critical linguistics has five methodological tools which are used in the study. The results of this study showed that the news articles uses stereotypes, language and words to make the news more thrilling. The study also showed that the police goes against the given stereotype in the way that the are portrayed as criminales. The hunters are mostley portrayed as an northern-Swedish stereotype, which are a person who loves the nature, hunting, snowmobiles, weapons and lives in a macho-culture. But they are also portrayed as a criminal group of pepole, who are hunting illegaly with illegal weapones. The study also shows how the witness of the crime are threatened by both hunters and police officers.

The skeletal material used in this thesis consists of 258 individuals, whereas 179 individuals had the requirements entailed for an analysis of health and lifestyles. In other words, their sex and age had been osteologically determined. In addition, they are either young adults, adults, or seniors, as infants and subadults usually die before skeletal changes. Males represent 63 percent (n=112) and females 37 percent (n=67) of the material. The material is collected from a Stone Age dwelling site in Ajvide, Gotland, and six Medieval churches in Visby, Gotland: St Hans, St Per, St Clemens, Ryska Kyrkan, St Gertrud and St Mikael. One of the most noticeable traits caused by a change in subsistence strategies is an increase in enamel hypoplasia, cribra orbitalia, degenerative joint diseases, and activity-related pathologies, as well as a decrease in oral health. Therefore, the population of Medieval Visby was exposed to more stressors in the shape of infections and malnutrition. Furthermore, the high amount of degenerative joint diseases also indicates a more physically strenuous life. / Skelettmaterialet som använts i denna uppsats består av 258 individer, varav 179 individer uppfyllde de krav som krävdes för en lyckad analys. Individerna måste alltså ha en känd ålder och kön, dessutom exkluderades spädbarn och juvenila, då de oftast avled innan skeletala förändringar. I materialet representerade männen 63 procent (n=112) och kvinnorna 37 procent (n=67) av den totala mängden skelett. Materialet hade blivit insamlad från stenåldersboplatsen Ajvide på Gotland samt sex medeltida kyrkor från Visby, Gotland: St Hans, St Per, St Clemens, Ryska Kyrkan, St Gertrud och St Mikael. Noterbara förändringar är en ökning i emaljhypoplasi, cribra orbitalia, degenerativa ledsjukdomar, aktivitet-relaterade patologier samt försämrad oral hälsa. Detta tyder på att den medeltida befolkningen utsattes för mer stress i form av infektioner och undernäring. Mängden degenerativa ledsjukdomar indikerar dessutom på ett mer fysiskt ansträngande liv.

En armé marscherar på sin mage skall Napoleon Bonaparte ha yttrat, men hur är det med fötterna och ännu mer specifikt, skorna som soldaterna marscherar i.I en tid av snabba anskaffningar av materiel för olika insatsområden och specifika uppgifter inom ramen för internationella uppdrag för den svenska Försvarsmakten bär i många fall huvuddelen av arméns förband en känga som endast passar 6 av 10 i sin läst. Detta samtidigt som Försvarsmakten försöker tillhandahålla uniformer anpassade till både längd och vikt. I närtid kommer ett nytt uniformssystem att förbandssättas. Inga skodon ingår i detta nya system. I det nuvarande systemet var just marschkängorna en ytterst viktig del.Denna explorativa studie fördjupar sig i systemet runt soldaternas personliga utrustning och mer specifikt de marschkängor som tillhandahålls av Försvarsmakten åt soldater och befäl vid Norrland Dragonregemente K 4 i Arvidsjaur.Utvecklade under 1980-talet och med första introduktion 1987 har marschkänga M90 varit den svenska Försvarsmaktens skodon för värnpliktiga och befäl under barmarksdelen av året. Kängan är framtagen enligt en ny metodik, en omfattande forskning i fotens naturliga rörelsemönster samt konceptuella studier i framtagningsprocessen. Ett paradigmskifte i kängors utformning.Efter en uppdatering under inledningen av 1990-talet har kängan, vars mönster och design ägs av Försvarsmakten, inte genomgått någon produktutveckling. Kängan finns i storlekar enligt Mondopoint-systemet men endast i en fotbredd. Den “Nordiska”-lästen. Denna normativa läst är baserad på hur foten hos den svenska befolkningen såg ut under kängans utveckling. Sedan introduktionen har kängan burits av så gott som samtliga värnpliktiga inom armén och det är denna känga som huvuddelen av Försvarsmaktens förband kommer att utrustas med vid en eventuell mobilisering.Redan kort efter introduktionen av kängan började förband med tyngre buren packning att anmärka på skadebekymmer hos värnpliktiga och personal. Med ökningen av antalet kvinnliga värnpliktiga och befäl tillsammans med ökad vikt på den burna utrustningen för samtliga soldater har problemen ökat.Det förbandsslag som främst bedriver tjänst till fots och bär sin packning är kavalleriet där arméns jägarförband är organiserade.Norrlands Dragonregemente K 4 har under flertalet år påtalat brister med marschkänga M90 och även den ersättningskänga som introducerades 2012 marschkänga M08. Med marschkänga M08 anser sig Försvarsmaktens systemföreträdare sig ha löst det behov som föreligger vid de förband som bär tungt och går långt. Trots dessa påtalanden har ingen förändring skett. Förbandet har nu valt att utrusta samtliga inryckande soldater med marschkänga M90 trots att begränsningen i antalet användare är känd. Skaderisken med marschkänga M08 bedöms som högre och har därför valts bort. Samtliga soldater som uppvisar problem med marschkänga M90 genomgår därför medicinsk5 rehabiliteringsutredning och med stöd i den köps sedan civila vandringskängor in via försvarshälsans försorg.De övriga kängor som tillförts Försvarsmakten sedan introduktionen av marschkänga 90 har alla varit specifika för de klimatzoner som Sverige varit involverade i internationella operationer eller väldigt speciella nyttjandeområden i Sverige. Djungelkängor för Liberia, ökenkängor för Afghanistan och paradkängor för kronprinsessans bröllop.Först efter Chefen K 4 ́s återlämnande av arbetsmiljöansvaret till högre chef i november 2022 startas en forcerad upphandling av alternativa kängor för arméns jägarförband.Varför har utvecklingen tagit så lång tid och vilka åtgärder krävs det för att inleda processen?De huvudsakliga slutsatserna är att varje år Försvarsmakten fortsätter att utrusta tjänstgörande personal med marschkänga M90 skadas ett stort antal brukare och vissa erhåller men för livet, speciellt vid kavalleriförbanden. Att oavsett utformning av kommande system för marschkängor måste varje modell erbjudas i minst 3 fotbredder i syfte att passa huvuddelen av brukarna. Att Försvarsmaktens nuvarande rapporteringssystem för avvikelser saknar en funktion som på ett tydligt sätt kan gå in och påverka vid brister i personlig utrustning. En tydlig avsaknad av funktionsskola med utvecklingsansvar för de svenska jägarförbanden har också identifierats.Rekommendationen är därför att Försvarsmakten snarast genomför en upphandling av kängor i ett antal olika modeller för att passa olika individers fötter som tillfällig lösning.Att Försvarsmakten uppdrar åt FMV att tillsammans med K 4 utveckla en ny barmarkskänga för förbandstypen “Norrlandsjägare” med krav på minst 3 lästbredder.Att Försvarsmakten låter kavalleriförbandens behov gällande PFU-materiel vara styrande och ledande för utveckling av densamma då deras behov ligger som mest krävande enligt RVT krav på uthållighet.Att Försvarsmakten ser över hur avvikelsesystemet kan utvecklas för att få högre tillförlitlighet att den som behöver nås av informationen verkligen gör det.Att Försvarsmakten genom myndighetssamverkan får till stånd en lösning där Plikt och Prövningsverket blir ansvariga för insamling av data från mönstrande ungdomar avseende kroppsmått och även genomförande av scanning av fötterna.Att Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) erhåller en funktion i uppföljningen av avvikelser i stödsystem PRIO vid anmälningar av personskador som möjliggör extern granskning av förekommande utrustning som orsakar skador.Att Försvarsmakten tillsammans med FMV ser över rutiner för hur avvikelser från vidmakthållandemöten hanteras och kommuniceras. / An army marches on its stomach, Napoleon Bonaparte is to have said, but what about the feet and even more specifically, the boots that the soldiers march in.In a time of fast acquisitions of materiel for different scenes of deployment and tasks within the framework of international operations for the Swedish Armed Forces many of the Army units use a boot that in its model only fits 6 out of 10 users. At the same time, we try to equip our soldiers with uniforms fitting both length and width. In the close future a new combat uniform system will be introduced to the Swedish Armed Forces. This does not include new boots.In the present system the combat boots were an essential part.Developed during the 1980s and first introduced in 1987, the “marching boot” M90 has been the Swedish Armed Forces' footwear for conscripts and officers during the main part of the year except for the winter months. The boot is developed according to new methodology, extensive research in the natural biomechanics of the foot and conceptual studies of the development process. A paradigm shift in the development of military boots.After an update in the early 1990s, the boot, which pattern and design is owned by the Swedish Armed Forces, has not undergone any product development. The boot is available in sizes according to the Mondopoint system but only in one foot width. The "Nordic" last of the foot. This normative last of the foot was the most common foot of the Swedish population during the development of the boot. Since its introduction, the boots have been worn by almost all army conscripts and these are the boots that is going to be issued to most units in the case of a mobilisation.Already shortly after the introduction of the boot, the army began to notice injuries among conscripts and personnel from units with heavier carried packs. With the increase of the number of female conscripts and officers along with increased weight of the equipment carried by all soldiers, the problems have increased.The type of unit that primarily performs marching by foot and carries its packs is the cavalry, where the army's jaeger or ranger unit are organized.Norrland's Dragoon Regiment K 4 has for several years complained about shortcomings with the M90 marching boot and also the replacement boot that was introduced in 2012, the marching boot M08. With this boot the Armed Forces system-manager regards the demand from the units that carries heavy loads and marches long distances. Despite these complaints, no measures have been taken. The unit has despite this continued to distribute the marching boot M90 to all new soldiers despite the known limitations in number of users. The risk of injury with the marching boot M08 have been regarded as higher and there for been ruled out. All soldiers showing problems with the marching boot M90 are treated with a medical rehabilitation program that includes the purchase of civilian hiking-boots through the military HealthCare service.The new boots that have been supplied to the Armed Forces since the introduction of the 7 marching boot 90 have all been specific for other climate zones outside Sweden cohering with countries where Sweden have been involved in international operations or very special areas of use in Sweden. Jungle boots for Liberia, desert boots for Afghanistan and parade boots ceremonial tasks as the wedding of the crown princess. There, development and system measures have been carried out.Only after a return of work environment responsibility in November of 2022 a forced procurement of alternative boots for the army's cavalry unit is to be started.Why has the development taken so long and what measures are required to start the process?The main conclusion is that every year that the Swedish Armed Forces continue to distribute the marching-boot M90 a large number of users are injured and some get lifelong medical issues, especially at the cavalry units. No matter what the next system of combat boots are there is a need to offer the boots in at least 3 withs to fit the highest number of users. The Swedish Armed Forces present system for reporting faults and risks with systems is missing a key component of control when faults are reported in systems of personal equipment. A clear lack of a centre for the branch of the cavalry and development of specific systems for these has been identified.The Swedish Armed Forces are recommended to conduct a purquirement of a large number of civilian boots of a number of models as a temporary solution as soon as possible to accommodate the highest number of matches with the users.That the Armed Forces give the FMV the task of developing a marching-boot for the “Norrlandsjägare” in close coordination with the K4-Regiment with a minimum of 3 withs. That the Armed Forces let the demands and specifications of the cavalry set the norm of future soldiers' personal equipment as their demands are at the highest level according to the standards of ranking system.That the Armed Forces overlook how the system of deviations can be developed for a higher level of reliability that the end user of the information receives it.That the Armed Forces, true authority cooperation finds a solution where the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency becomes responsible for the collection of data from tested youth, as their measurements including a scanning of the feet.That the Armed Forces Inspector for Health and Environment receives a function in the system PRIO regarding deviations with results of injury that comes from use of issued equipment. That the Armed Forces, true authority cooperation, with FMV overlook the routines of how reports from maintenance-meetings are handled and communicated.